Varför kunde inte Narvik ersättas av isbrytare i Bottenviken?

[MedMigMotMig]

Narvik hamn sägs ofta (ur svenskt perspektiv) ha varit väldigt viktig för svensk malmexport och tysk krigsindustri. Men hur svårt kan det ha varit att istället skicka malmvagnarna till Luleå och därifrån eskortera fartygskonvojerna med isbrytare vintertid? Den rutten vore ju dessutom säkrare mot flyg, ubåtar, mineringar än den Atlantiska rutten från Narvik till Tyskland. Var rutten från Narvik så säker att det inte var mödan värt, eller den svenska malmen inte så värdefull som vi ofta har fått höra? Eller kanske isbrytarna på den tiden för odugliga?

[millgard]

Narvik hamn sägs ofta (ur svenskt perspektiv) ha varit väldigt viktig för svensk malmexport och tysk krigsindustri. Men hur svårt kan det ha varit att istället skicka malmvagnarna till Luleå och därifrån eskortera fartygskonvojerna med isbrytare vintertid? Den rutten vore ju dessutom säkrare mot flyg, ubåtar, mineringar än den Atlantiska rutten från Narvik till Tyskland. Var rutten från Narvik så säker att det inte var mödan värt, eller den svenska malmen inte så värdefull som vi ofta har fått höra? Eller kanske isbrytarna på den tiden för odugliga?

Det fraktades maximalt även från den hamnen, och kanske mest där. Dessutom var malmtrafiken från Luleå inte heller så säker, eftersom ryska ubåtar fanns i Östersjön.

[JohnT]

Narvik hamn sägs ofta (ur svenskt perspektiv) ha varit väldigt viktig för svensk malmexport och tysk krigsindustri. Men hur svårt kan det ha varit att istället skicka malmvagnarna till Luleå och därifrån eskortera fartygskonvojerna med isbrytare vintertid? Den rutten vore ju dessutom säkrare mot flyg, ubåtar, mineringar än den Atlantiska rutten från Narvik till Tyskland. Var rutten från Narvik så säker att det inte var mödan värt, eller den svenska malmen inte så värdefull som vi ofta har fått höra? Eller kanske isbrytarna på den tiden för odugliga?

Ja,isbrytarna på den tiden var för svaga och för få.

27 december 39 till 12 februari 40 så Evakuerade man Bottenhavet, alltså allt focus på att få båtar söderut.
(underförstått så stängde trafik på Luleå innan dess)

Vintrarna 40/41 och 41/42 slutade man trafikera Luleå vid jultid.
Allt enligt Staffan Fischerströms bok "Isbrytare"

Tyska flottan hade innan kriget undersökt om man kunde få Svenskarna att lagra järnmalm i sydsverige,
Men dels skulle det kosta mycket, Både lagring och transport genom Sverige.

Ett annat skäl för Narvik var att den "tyska" urlastningshamnen i fredstid var Rotterdam, f v b pråmar upp för Rhen.

Ooch som Millgard säger, När Luleå var isfri utnyttjades den maximalt.


Mvh
/John

[Donkeyman]

Sjöfarten norr om Stockholm var helt stängd så sent som vintern 1970. Finlandsbåtarna utgick från Nynäshamn. På den tiden klarade man inte av ishindren. Vilket man knappast gör än i dag de få vintrar som det verkligen fryser till. Har själv jobbat på isbrytning i flera säsonger även i modern tid så detta har jag personlig erfarenhet av. Dessutom finns inte djupgåendet upp till Luleå för att ta upp de malmbåtar som går till Narvik. Plus att det är många dygn kortare gångtid från/ till Narvik jämfört med Luleå- oavsett vart man skall.

[Sarvi]

Jag har någonstans sett rekonstruerade iskartor över issituationen vid ismaximum under krigsvintrarna, dvs vid isens maximala utbredning. Det var, om jag minns rätt, bara några små isfria ytor öppna långt ute i egentliga Östersjön. Stampisvallar, packis och annat var naturligtvis inte rekonstruerade och det är sådana hinder som är de verkliga svårigheterna vid gång i havsis. En isvall som är t.ex. två meter hög över ytan sträcker sig tio meter under ytan.

Vid en sådan isvinter skulle även dagens sjöfart få viss huvudvärk, iallafall i form av kapacitetsbrist på isbrytare. Det var det ju redan de kalla vintrarna 2010-12, som på intet vis var jämförbara med krigsvintrarna.

[Donkeyman]

Vi skall också minnas att inför det planerade "Stålverk 80" i Luleå genomfördes en stor och dyrbar uppgradering av farlederna hela vägen från Skagerack till Luleå. Vilket gjorde att man sedan dess kunnat ta in betydligt större fartyg än tidigare. Men lik förb*** är det långt till den storlek som merparten av bulk carriers som anlöper Narvik har.

Och att baxa upp ett sådant åbäke till Luleå under en isvinter- oj, oj, oj. Det skulle bli resurskrävande KING SIZE. Med resurser som inte finns i dag.

[Amund]

Vi skall också minnas att inför det planerade "Stålverk 80" i Luleå genomfördes en stor och dyrbar uppgradering av farlederna hela vägen från Skagerack till Luleå. Vilket gjorde att man sedan dess kunnat ta in betydligt större fartyg än tidigare. Men lik förb*** är det långt till den storlek som merparten av bulk carriers som anlöper Narvik har.

Angående malmtransporter så är landtransporter oerhört mycket dyrare än sjövägen, och det i den mån det ens finns järnvägskapacitet. I samband med Stålverk 80 i Luleå har jag förstått det som att malmleveranserna dit skulle blivit billigare sjövägen från Liberia än att frakta dit malmen från Kiruna med järnväg. En järnväg som inte hade kapacitet för den ökning som Stålverk 80 inneburit om man samtidigt skulle ha upprätthållit innevarande malmexport från Luleå.

Så visst var Luleå en flaskhals på många sätt.