Jag har skummat igenom den declassifierade CIA rapporten angående detta. Det verkar som att Sovjet hade ett mycket stort inflytande på finsk politik.
Källa: http://www.foia.cia.gov/CPE/ESAU/esau-55.pdf
Kommentarer?
Finlandiseringen
Ja det var väl ett slags "vänskap" där den ene parten var rädd för den andre, dvs. en vänskap som inte var vänskap (där finländarna var rädda för ryssen). Såg en dokumentär häromdagen "Landet som Stalin stal" där Urho Kekkonen respektlöst 
(åtminstone som jag tolkade det) lyfte en lurvig kosackmössa från Nikita Chrustjevs huvud (de prövade mössor). Chrustjev såg litet förlägen ut inför filmkameran och de andra ryssarna stod och gapade. Kekkonen umgicks otvunget med ryssarna. Men som sagt "vänskapen" var inte så hjärtlig med nattfrosten, notkrisen osv.
(åtminstone som jag tolkade det) lyfte en lurvig kosackmössa från Nikita Chrustjevs huvud (de prövade mössor). Chrustjev såg litet förlägen ut inför filmkameran och de andra ryssarna stod och gapade. Kekkonen umgicks otvunget med ryssarna. Men som sagt "vänskapen" var inte så hjärtlig med nattfrosten, notkrisen osv.
Re: Finlandiseringen
En offtopic kommentar: Kartan som finns i rapporten är "underlig". Rapporten är ifrån 70talet, men kartan visar Finlands gränser innan 1939.Sonrep skrev:Jag har skummat igenom den declassifierade CIA rapporten angående detta. Det verkar som att Sovjet hade ett mycket stort inflytande på finsk politik.
Källa: http://www.foia.cia.gov/CPE/ESAU/esau-55.pdf
Kommentarer?
Så här på raktarm kan jag säga att största delen av finländarna var glada över att kommunistregeringen föll i Sovjetunionen. Vet inte riktigt vad du menar när du säger "sovjetryskt tänkande" men tolkar det som att du menar sovjetvänligt tänkande. Om det finns sådant vet jag inte, men det finns fortfarande personer i Vänsterförbundet i Finland som ser sig som kommunister och dessa kan kanske placeras i denna kategori.Boreas skrev:Vilka följder kan denna "ryssifisering" ha haft för Finlands politiska och kulturella liv?
Kan man fortfarande spåra "sovjetryskt tänkande" i landets byråkratier, statliga institutioner, akademia, kyrkoväsen och kulturliv?
Jag får återkomma till ämnet senare idag.
Hej!
Detta ämne kan jag med fog säga mig vara expert på! Finlandiseringen var nog en helt finsk (inhemsk) produkt. Tyvärr så är Viljam Kalliokoskis arkiv i Vasa ännu stängt för andra än forskare med specialtillstånd. För att säga det kort så var varken Mannerheim eller Paasikivi som presidenter det minsta finladiserade ty de dagtingade aldrig med Finlands intressen. Jo, Kalliokoski, ledande agrar/centerpartistisk politiker och Kekkonens antagonist på 40- och 50-talet berättar i sina memoarer om det ögonblick då finlandiseringen kan anses ha startat. Kekkonen, statsminister med presidentambitioner, skickade i början på 1950-talet sin adjutant Korsimo till agrarpartiets riksdagsgrupps möte där han förklarade "att hädanefter är all kritik av Kekkonens ekonomiska politik och inrikespolitik detsamma som kritik av Sovjetunionen och kan inte tolereras!"
Gruppen trodde inte sina öron och alla var överens om att detta kan inte lyckas; att påstå att kritik av exempelvis ett stöd till skogsbruket är detsamma som att förkasta "den officiella utrikespolitiken".
Kalliokoski säger att så blåögda var vi att vi inte förstod att denna linje med framgång skulle praktiseras tjugo år framåt!
Den centrala premissen i finlandiseringen var ju påståendet att Lenin hade erkänt Finlands självständighet! Ett påstående som klart strider mot fakta! Ändå så står detta påstående ännu att läsa i skolböcker och universitetens inträdesprov. Såtillvida lever finlandiseringen kvar.
Också i media har kommunistiska metastaser (läs finlandiseringsprodukter) en mycket stark ställning ännu idag. Till dessa kan räknas försvarnihilism, liberal kriminalpolitik och medias USA-kritik. Men dessa är ju tendenser som har ännu starkare ställning i Sverige.
Laitman
Detta ämne kan jag med fog säga mig vara expert på! Finlandiseringen var nog en helt finsk (inhemsk) produkt. Tyvärr så är Viljam Kalliokoskis arkiv i Vasa ännu stängt för andra än forskare med specialtillstånd. För att säga det kort så var varken Mannerheim eller Paasikivi som presidenter det minsta finladiserade ty de dagtingade aldrig med Finlands intressen. Jo, Kalliokoski, ledande agrar/centerpartistisk politiker och Kekkonens antagonist på 40- och 50-talet berättar i sina memoarer om det ögonblick då finlandiseringen kan anses ha startat. Kekkonen, statsminister med presidentambitioner, skickade i början på 1950-talet sin adjutant Korsimo till agrarpartiets riksdagsgrupps möte där han förklarade "att hädanefter är all kritik av Kekkonens ekonomiska politik och inrikespolitik detsamma som kritik av Sovjetunionen och kan inte tolereras!"
Gruppen trodde inte sina öron och alla var överens om att detta kan inte lyckas; att påstå att kritik av exempelvis ett stöd till skogsbruket är detsamma som att förkasta "den officiella utrikespolitiken".
Kalliokoski säger att så blåögda var vi att vi inte förstod att denna linje med framgång skulle praktiseras tjugo år framåt!
Den centrala premissen i finlandiseringen var ju påståendet att Lenin hade erkänt Finlands självständighet! Ett påstående som klart strider mot fakta! Ändå så står detta påstående ännu att läsa i skolböcker och universitetens inträdesprov. Såtillvida lever finlandiseringen kvar.
Också i media har kommunistiska metastaser (läs finlandiseringsprodukter) en mycket stark ställning ännu idag. Till dessa kan räknas försvarnihilism, liberal kriminalpolitik och medias USA-kritik. Men dessa är ju tendenser som har ännu starkare ställning i Sverige.
Laitman
-
Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt:
På vilket sätt menar du då?laitman skrev:Den centrala premissen i finlandiseringen var ju påståendet att Lenin hade erkänt Finlands självständighet! Ett påstående som klart strider mot fakta! Ändå så står detta påstående ännu att läsa i skolböcker och universitetens inträdesprov. Såtillvida lever finlandiseringen kvar.
/Martin
Hej!
Du menar väl påståendet om Lenins erkännande av Finlands självständighet. Lenins favoritfras var ju att han skall stöda sina motståndare (och med detta menade han också randstaternas icke-bolsjevistiska majoritet) som repet stöder den hängde mannen! Detta att Lenin skulle ha erkänt Finlands självständighet blir inte sant trots att det upprepats i alla möjliga sammahang. Fakta är följande: Redan i november innan Finland förklarade sig självständigt hade Lenin redogjort för sin strategi åt estniska bolsjeviker. Dessa ville ju ta makten och förklara Estland som en del av Ryssland. Lenin förklarade att i detta skede skadar en sådan politik hans intressen. Ett självständigt Estland var nödvändigt så länge inte fred slutits med Tyskland, ty tyskarna skulle tvingas respektera Estlands neutralitet och därmed stärka bolsjevikernas förhandlingsposition. Samma gällde också Finland.
Nå när sedan Finland förklarat sig självständigt så ville Sverige och andra västmakter först se Ryssland erkänna Finland som suverän stat innan de själva erkände den. Svinhufvud reste då till Petrograd på nyårsaftonen 1917 för att av Lenin utverka detta erkännande. Lenin sade att han framlägger detta för - namnet på instansen är litet oklar, ty olika namn har uppgetts - allryska sovjeternas exekutiva centralkommitté! Fyra dagar senare "erkändes" sedan Finlands "självständighet" men erkännandet var förknippat med villkor stridande mot folkrätten och vad man menar med suveränitet. Finland höll dock god min ty viktigast var västmakternas erkännande.
Tre veckor senare kom det order från Petrograd åt de i landet varande ryska trupperna att gripa till våld, fängsla senaten och sluta upp på de röda gardenas sida i deras kupp mot den parlamentariska regeringen. Ifall Lenin faktiskt "erkänt" landets självständighet så åkte dock detta erkännande i papperskorgen på rekordtid!
Lenin
Du menar väl påståendet om Lenins erkännande av Finlands självständighet. Lenins favoritfras var ju att han skall stöda sina motståndare (och med detta menade han också randstaternas icke-bolsjevistiska majoritet) som repet stöder den hängde mannen! Detta att Lenin skulle ha erkänt Finlands självständighet blir inte sant trots att det upprepats i alla möjliga sammahang. Fakta är följande: Redan i november innan Finland förklarade sig självständigt hade Lenin redogjort för sin strategi åt estniska bolsjeviker. Dessa ville ju ta makten och förklara Estland som en del av Ryssland. Lenin förklarade att i detta skede skadar en sådan politik hans intressen. Ett självständigt Estland var nödvändigt så länge inte fred slutits med Tyskland, ty tyskarna skulle tvingas respektera Estlands neutralitet och därmed stärka bolsjevikernas förhandlingsposition. Samma gällde också Finland.
Nå när sedan Finland förklarat sig självständigt så ville Sverige och andra västmakter först se Ryssland erkänna Finland som suverän stat innan de själva erkände den. Svinhufvud reste då till Petrograd på nyårsaftonen 1917 för att av Lenin utverka detta erkännande. Lenin sade att han framlägger detta för - namnet på instansen är litet oklar, ty olika namn har uppgetts - allryska sovjeternas exekutiva centralkommitté! Fyra dagar senare "erkändes" sedan Finlands "självständighet" men erkännandet var förknippat med villkor stridande mot folkrätten och vad man menar med suveränitet. Finland höll dock god min ty viktigast var västmakternas erkännande.
Tre veckor senare kom det order från Petrograd åt de i landet varande ryska trupperna att gripa till våld, fängsla senaten och sluta upp på de röda gardenas sida i deras kupp mot den parlamentariska regeringen. Ifall Lenin faktiskt "erkänt" landets självständighet så åkte dock detta erkännande i papperskorgen på rekordtid!
Lenin
Enligt ovan refererade dokumentär är tystnaden i Karelenfrågan bland politiker ett exempel på kvarlevande finlandisering. En rysk akademiker menade att om Finland tog upp frågan på dagordningen så skulle också Ryssland säkert göra det. Jag tror emellertid att det finns en motvilja bland politiker att ansluta Karelen till Finland eftersom landsändan är så förfallet (vet ej om EU skulle finansiera återuppbyggnaden av Karelen).
Efter VSB-avtalet 1992 skrev Finland och den ryska federationen ett statsavtal (valtiosopimus) om handel och ekonomiskt samarbete. Detta avtal har varit uppe i finländsk media under senare tider, eftersom man har kommit fram till att den hindrar Finland ifrån ett eventuellt NATO medlemskap.
http://www.yle.fi/uutiset/haku.php?acti ... tiosopimus
Tyvärr hittade jag inget på Rundradions svenska sidor, men här en artikel på finska ifrån Rundradions finska redaktion.
http://www.yle.fi/uutiset/haku.php?acti ... tiosopimus
Tyvärr hittade jag inget på Rundradions svenska sidor, men här en artikel på finska ifrån Rundradions finska redaktion.
Senast redigerad av 1 Marco, redigerad totalt 7 gånger.
Jag vill bifoga några länkar för att tillföra den oinitierade faktaunderlag (därmed inte sagt att sådant saknas i debatten som förts hittills). Se:
http://www.sv.wikipedia.org/wiki/Finlandisering
http://www.fi.wikipedia.org/wiki/Suomettuminen
http://www.en.wikipedia.org/wiki/Finlandization
http://www.sv.wikipedia.org/wiki/Finlandisering
http://www.fi.wikipedia.org/wiki/Suomettuminen
http://www.en.wikipedia.org/wiki/Finlandization
-
Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt:
Kopplingen mellan bolsjevikerna och kriget vet jag inte något om, men jag vet det att om det stämmer så är knappast Ryssland ensam om att säga en sak och göra en annan. Frågan är om detta automatiskt ogiltförklarar erkännandet, jag tvivlar på det. Likaså tvivlar jag på att folkrättsliga aspekter kan diskvalificera Rysslands erkännande av Finland. Vilka skulle det för övrigt vara?laitman skrev:Tre veckor senare kom det order från Petrograd åt de i landet varande ryska trupperna att gripa till våld, fängsla senaten och sluta upp på de röda gardenas sida i deras kupp mot den parlamentariska regeringen. Ifall Lenin faktiskt "erkänt" landets självständighet så åkte dock detta erkännande i papperskorgen på rekordtid!
/Martin