Hans skrev:Vi kanske borde starta med att lista de allierade landstigningarna och vad deras utfall var.
Varför inte, jag gör ett försök.
Landstigningarna i Nordafrika (Operation Torch) får man väl anse som lite speciella eftersom de byggde på förräderi (jag menar förräderi åtminstone i någon form även om nu Vichy-regimen var Hitlers redskap) av Darlan i första hand. Förutom att de allierade var osäkra på vad några ubåtar eventuellt kunde hitta på tror jag inte att man räknade med ett misslyckande.
Om vi hoppar till Sicilien augusti -43 höjs insatserna ordentligt, min personliga uppfattning är att det är den modigaste landstigningen av dem alla. Det är mycket vatten mellan Afrika och sicilianska sydkusten, och det är trots allt fiendens hemmaplan och man kan till skillnad från Torch inte garantera att man ska lyckas med sin styrkeuppbyggnad, det är även här man köper sig de erfarenheter som man får stor nytta av senare.
Då går vi till Salerno, nu känner man att man har kläm på det här med landstigningar. Det tjusiga med Salerno är ju samordningen med Italiens utträde ur kriget. Visst är den italienska terrängen ofta bergig med uppenbara fördelar för en försvarare men samtidigt bör luftherravälde i kombination med en i stort sett oantastad armada av tunga örlogsfartyg kunna garantera en framgångsrik landstigning och styrkeuppbyggnad. Trots detta är det påfallande nära hur svaga tyska förband lyckas pressa tillbaka amerikanarna, när Clark ger ordern att förbereda evakuering är det faktiskt mindre än en halv division tyskar som pressar på.
Anzio: Här är det uppenbart hur stort underrättelsemässigt försprång de allierade hade. Det enda tillgängliga tyska förbandet nära Anzio var ett grenadjärkompani ur 29:e pansargrenadjärdivisionen som var under återhämtning, dessa kunde göra föga när tungt fartygsartilleri besköt kustremsan. Det största problemet verkar ha varit att sanden var alltför lös i den brittiska sektorn vilket innebar att lossningen försenades. Hur som helst stannade de allierade på stranden istället för att utnyttja avsaknaden av tyska styrkor, först tre dagar senare hade tyskarna någorlunda lyckats bemanna luckorna runt brohuvudet.
Kan även ta med Montgomerys landstigning norr om floden Biferno i syfte att erövra staden Termoli. Nu lyckades den här operationen någorlunda men det berodde mer på mycket svaga tyska förband än på Montgomerys listighet. De stridsvagnsförband som han planerade skulle undsätta landstigningsstyrkan kunde inte vada över den strida floden och den enda bron sprängde tyskarna, vilket borde varit ett scenario som den gode Bernard borde ha räknat med.
Utan de förträffliga underrättelserapporterna om tyskarnas dispositioner är det enligt mig troligt att vissa landstigningar aldrig genomförts överhuvudtaget.
Vill åter betona den vikt jag lägger vid örlogsfartygens tunga artilleri under den tid som krävs för styrkeuppbyggnaden.
Vill även förtydliga att frågeställningen/trådrubriken inte åsyftar USA:s krig i Stilla havet vilket jag känner till för dåligt.
B Hellqvist skrev:Hur många storskaliga landstigningsoperationer gjorde tyskarna? Italienarna? Ryssarna? Och som lyckades?
Vad har den frågan att göra med trådrubriken? Är det så att om inte de heller har genomfört några sådana operationer så kan man inte ifrågasätta de som utförts av de allierade?
Jag har ingen prestige i frågan utan blir gärna överbevisad. 
