Kris i befolkningsfrågan – förlagor

[Göstring]

I senaste numret av tidskriften Neo skriver Dan Korn att Myrdals i "Kris i befolkningsfrågan" ligger väldigt nära Boas.

... Herbert Tingsten läst Franz Boas. Att också Gunnar Myrdal gjort det är det för övrigt lätt att konstatera. Argumentationen mot rasbiologi i Alva och Gunnar Myrdals Kris i befolkningsfrågan (1934) påminner starkt, ibland nästan ordagrant, om Boas. Och – det kan inte sägas nog många gånger – även om motsatsen ideligen påstås av folk som uppenbarligen anser att de kan uttala sig utan att ha läst boken, är Myrdalarnas bok inte en argumentation för, utan mot rasbiologi.

I litteraturen görs kopplingen mellan Myrdal och Boas. Det är då normalt i samband med "An American Dilemma". Korns artikel är första gången jag sett påståendet göras att även "Kris i befolkningsfrågan" är influerad av Boas. Om någon har andra exempel vore det intressant att ta del av dem.

Myrdal's debt to Boas appears most immediately in his thoroughgoing environmentalism. [...] Myrdal traced the roots of this environmentalism directly to Boas himself, ...

Den här tråden är till för att leta reda på sådana ställen där Myrdals har använt olika förlagor, främst Boas och Cassel.
Troliga förlagor är Scientific Monthly 1916 eller Anthropology and modern life.
I "An American Dilemma" hänvisar Gunnar Myrdal inte till denna bok men väl till några andra.

List of books, pamphlets and other material.

Citaten nedan är om inte annat sägs från kapitlet "Eugenics" i Anthropology and modern life.

Några förslag på ställen som starkt påminner om Boas hos Myrdals.

Från Kris i befolkningsfrågan, 3:e upplagan (folkupplaga), kap. 7 avsnittet om steriliseringsfrågan sidan 257 ff.

I närmaste planet ligger då givetvis den radikala utsovring av höggradigt livsodugliga individer, som kan åstadkommas genom sterilisering.

The immediate application of eugenics is rather concerned with eliminating strains that are a burden to the nation or to themselves, and with raising the standard of humanity by the suppression of the progeny of the defective classes.

Denna korrektiva socialreform har i vårt land redan hunnit mogna fram till ett lagstiftningsbeslut vid 1934 års riksdag.

eugenic measures have found a place on the statute books of a number of States

... all slags fysisk och psykisk mindervärdighet inom befolkningen, både sinnesslöhet och sinnessjukdom, kroppsliga sjukdomar och dåliga karaktärsanlag.

... a panacea for human ills.

Från samma upplaga men kap. 2, sidan 78.

Vad speciellt gäller de icke direkt biologiskt definierade intellektuella och moraliska egenskaperna, är det vidare att erinra, att det alls icke framstår självgivet, vilka egenskaper, som äro socialt önskliga och än mindre i vad inbördes rangordning och med vilka kvantitativa värdekoefficienter.

The eugenist who tries to do more than to
eliminate the unfit will first of all be called upon to answer the question what strains are the best to cultivate.

Och det bör understrykas att dessa egenskaper måste ges en kvantitativ definition och kunna mätas för att överhuvudtaget kunna infogas i dylika jämförelser mellan socialgrupper.

Without a selection of standards, eugenic practice is impossible;

Återigen kapitel 7 och nu sidan 247. I avsnittet "[d]e skärpta kvalitetskraven i det moderna livet" tycks det mig finnas flera möjligheter att passa in Boas tanke. Detta avsnitt verkar också vara dels en polemik mot och dels en utveckling av tankar som Gustav Cassel framställde i artikeln "Primitiv ekonomi" i SvD den 28 juni 1930 och som ingår i artikelsamlingen "Liv och död".

Hela det moderna samhällets livsrytm har intensifierats och komplicerats; duglighetskraven ha skärpts.

På en lantgård i gamla tider fanns det mycket ofta en eller flera mindre arbetsföra personer. Ibland voro de litet mindre vetande än folk är mest; ibland voro de sjukliga, lytta eller inte över sig arbetshurtiga. De fingo bo i någon överloppsstuga och hanka sig med i arbetet så gott de kunde mot en undernormal arbetslön. De voro i alla fall inordnade i det mänskliga produktionslivet; den allra värsta nöden hölls på avstånd – eventuellt genom något mindre tillskott från enskilda eller socknen – och de förföllo sällan till mera påtaglig och skadlig asocialitet.
I ett modernt, avpatriarkaliserat, industriellt lantbruk finns ingen plats för dylika "hjon" av olika slag.

When the general level of achievement is raised, greater capacity is required of those who are to attain a high degree of prominence than was needed in earlier periods of our history. A mentally defective person may be able to hold his own in a simple farming community and unable to do so in city life.

Fackföreningsväsendet har varit en starkt pådrivande faktor i denna utveckling. Genom ständigt stegrade lönekrav har det framtvungit en rationalisering, som strävat efter att till det yttersta nedbringa arbetskostnaderna.
[...]
Det får emellertid aldrig glömmas att denna kår är ett urval och att den utveckling, den organiserade arbetarrörelsen själv framdrivit, skärpt klyftan mellan prima och sekunda arbetskraft.

Hela denna utveckling ligger alldeles i linje med tidens levande ideal. Alla sträva vi medvetet och omedvetet i samma riktning: att rationalisera, komplicera produktionen och hela människolivet och därmed att stegra kvalitetskraven på oss själva och våra medmänniskor. Icke minst fackföreningsrörelsen har verksamt bidragit till denna kvalitetsuppskruvning.