1. Kommunisterna verkar ha fått stort inflytande under efterkrigstiden. Förutom en väljarkår på runt 20 % så verkar det ha krävts samarbete mellan socialdemokrater och borgare för att hålla dem borta från de ytterst inflytelserika positionerna i samhället. Var höll dessa personer hus under kriget – var många internerade eller knöt de näven i fickan, eller rörde det sig om kappvändare?
2. Nästa fråga handlar om Kekkonen, jag citerar: ”Forskning har sedermera bekräftat att han redan hösten 1944 knöt nära förbindelser med den sovjetiska underrättelsetjänsten och den vägen drev igenom sina målsättningar”. Nu kan man ju tycka vad man vill om Kekkonen, men jag tycker ändå det låter lite konstigt att en blivande justitieminister spelar under täcket med fienden… Men jag förstår också om det är så det måste gå till i en sådan situation landet befann sig i hösten 1944?
3. Under 1960-talets första hälft mer än fördubblades antalet bilar i Finland. Tydligen var en stor orsak att myndigheterna avreglerade bilimporten 1962 – vad var det för reglering som då togs bort, var denna reglering något särskilt just i Finland med tanke på att man importerade många ryska bilar?
4. Ingen fråga utan mer en fundering: Om man ser till hela den finländska historien så slås man av att Karelen haft en speciell ställning genom tiderna, självklart mycket förknippat med gränstvister men även med en stark ekonomisk särställning som exploderade under ryskt styre men även som svensk stapelstad. Undrar om inte Viborg hade kunnat vara en riktig storstad om historien sett lite annorlunda ut?
5. Funderar även om varför inte den ortodoxa kyrkan är större än ca 1 % i Finland där närheten och den tidigare tillhörigheten till Ryssland borde ha påverkat mer kan man tycka. Googlade på Ortodoxa kyrkan och såg att de visst har rätt att uppbära skatt.
Vill slutligen citera en mening i boken som jag tycker var historiskt vacker och som många borde kunna relatera till på något sätt i vår och våra förfäders historia under urbaniseringen.
De som anlände direkt från landsbygden fick ofta för första gången rinnande vatten, centralvärme och rimliga avstånd till butiker och annan service.
Till en början anslöts invånarna till många initiativ och informella nätverk som bar spår av umgängesformerna i det agrara bysamfundet, men småningom bands de upp till nya nätverk och rutiner, som tonade ned kvartersgemenskapen och framhävde kärnfamiljens och arbetets betydelse.
Hoppas inte mina frågor framstår som banala ,men för oss i Sverige är nog kunskaperna om våra grannländer tyvärr ofta alltför svaga ibland.