Finsk frågelåda

[Markus Holst]

Åh, så det är en 3500-hövdad församling?

[erep]

Ja.

-----

Jag visste faktiskt inte att församlingar under 'Moskva-patriarkatet fanns redan sedan 1920-talet.

Här en Wiki-sida om den på ryska https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%9F%D0 ... 0%B8%D0%B8
Det lönar sig att läsa även den finska och engelskspråkiga sidan om den ryska ortodoxkyrkan i Finland, om ämnet intresserar.

De ursprungliga församlingarna är alltså grundade i en schism på 1920-talet och därefter uppkom nya efter att Sovjet sprack.

[Amund]

Mycket tacksam för Amunds finska frågelåda, och naturligtvis att speciellt erep tar sig tid att ge oss klara och intressanta svar! En mycket bra tråd...

Ja Erep har gjort ett fantastiskt jobb att förklara bakgrunden kring mina frågeställningar, jag har lärt mig mycket nytt - stort tack!

4. Ingen fråga utan mer en fundering: Om man ser till hela den finländska historien så slås man av att Karelen haft en speciell ställning genom tiderna, självklart mycket förknippat med gränstvister men även med en stark ekonomisk särställning som exploderade under ryskt styre men även som svensk stapelstad. Undrar om inte Viborg hade kunnat vara en riktig storstad om historien sett lite annorlunda ut?

"under ryskt styre"?

Jo jag menade helt enkelt tiden efter 1809, styre blev felformulerat.

Trots att sovjetgränsen var stängd, var ju Viborg, beroende på vilken mätare man använder antingen Finlands andra eller tredje största stad i slutet av 1930-talet. Och detta var utan St. Petersburg handeln. Konkurrenten var Åbo.

PS. det att först Gamla Finland och sedan Storfurstendömet Finland fick behålla sin administration var ur rysk synpunkt ingen ynnest, utan ett praktiskt val. Om Ryssland inkorporerade ett områden med bättre förvaltning än Rysslands egna, lät man den fortgå.

Det var först mot slutet av 1800-talet då storrysk nationalism inverkade och man ville förenhetliga styrelseskicket inom imperiet. Det förorsakade sedan självständighetsrörelser inom olika delar av imperiet, inklusive i Finland.

Saima kanal är väl också ett exempel på en viktig investering som tillkom för att möta den ryska efterfrågan.

Om jag förstod Meinander rätt såg ryssarna paradoxalt nog positivt på Fennomanin och utvecklingen mot en finsk nationalstat. Deras syfte var nog att i första hand minska det svenska inflytandet, men inte att odla en självständighetsrörelse om jag förstod rätt?

[Markus Holst]

Ja Erep har gjort ett fantastiskt jobb att förklara bakgrunden kring mina frågeställningar, jag har lärt mig mycket nytt - stort tack!

Instämmer.

[erep]

Intressant var att de finska företagen tydligen fick betalt för exportvarorna via den egna centralbanken, och samma förfarande på den sovjetiska sidan. Kanske helt nödvändigt med icke kompatibla valutor?

Betalningsrörelsen på finska sidan gick via centralbanken till affärsbankerna (valutabanker) och därifrån till det exporterande företaget. På sovjetiska sidan gick betalningarna från utrikeshandelsbanken Vneshtorgbank (från 70-talet, tidigare var det statsbanken Gosbank) till utrikeshandelssamfundet (det fanns 7) och därifrån till exportören.

Den sovjetiska rubeln var ju inte en valuta som man kunde handla med så den dög inte som valuta för bilateralhandeln, så man använde en s.k. clearing-rubel, som endast var en kontovaluta. Den fastställdes faktiskt på finskt håll men den var skyddad mot finska devalvationer.

Som jag skrev tidigare, importerade Finland en hel del råvaror. Från 1961 till 1977 steg råvarors och bränslens andel av bilateralimporten från Sovjet från 51% till 88%. Maskin och apparatimporten var under samma period stabilt på 5% - 8%.

!977 exporterade Finland ca. 40% färdigvaror och ca. 50% maskiner och apparater till Sovjet under paraplyet av bilateralhandel. Så om man se på skillnaden i strukturen i ländernas export, kunde man karakterisera handeln som typisk u-landshandel.

Mot slutet av bilateralhandeln gick Sovjet med på att olja kunde exporteras från Finland, då Sovjet hade svårt att hitta något som kunde exporteras till Finland för finsk konsumtion.

Samtidigt fanns det ett antal särlösningar för finska exportprojekt som innehöll större mängder av utländska komponenter.

Styrningen av bilateralhandeln var rätt komplicerad, särskilt på den sovjetiska sidan där det fanns ett antal organ inblandade.

Vill man fördjupa sig i ämnet finns; Inkeri Hirvensalo. Suomen ja SNTL:n välinen clearing- maksujärjestelmä från 1979
https://helda.helsinki.fi/bof/bitstream ... 9_1979.pdf (pdf)


Men baksmällan blev hård. Då man toppåret 1982 exporterade 27% av Finlands export till Sovjet, var Finlands export till Ryssland 1992 knappa 3 % av totalexporten.

PS. 1982 var ett specialår. Vanligen var exporten till Sovjetunionen i klass med 15% av totalexporten.

[sveahk]

Jag är en som gärna läser andras brev, jodå! Helst ska de vara uppåt hundra eller mer år gamla, alltså där varken adressat eller avsändare behöver ha problem med min nyfikenhet! Ett intressant tidsfördriv, men inte alltid lätt att få fram vad det skrivna i breven handlar om, språk och skrivstil kan vara erbarmligt svårtydda! Dessutom, tyvärr är det ännu mer sällan att det skrivna är av speciellt intresse...

Ett exempel: Grävde fram en bunt äldre finska brev och kort, där jag faktiskt hade turen att hitta ett par med bevarade brevinnehåll.

Mitt exempel, ett på finska. Brevet avskickas den 2 juli 1915 från Vaasa - där frimärkena makuleras med en järnvägsstämpel. Avsändaren är unge herr Östman(en sjöman?), som skriver till sin far (?), som tydligen är kontorschef i Kotka. Sonen Östman till fadern Östman.

I Wiborg öppnas brevet den 3 juli, innehållet kontrolleras och en trespråkig censurremsa klistras på. Framme i Kotka den 4 juli. Beundransvärd snabbhet! Fram och baksidan ser ut så här:

tempImagef8gEz8.gif (211.13 KiB) Visad 2231 gånger

tempImagehv0ce3.gif (71.57 KiB) Visad 2231 gånger

Första sidan av brevet har jag google läst, verkar inte vara några sensationella nyheter. Unge herr Östman skriver på finska, jag menar med en lättläst och ungdomlig skrivstil, inte finslipad av ålderns skriverfarenheter. Men två saker väcker min förundran:

Han börjar brevet med "Hyvä Weli" vilket goggle översätter med "Bra väl". En konstig början - eller kan de två orden betyda något annat??

För det andra, mitt i den finska texten, skriver han på oklanderlig svenska: "Mamma" och "Pappa"! Normalt att man förr i tiden använde svenska ord för föräldrarna? Vill gärna höra vad våra finska vänner har att säga till det!?

Mv Hans K

[Hans]

Vad jag finner intressant (kan inte assistera med den finska biten) är att det räcker med namn och den inte allt för lilla staden för att brevet skall komma fram.

Relaterat: http://faktoider.blogspot.com/2021/03/e ... uaich.html

MVH

Hans

[Femtiotrean]

Enso-Gutzeitin Kotkan selluloosatehtaan virkailijoita ryhmäkuvassa. Vasemmalta istumassa tilikas. Väinö Maaskola, insinööri Alfons Hellström, kirjanpitäjä rouva Elenij, insinööri Nils Björnberg ja konttoripäällikkö Wiljam Östman. Vasemmalta seisomassa kasööri Arthur Allarth, konttoristi Sven Olausen, ekonomi Gunnar Hagberg, kirjanpitäjä Viktor Holmlund, insinööri Rolf Berger, lähetti Onni Leinonen ja piirustaja Gunnar Wikman.

(Fanny Hjelm, 1922. Lusto - Finlands Skogsmuseum)

Kontorschef Östman sitter fjärde från vänster.

Hans Gutzeit samarbetade från omkring 1870 med timmerhandlaren Lars Bredesen beträffande timmerexport från, och senare sågverksrörelse i, Finland. År 1872 flyttade han firman W. Gutzeit & Co. till Kotka i Finland och tog in utomstående norska delägare för att göra investeringar i sågverksindustrin Finland. Bolaget byggde samma år en ångsåg i Kotka, som var Finlands största med en årskapacitet på 70.000 kubikmeter. Hans Gutzeit flyttade till Kotka och ledde företaget, som i början var mycket lönsamt. Efter det att sågvarukonjunkturen gått ned från 1875, gick företaget med förlust, vilket ledde till att Gutzeit frånträdde chefskap och ägande 1879. Ångsågen köptes av firman Ludwigsen & Schelderup.
/.../VW. Gutzeit & Co.:s verksamhet i Finland fortsatte och blev under namnet Enso-Gutzeit det största skogsindustriföretaget i landet. Det ingår nu i Stora Enso.

Firmaet Ludwigsen & Schjelderup kjøpte i 1880 Hans Gutzeits dampsag, W. Gutzeit & Co., i Kotka, Finland, anlagt i 1872. I 1896 ble den omdannet til et finsk aksjeselskap, Aktiebolaget W. Gutzeit & Co, med firmaets medarbeider Lars Severin Roede (1838–1898) som direktør, og etter ham Alexander Gullichsen (1865–1917), begge fra Drammen. I 1919 solgte de norske aksjonærene majoriteten i selskapet til den finske stat.

GUTZEIT, Hans
 (1836–1919)
 Industriidkare, verkställande direktör




"Hyvä weli!" = "Kära bror!" Brodern inte nödvändigtvis har samma far och/eller mor - och kanske inte är en frimurare heller Ett rent konventionellt tilltal, alltså. (Jag skulle gissa att brevet slutar med "Tuus, X".)

K:n i "K. Herra Konttoripäällikkö" står för "Kunnioitettu", "Högtärade" eller vad kunde det nu vara på svenska.


Jag tror inte att brevsändaren år mottagarens son och jag tror att mamma och pappa är svenskspråkiga och att sonen har gått och bytt språk (och antagligen skulle han senare förfinska sitt namn).

Under inflytande av finskhetsrörelsen förfinskade många ämbetsmän och studenter sina svenska eller utländska släktnamn. De svenskspråkigas skämttidning Fyren ironiserar i denna karikatyr över namnändringarna, som förvandlar herremän till egendomliga bondtölpar.

[Schwemppa]

Texten i brevet:

Vasa 1. juli

Bäste broder!

Tack för brevet och kortet jag fick. Jag har varit till sjöss den mesta tiden, och kom först nu. Mamma lär ha besvarat ditt brev och trott att det där om min avfärd inte kommer någonting (information / eller att det inte blir av) dit. Pappa verkar vara väldigt förargad över det. Mamma har varit lite emot det (den första?) tiden, men har nu redan medgivit...

En aning slarvigt och talspråksmässigt skrivet, men så där i stora drag...

(Jag är inte helt säker på om pappa verkligen varit förargad, eller någonting annat, men kommer inte på vad det skulle vara)

[sveahk]

Tack för de uppgifterna - och översättningen! Så "weli" betyder bror - i detta sammanhanget, "Hyvä weli", eller överhuvudtaget?

Här är resten av det skrivna...

Hans K

[Schwemppa]

Ja. Veli = bror (w är ålderdomligt) och hyvä = god, gott, men bäste är lämpligast i det här sammanhanget.

Resten alltså:

Nog är det ju lite tråkigt att tillbringa sommaren här i Vasa. Inte vill man ju alltid vara till sjöss med pappa heller. Ditt sommarlov/semester har säkert börjat redan, du skrev ju att du tänker hålla det i juli. Skriv nu /genast/ om du vill ha mig där, så kommer jag. Pappa åkte alldeles nu till Kaskö.

Må väl. Hälsningar härifrån.

Etc.

De finska passivformerna, eller vad det nu är, lyser visst igenom översättningen.

För att ännu förvirra; pappa och mamma kan i vissa finska sammanhang och dialekter betyda far/morföräldrar. Fråga inte...

[sveahk]

Hjärtligt tack Schwemppa!

För att ännu förvirra; pappa och mamma kan i vissa finska sammanhang och dialekter betyda far/morföräldrar. Fråga inte...

Måste ändå fråga: Används de fortfarande eller bara "förr i tiden" ?

Hans K

[Markus Holst]

En vild gissning från en som inte pratar finska är att Weli är ett smeknamn på K. William Östman.

[Schwemppa]

Hjärtligt tack Schwemppa!

För att ännu förvirra; pappa och mamma kan i vissa finska sammanhang och dialekter betyda far/morföräldrar. Fråga inte...

Måste ändå fråga: Används de fortfarande eller bara "förr i tiden" ?

Hans K

Används fortfarande på sina håll. Sedan särskils leden egentligen tror jag... Pappa och vaari... farfar och morfar eller vice versa. Jag är rädd att det börjar bli något av överkurs för en stackars finlandssvensk som jag. Jag är säker på att vår vän 53:an kunde ha något att tillföra här.

En vild gissning från en som inte pratar finska är att Weli är ett smeknamn på K. William Östman.

Tja. Helt uteslutet är det väl inte, men "Hyvä veli" motsvaras fullt av det svenska "Bäste broder", dvs. tilltal mellan två jämställda gentlemän, kolleger eller klubbmedlemmar. Släkt är de uppenbarligen, månntro kontorschefen i Kotka är någon onkel eller så.

[Schwemppa]

Bör kanske tilläggas att eftersom brevskrivaren uppenbart har svenskspråkigt ursprung eller bakgrund, så är nog Pappa/Mamma i betydelsen far och mor sannolikare än i betydelsen far/morföräldrar.