Livsmedelsransonering i Finland 1941-1945

[varjag]

Kan några av våra finska medlemmar ge detaljer om ransoneringen av livsmedel i Finland 1941-1945?
Jag vet att ransoneringen var hård, att bristen på livsmedel var svår - speciellt 1942 (felslagen skörd?) och att t.ex. många finska barn det året, sändes till Sverige då Finland helt enkelt inte kunde föda dem tillräckligt....

Även Sverige hade ju hård, tidvis mycket hård ransonering - av livsmedlen.
Men hur var det i Finland dom åren?

Varjag

[von Adler]

En liten informationsbit om den svenska ransoneringen som kan vara rätt relevant. Även om ransoneringen stundtals var mycket hård var det flera livsmedel som inte var ransonerade alls. Mjölk (den nya 3% standardmjölken), vilt, fisk, potatis och grönsaker var fritt genom hela kriget. Och det är mat man kan leva på rätt länge utan att svälta eller bli sjuk.

Fisk fanns förstås i mån av fiskeri- och transportmöjligheter och var ofta svårt att få tag i på landet. Vilt fanns vid jaktsäsongen, samt som diverse 'kupongfritt' på restauranger m.m. som man gjorde bäst i att inte fråga vad det var för något.

[varjag]

Kristiden i Sverige.....

http://www.arkivochlarande.se/kriget/pdf/Kristid.pdf

Men i Finland var det, om jag uppfattat rätt - värre.
Bröd, gryn, ärtor, legymer o.s.v. var en bristvara av skriande proportioner om jag fattat rätt.
Jag minns en scen ur ''Okänd Soldat'' - när en tunn ärtsoppa serveras truppen - nån rör om skeden och utbrister;

''den ärtan...får nog söka efter en kamrat...''
Läste senare ngt om just detta - och att Linna försökte skildra men en enda mening - hur magert det verkligen var.

Någon?, Varjag

[cats]

Jag har inga egna erfarenheter om ransoneringstiderna. Däremot finns en hel del på nätet om det. Tyvärr hittade jag bara länkar på finska
wikipediahttp://fi.wikipedia.org/wiki/Elintarvik ... dan_aikana
en blogg om ransonering http://suomenhistoriaa.blogspot.fi/2009 ... -1945.html

Olika alternativa produkter fanns det att tillgå, för de varor som inte fanns att tillgå. Cykeldäck av trä var ännu vanliga efter kriget. Kläder och till och med skor tillverkade av papper. Kaffe surrogatet cikoria var välkänt. Ettsådant paket har jag faktiskt i min bokhylla. Vi hittade det på vinden när vi städade ut efter det att mina svärföräldrar hade dött.

[JohnT]

Kristiden i Sverige.....

http://www.arkivochlarande.se/kriget/pdf/Kristid.pdf

Men i Finland var det, om jag uppfattat rätt - värre.
Bröd, gryn, ärtor, legymer o.s.v. var en bristvara av skriande proportioner om jag fattat rätt.
Jag minns en scen ur ''Okänd Soldat'' - när en tunn ärtsoppa serveras truppen - nån rör om skeden och utbrister;

''den ärtan...får nog söka efter en kamrat...''
Läste senare ngt om just detta - och att Linna försökte skildra men en enda mening - hur magert det verkligen var.

Någon?, Varjag

Den största skillnaden mellan Sverige och Finland var att det var fred i Sverige.
Det gjorde att det i sverige var en fungerande subventionering av ransonerade varor.
Så även priset på de fria varorona som potatis hölls i schack - Sverige var riktigt nära planekonomi under kriget.

I Finland blev det mer marknadspriser och då var det inte lätt att vara fattig, eller beroende av statlig budget -
T ex Finska mentalpatienter och Ryska krigsfångar dog i drivor 1942 (upp till 20 - 30%) och det var till stor del en fråga om att man inte fick större budget när priserna steg. På ett mentalsjukhus begick husmor självmord.
Men senare under kriget lyckades man hålla även krigsfångarnas dödlighet på en human nivå.
Det gick att få fram mat men även ett litet antal soldater hamnade på sjukhus för undernäring.

Så de personer som saknade pengar och saknade möjlighet att själva odla led mest,
De övriga hade det sämre än Sverige men man överlevde.

När man läser övergripande historieböcker om Finland och kriget av akademiker som Westerlund och Meinander så är det ingen som ger en orsak utan flera -
det var missväxt, framförallt 1941,
Den förlorade delan av Karelen - Alla människorna därifrån behövde mat men även efter att området var återtaget så fick man inte igång skördarna i större omfattning.
det var brist på jordbrukare (dom var vid fronten).
Man hade inte råd att importera varken konstgödsel eller mat i samma mängd som före kriget.

Den näst största skillanden mot sverige var sockerbetorna, sverige var självförsörjande på socker medan finland hade en liten egen sockerproduktion. Och både i energiinnehåll och mentalt gör det större skilnad än en vanlig krydda.


Mvh
/John

[Schwemppa]

Henrik Meinander nämndes här redan. Hans "Finland 1944" tar upp en del om det här. Ska kolla upp vid tillfälle.

[varjag]

Tack cats för de finska länkarna.
Ser att ransoneringskorten, i två klasser - handlar om det livsviktiga Dagliga Brödet
Och att det fanns ett standardkort ''för arbetare i lättare arbete'' - och ett Tilläggsbrödkort.
Givetvis avsett för sysselsatta i tyngre arbeten - som krävde mera näring.
Det Tredje Brödkortet som visas - är ett Delkupongskort, gissningsvis ransoneringskortens ''växelpengar'' om man ville dela ransonen i halvkuponger. Det gjordes i Sverige oxå, men på ett annat sätt vad jag minns.....handlarn klippte helt enkelt en HALV kupong i.s.f. en hel - i ransoneringskortet.

Och - John T!

Att ryska krigsfångar, kom långt ned på prioriteringsskalan ( i likhet med de massor tyskarna hade...), visste jag om
men biten om mentalpatienter som svalt ihjäl var mig obekant . Eller, vore ''tilläts avlida'' ett bättre uttryck?

Att t.o.m. soldater, hamnade på sjukhus p.g.a. undernäring - snuddar den verklighet i Finlands försörjningsläge som jag intresserar mig för. Tack för den biten....
Frånfället av Karelen 1940, som varit ''Finlands kornbod'' måste ju haft katastrofal inverkan på tillgången av livsmedel. Lägg därtill felslagen skörd 1941 i det återstående Finland - och svältåret 1942 framstår i klarare ljus.

- och

av Schwemppa » lör aug 11, 2012 4:04 pm

Henrik Meinander nämndes här redan. Hans "Finland 1944" tar upp en del om det här. Ska kolla upp vid tillfälle

Tack kolla gärna om du kan. I Sverige, varierades ''tilldelningen'' månadsvis, så att t.ex. matfett - kött/fläsk - ägg -
läder - textil tilldelningarna, anpassades hela tiden efter tillgången. Jag gissar att detsamma gällde i Finland.

Vore intressant lära om specifika tilldelningar per månad? Hur mångar gram av respektive vara gällde?

Kläder och till och med skor tillverkade av papper. Kaffe surrogatet cikoria var välkänt. Ettsådant paket har jag faktiskt i min bokhylla. Vi hittade det på vinden när vi

Skor av papper minns jag svagt....men det var inte tidningsbuntar, utan ngt tyskt patent - pegamoid(?) - en sorts formbar vattenmotståndlig kartong....Samma som karosserna på tyska DKW-bilar hade. Och kallades Hitlerkartonger

Varjag

[von Adler]

Den svenska ransoneringen när det var som värst, hösten 1942:

Per dag och person;
22g kött och fläsk.
67g socker (en hel del, det hjälpte säkert!).
4g ost.
36g matfett (också ganska mycket).
3g kaffe.
170g mjöl och gryn.
Man fick även 8 ägg i månaden.

Potatis, grönsaker, mjölk, fisk, vilt, bär, fisk och frukt var fritt. Potatis och mjölk fanns det ordentligt av genom hela kriget. Grönsaker fanns det tämligen gott om, särskilt vid skördesäsong, men väldigt lite av sådant som odlades i växthus eller utomlands. Samma sak var det med frukt och bär. Fisk fanns så länge isen inte låg och man var någorlunda nära ett fiskeläge eller järnväg som ledde till den. Fiskebåtarna gick på terpentin (min morfar kokade det och tjärolja på stubbar under kriget) och hade inte riktigt samma produktivitet som innan kriget på grund av minspärrar, tyskarnas mindre erkända svenska territorialvatten och inkallelser. Vilt kunde man få tag på under jaktsäsong, särskilt om man kände en jägare eller jagade själv - diverse mysko rätter serverades och statens veterinärer fick inspektera mycket kött som aldrig skulle tagits som människoföda innan kriget efter trikiner och parasiter (kråka, grävling, räv o.s.v.).

[varjag]

Per dag och person;
22g kött och fläsk.
67g socker (en hel del, det hjälpte säkert!).
4g ost.
36g matfett (också ganska mycket).
3g kaffe.
170g mjöl och gryn.
Man fick även 8 ägg i månaden.

En ostskiva om dagen.Och lövtunn och Liten!
3 gram kaffe.....Alla drack ''surr'' - kaffesurrugat på rostade kornkakor eller vad det var....?
Mjöl och gryn - minns jag väl. Havregrynsgröt, vattnig - och Rågmjölsgröt - såg ut och smakade som blöt sand...
Men - åtta ägg per månad , det var så de många Ugnspannkakorna kom till !

Varjagfamiljen var lyckligt lottad - det fiskades. Med nät! Saltades in....saltströmming och saltad småsik stod på dagordningen.
Den blötlagda saltströmmingen, före tillagning - gick väl an.
Men den insaltade småsiken - blev aldrig av med saltet hur mycket den än blötlades. Den var torr ''som en Chateau Margeaux''. Trots oceaner av vitsås och den pepparrot som gjorde den ätbar
- minns Varjag

[Femtiotrean]

Några exempel från 1942, i.e. när ransonering drabbade hårdast:

Bröd 200 g per dag
Mjölk 2 dl per dag (för vuxna)
Smör 150 g per månad
Kött 430 g per månad
Socker 250 g per månad
Ägg 2 st per månad för barn, 0 st för vuxna

Man fick något större rationer om man hade ett fysiskt krävande arbete; t.ex. brödrationen varierade mellan 200-425 g.

Potatis var fritt, men i stort sett slut våren 1942 innan den svåra issituationen i Östersjön lättade och leveranser från Tyskland äntligen anlände.


Det blev bättre redan 1943:

Mjölk 3 dl per dag
Smör 500 g per månad
Socker först 250 g i tilllägg för ickerökare. senare 750 g per månad
Ägg 6 st för barn, 4 st för vuxna


Det har påpekats att de allra fattigaste hade det egentligen bättre än före kriget, tack vare prisrationeringen, byteshandeln med tobak- och sockerrationer och hemodlingen. De som drabbades hårdast var förstås de som inte kunde augmentera sina rationer på något sett, som inte hade pengar att uttnyttja den svarta marknaden eller som inte ens kunde lita på att de fick sina livsmedelsrationer i full mängd och i acceptabel kvalitet.

[varjag]

Tack Femtiotrean för den posten!
Det var just såna siffror jag sökte......och som bekräftar vad jag minns ha hört om hur svårt det verkligen var I Finland.

Jämförelserna skriar nöden:
Matfett - Sverige 1080 gram /månad Finland 150 gram (senare 500 gram)

Kött/fläsk - Sverige 660 gram/månad Finland 430 gram (senare 500 gram)

Socker - Sverige 2010 gram/månad Finland 250 gram (senare 750 gram)

Mjölk - Sverige = fritt Finland 2 deciliter = Ett litet glas/dag (senare ett lite större glas med 3 dl)

''Fasta - och tänk''

Varjag

[von Adler]

Per dag och person;
22g kött och fläsk.
67g socker (en hel del, det hjälpte säkert!).
4g ost.
36g matfett (också ganska mycket).
3g kaffe.
170g mjöl och gryn.
Man fick även 8 ägg i månaden.

En ostskiva om dagen.Och lövtunn och Liten!
3 gram kaffe.....Alla drack ''surr'' - kaffesurrugat på rostade kornkakor eller vad det var....?
Mjöl och gryn - minns jag väl. Havregrynsgröt, vattnig - och Rågmjölsgröt - såg ut och smakade som blöt sand...
Men - åtta ägg per månad , det var så de många Ugnspannkakorna kom till !

Varjagfamiljen var lyckligt lottad - det fiskades. Med nät! Saltades in....saltströmming och saltad småsik stod på dagordningen.
Den blötlagda saltströmmingen, före tillagning - gick väl an.
Men den insaltade småsiken - blev aldrig av med saltet hur mycket den än blötlades. Den var torr ''som en Chateau Margeaux''. Trots oceaner av vitsås och den pepparrot som gjorde den ätbar
- minns Varjag

Med tanke på att bär var fritt och den relativt rikliga tilldelningen av socker kan jag tänka mig att det blev lingonsylt till ugnspannkakan.

[JohnT]

Några exempel från 1942, i.e. när ransonering drabbade hårdast:

Bröd 200 g per dag
Mjölk 2 dl per dag (för vuxna)
Smör 150 g per månad
Kött 430 g per månad
Socker 250 g per månad
Ägg 2 st per månad för barn, 0 st för vuxna

Man fick något större rationer om man hade ett fysiskt krävande arbete; t.ex. brödrationen varierade mellan 200-425 g.

PÅ sidan 15 i följande uppsats:
http://ethesis.helsinki.fi/julkaisut/ma ... ntamam.pdf
Så får jag lite annorlunda siffror för November 1942:

matfett - 500 gram månad men det var 150 gram tidigare på året
Kött/fläsk - 420 gram månad men det var 800 gram tidigare på året
Socker - 480 gram månad men det var 1500 gram tidigare på året

Det varierade ju ganska mycket, t ex köttet gick från 800 gram/månad i början på året till hälften i November.
Medan fettet tripplades.
Bland annat beroende på att Sverige hade ett överskott i handeln med Danmark,
varvid Finland fick köpa smör på den Svensk-Danska clearingens konto.

Om det blir missväxt så kan man inte föda djuren så de måste slaktas,
temporärt överskott på kött.
Nästa år finns det då mindre koskit, alltså blir det mindre näring på åkrarna och återhämtningen minskar lite.
Samtidigt som det finns färre kor som föder kalvar.

Så jordbruket påverkas flera år i rad.
Mvh
/John

[erep]

[quote="varjag"
Den största skillnaden mellan Sverige och Finland var att det var fred i Sverige.
Det gjorde att det i sverige var en fungerande subventionering av ransonerade varor.
Så även priset på de fria varorona som potatis hölls i schack - Sverige var riktigt nära planekonomi under kriget.

I Finland blev det mer marknadspriser och då var det inte lätt att vara fattig, eller beroende av statlig budget -
T ex Finska mentalpatienter och Ryska krigsfångar dog i drivor 1942 (upp till 20 - 30%) och det var till stor del en fråga om att man inte fick större budget när priserna steg. På ett mentalsjukhus begick husmor självmord.
Men senare under kriget lyckades man hålla även krigsfångarnas dödlighet på en human nivå.
Det gick att få fram mat men även ett litet antal soldater hamnade på sjukhus för undernäring.

Så de personer som saknade pengar och saknade möjlighet att själva odla led mest,
De övriga hade det sämre än Sverige men man överlevde.
Mvh
/John

Livsmedelpriserna i Finland var fastslagna till låga nivåer. Men på grund av ransoneringen uppstod en svart marknad, där priserna var höga. I det värsta skedet var ransonerna så små, att den svarta marknaden blev viktig, och det hade de fattigare ju inte råd med.

Krigsfångarna var ännu vintern 1941/1942 på läger och ingen hade varit förberedd på deras stora antal, då man tog 56.000 fångar 1941. Som redan konstaterats, var vintern 1941/1942 svår ur livsmedelsförsörjningen synpunkt. Den nya kringsfångeadministrationens inkompetens och rysshat hjälpte inte situationen. Senare under kriget var en del av de ryska krigsfångarna kommenderade som hjälp på bondgårdar. Där mådde de oftast bra.

Husmorn på mentalsjukhuset torde gälla Nickby sjukhus som befann sig i Sibb, österom Helsingfors. Jag har läst/sett på dokumentär att hon inte gjorde självmord, utan vägrade äta mera än mentalpatienterna fick och dog av, ja officiellt "utmattning", men de facto svält.