Stolt eller inte?

[Leprazy]

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg där jag frågade efter filmer från tyskt perspektiv, efter ett tag gick diskussionen över till om man som tysk soldat eller släkting till tysk soldat får vara stolt över eventuella segrar tex.

Anledningen till att dom flesta inte tycker att en tysk kan vara stolt är ju pågrund av de grymheter som skede i de tyska koncentrations lägrena. Okej dom startade kriget, o på östfronten så skedde många grymheter.

Men alla krig som Amerika har startat efter 2vk då? Har dom fått så mycket skit för det? Okej Vietnam var ju inte så populärt.

Själv tycker jag att de som har släktingar som stridit för tyskarna, o nu pratar jag om dom som stridit, inte dom som begot krigsbrott, dom tycker jag kan få va stolta över att deras farfar kanske var med i Stalingrad, det skulle jag vara.

Dom flesta soldater var vanliga män, visserligen så hade dom i flera år hört om hur mycket bättre dom var och hur ariska dom var, många trodde nog på det, o det finns många gammla soldater som fortfarande tror på det.

Citerar en intervju jag hörde med en tysk: När en hel folk massa står o jublar sieg ..... o allt e pompa o stått, då rycks man med, jag skäms lite för att säga det, men åren 1933-1940-41 är dom bästa i mitt liv.

Tyskar e bara människor dom med, fast jag säger inte att det är nån ursäkt för det vissa av dom gjorde mot andra människor.

Men varför ska dom inte få vara stolta över att deras pappor, farfar, morfar eller kanske söner kämpade o dog för sitt fosterland?

Snälla svara bara med mot argument varför dom inte ska få va stolta!

[tobbe]

Kan gissa på att de som säger att vissa inte får vara stolta över släktingar i tyska armén är för att tyskarna bedrev brutala krig,stred för en sjuk sak och att de var de som var den makten som angrep andra länder.

[subskipper]

Nog finns det anledning för ättlingar till tyska soldater att känna stolthet. Den enskilde individen kan knappast läggas till last för det Hitler och de övriga statsmännen ställde till med. Det går att göra en särskillnad på de storpolitiska händelserna och det den tyske soldaten i många fall presterade på slagfältet i kamp för sina egna och sina kamraters liv. Om någon däremot uttrycker sin stolthet över att hans morfar, farfar eller annan släkting stred för det Stortyska riket och alla ariers rättighet till livsrum i öst så skulle jag nog höja på ögonbrynen.

Det går således att känna stolthet över de tyska soldaterna och deras prestationer, men man bör i min mening akta sig för att blanda in politik i det hela då de Hitlerianska ideealen knappast var något att försvara eller erövra för. Detta är givetvis endast min ringa och relativt obetydliga mening.


~Henric Edwards

[Mercai]

Har träffat en del gamla soldater som fortfarande tycker att Hitler var en stor man.

[Wolfblitzer]

han kanske var smart men psykiskt sjuk

[Daniel]

Precis som alldeles för många andra "ledare" varit, är och kommer att vara.

[Artur Szulc]

hej!

jag instämmer med det som Henric E. skriver.

men......det var faktiskt genom den enskilde soldaten som hitler försökte genomföra sina planer; de enskilda soldaterna var faktiskt hitlers instrument. det var de tyska soldater som avrättade över 50% av den polska intellektuella eliten, det var tyska soldater som fördrev polska och ryska bönder från sina hem, och lämnade dem att klara sig bäst de ville.
Och det är naivt att tro att den enskilda tyska soldaten inte trodde på ett ariskt rike. Låt oss inte glömma den ideologiska indoktrineringen som tyska förband genomgick i samband med anfallet på Sovjetunionen.

däremot kan och bör överlevande tyska soldater vara stolta över sin militära kapacitet: man krossar de polska armeerna på fyra veckor, de holländska, belgiska och franska armeerna sammantagna på fem veckor..osv.

en annan sak: ingen av oss kan föreställa oss hur det var att leva i nazityskland. många av oss skulle förmodligen ryckas med och bli mer eller mindre hjärntvättade. hitler gav det tyska folket hopp...men på sitt lilla egensinniga sätt.

mvh artur

[subskipper]

stanislav,

Väl skrivet! Du har givetvis rätt i att den tyske soldaten var det instrument med vilket Hitler skulle uppnå sina mål, och det varningens finger du höjer är i allra högsta grad relevant. Häri ligger just problematiken med att känna stolthet över det våra släktingar genomlidit, oavsett sida. Vi känner oftast till en relativt idealiserad bild av våra förfäders gärningar då de i många fall drar sig för att berätta det de skäms mest över. Jag har t.ex. fått vissa antydningar från min morfar att han skulle ha begått gärningar som många här på forumet skulle klassa som krigsförbrytelser. Jag vill dock poängtera att det handlar om mycket subtila signaler som jag mycket väl kan ha missuppfattat, så om någon nu fick för sig att rusa ner till riksåklagarens kontor för att få min morfar utlämnad till krigstribunalen i Haag, så kan ni slå de tankarna ur hågen på en gång. ;-)



~Henric Edwards

[roninn]

Jag tycker alla veteraner har en rätt att känna en stolthet för det dom gjort och genomlevt eller känna att dom gjort något fel.

Det är väldigt enkelt för oss att sitta och döma folk när vi har alla facit på hand. Hur det var att leva i tyskland på -20, -30, och -40 talet är helt omöjligt för oss att förstå. Det är lite intressant att vissa kan sitta och döma ut alla tyskar från den tiden för att "dom inte visste eller insåg att vad Hitler skulle göra". "Dom borde ha förstått" eller "så dum kan man inte vara" osv osv. Jämför det med vår tids IT bubbla, så uppenbart självklart i efterhand när bubblan sprack men i princip ALLA gick på den i början. TROTS all vår information och vissa "olyckskorpar" som ingen dock lyssnade på, för dom var ju i minoritet.

Man kan vara stolt över en sak och skämmas över en annan, ex stolt över sin egen och andras militära förmåga men skämmas för vad vissa beordrade att den skulle användas till.

[Martin Tunström]

Jämför det med vår tids IT bubbla, så uppenbart självklart i efterhand när bubblan sprack men i princip ALLA gick på den i början.

Sitta och jämföra kriminela handligar i ett krig med it bubland, phuu , att skjuta oskyldiga civila i ryssland är väl uppenbart i förhand för flesta människor att det är fel!

[roninn]

Jag jämför inte handlingarna, givetvis kan inte mord jämnställas med en IT bubbla. Vad jag jämför är FENOMENET att det är lätt att i efterhand veta vad som är/var rätt. (i nte för dom som är på plats och skjuter men för folket i hemlandet)

Under -40 talet var inte informationsutbudet lika bra som nu och då var det givetvis enklare att i en diktatur "styra" flödet av information. Vad som skulle komma ut och vem som skulle få reda på det.

Nu för tiden kan nästan alla få veta allt och det väldigt fort. Och ÄNDÅ går folk på saker som ex. IT bubblan och när den sen spricker säger "alla" hur kunde det hända när vi visste att det inte var rätt.

Hmm hoppas jag har förtydligat mig lite. Förstår ni ändå inte så säg till så får jag väl försöka utveckla mig ändå mer.

[LasseMaja]

Frågan är väl om någon överhuvudtaget borde vara stolt över vad man åstakommit under ett krig, oavsett på vilken sida man stridit. Krig handlar ju trots allt om att ta livet av andra människor, och det borde ju vara disskutablet om någon borde vara stolt över sådant.

[LEW]

Tack LasseMaja för din Kommentar. Jag skulle vilja gå ett steg vidare. Hur kan man överhuvudtaget vara stolt över att vara soldat.

LEW

[tobbe]

Frågan är väl om någon överhuvudtaget borde vara stolt över vad man åstakommit under ett krig, oavsett på vilken sida man stridit. Krig handlar ju trots allt om att ta livet av andra människor, och det borde ju vara disskutablet om någon borde vara stolt över sådant.

Beror väl vilket land man strider för tex Finland mot Sovjet. Min gammelmorfar stred på den finska sidan och stupade vilket är förstås hemskt men jag kan väl känna stolhet att han kämpade mot de som försökte förslava hans land och folk.

[Daniel]

Krig är tyvärr en historiskt sett normal företeelse i människans blodiga historia. Anledningarna till varför ett folk eller land drar ut i krig varierar. Men en människa som är beredd att betala med sitt liv för en sak eller idé som han/hon tror på kan i många fall vara beundransvärd handling. Att vi svenskar tack och lov varit förskonade från krig och förtryck har gjort att många tar vårt lands frihet för given och samtidigt mer eller mindre hånar vårt försvar. Jag anser att man självklart skall vara stolt över sina släktingar om man tycker att dessa kämpat för en god sak.

"Ingen tycker om soldater förrän fienden knackar på dörren"