Flagga och väpnade styrkor för Terijoki-regeringen?

[von Adler]

Eller Finska Folkrådsrepubliken, eller vad det officiella namnet nu var.

Använde den Finlands flagga, eller Karelska SSRs flagga (som den tycks ha slagits samman med efter vinterkriget)? Eller någon egen skapelse?

Har någon mer detaljerad information om den lilla armén som Terijoki-regeringen ställde upp?

[Schwemppa]

Saken har diskuterats på Heraldica-forumet, och trots den heraldiska expertis som finns där har frågan förblivit öppen.

Länken till Suomen Sisu (ultranationalistisk organisation ) är död, men emblemet som visades där var alltså Estländska socialistiska rådsrepublikens - med Finlands vapen i en version från 1983.

http://www.heraldik.se/heraldica/topic. ... s=terijoki

[Schwemppa]

Jag råkade just idag läsa något om Finlands Folkarmé som var riktigt intressant, men jag återkommer senare med inlägg (måste översätta och bearbeta litet).

[Hans]

Var det någon av dessa?







MVH

Hans

[Schwemppa]

Nej, det var alltså ett sånt däran typiskt SSR-emblem, med banderoller, kransar och sädesax. Och Finlands vapen i mitten. Men alltså en efterhandskonstruktion.

Förlagan kan förresten ses här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Estniska_SSR

[Hans]

http://fc03.deviantart.net/fs71/f/2011/ ... 4kug5x.png
http://fenn-o-manic.deviantart.com/art/ ... -276877653

Liknande kontrafaktisk flagga i alla fall.

MVH

Hans

[von Adler]

Hans sista har jag sett i andra sammanhang också, den verkar vara baserad på flaggan för Finsk-Karelska SSR:

http://www.crwflags.com/fotw/flags/su-qf.html

Eftersom det inte verkar finnas något konsensus om vad Terijoki-regimen skulle ha för flagga (min gissning är att de inte skulle behöva den länge, eftersom de snart ödmjukt skulle söka medlemsskap i de sovjetiska rådsrepublikerna), tror jag vi kan anta den.

Jag tror knappast att de skulle använda en nordisk kors-flagga - dessa är ju trots allt kristet baserade, och det går inte för sig för Stalinister.

[Schwemppa]

Jag råkade just idag läsa något om Finlands Folkarmé som var riktigt intressant, men jag återkommer senare med inlägg (måste översätta och bearbeta litet).

Som har synts på annat håll på forumet, har jag tillbringat de senaste dagarna med Jukka L Mäkeläs "Salaista palapeliä". Här hittade jag den mest utförliga redogörelse över "Finlands Folkarmé" jag hittills läst. Min översättning.

Jukka L Mäkelä, Salaista palapeliä, sid. 155- 157.


Den första finska armékåren

I mitten av 1920-talet hade det i Viena-Karelen grundats den Avdelta Nationella Jägarbataljonen. Några år senare utvidgades enheten till Karelens Jägarbrigad, till vilken slutligen hörde Petroskojs, Aunus och Karhumäki Skarpskytte-Bataljoner, Petroskojs Sektion samt ett signalistkompani och ett pionjärkompani.

Under hösten 1935, då Stalins förtrycksåtgärder gentemot minoritetsfolken var på väg mot sin topp, upplöstes brigaden av GPU. En del av officerarna förflyttades till Röda Armén, en del fängslades, en del befriades helt från tjänst. Under de stora utrensningarna 1937 fängslades de flesta av de ännu på fri fot varande officerarna, så till sist var det inte särskilt många kvar.

Då man mot mitten av november 1939 började arrangera nominellt egna stridskrafter åt den kommande Kuusinen-regeringen, samlade man åter ihop ännu vid livet varande före detta officerare från Karelens Jägarbrigad samt andra i Röda Armén tjänstgörande finska officerare, från olika håll. Divisions- och regementskommendörerna torde ha varit av finsk härkomst, men i övrigt var befälet huvudsakligen ryskt. Som överbefälhavare fungerade försvarsministern i Kuusinens regering, den finske kommunisten och veteranen från inbördeskriget i Spanien, Aksel Anttila.

Från Röda Armén plockades ännu finsktalande underofficerare och manskap. Därtill mobiliserades också 20 – 45-åriga män från Ingermanland, Aunus och Karelen, oavsett om de hade erhållit militär utbildning eller inte. Männen samlades i Petroskoj, där de utrustades med från Polen som krigsbyte erövrade uniformer, eller från motsvarande polskt tyg framställda nya uniformer. I vissa av dessa uniformer blänkte ännu knappar med örnmotiv.

Kännetecknande för denna armé, var att alla, såväl officerarna som underbefälen som manskapet, var sovjetmedborgare.

Då kriget brutit ut, förklarades det åt männen att folkarmén inte skulle användas i krigsuppgifter, utan i den snart i Helsingfors kommande segerparaden. Uniformer med epåletter passar sig ju bättre för fest- än fältbruk. Major Ahonen, kommendör för 6. regementet, förklarade för sina män:

”Folkarmén kommer att bli stommen i det nya Finlands Armé. Om sju dagar dricker vi kaffe i Helsingfors.”

Den 1 december förflyttades en del av manskapet från Petroskoj till Leningrad. Där grundades den 1. Divisionen, som uppenbarligen sedan den 11 december för första gången förflyttade sig till Terijoki. Till att börja med, eftersom det rådde en del märkliga föreställningar om situationen i Finland, väntade man sig att Kuusinens armé skulle få tillskott av överlöpare från Finland, vilka man trodde att skulle flockas i anfallarens led. När dylikt inte inträffade, fick man sedan i mitten av januari nytt tillskott, men detta var redan till 40 % ryskt. På samma gång grundades sedan 2. Divisionen, och den grupperades till Metsäkylä.

Båda divisionerna avancerade sedan så smått, allt efter som Röda Armén avancerade. Den enda enheten i dessa divisioner som kom i krigskontakt, var Avdelta Skidbataljonen som formerades i slutet av februari.

”Så vitt som vi fick höra, hade den ingen framgång. Inom en kort tid utplånades den nästan helt och hållet”, berättade en krigsfånge om bataljonens skeden.

Till 1. Divisionen torde ha hört 1. och 2. Skarpskytte-regementena, och till 2. Divisionen dito 3. och 4. Vardera divisionen hade ett eller två artilleriregementen. Alla infanteriregementen lär ha varit ungefär i storlek av en förstärkt bataljon.

Av männen som blev kvar i Petroskoj formerades ännu tre regementen. Av dessa förflyttades 5. Regementet till trakten av Suojärvi, och på samma gång bildades 3. Divisionen. Regementet deltog inte i några strider. Divisionens andra, 6. Regemente, sändes från Petroskoj till Pusjkino och därifrån vidare till Lotinapelto. Härifrån förflyttade det sig skidande till Salmi på nyårsdagen. Regementet användes vid fronten växelvis med ett regemente från Sibirien.

7. Avdelta Regementet verkade längre upp i norr.