släktingar

[Oskar R.]

Jepp!
2st.

[robert nordin]

hej! ville bara fråga om det var nån som haft släktingar i ww1 eller ww2 (eller nåt av de finska krigen).

Själv är svaret nej, hade en farfar i svenska flygvapnet dock.

2st. Varav den ena stupade vid Ilmensjön 1943. Den andra släktingen var ingen frontsoldat, men var ändå åtminstone delvis i hetluften då vederbörande agerade "brevlåda" åt vissa av 20 julikonspiratörerna.

[King Kill]

Far min hade ett par morbröder som var med i Vinterkriget. Tror dock inte att de hade någon stridande befattning.

[Johan Elisson]

Mormors farfar var tysk soldat och deltog i slaget om Stalingrad. Rymde senare från ryskt fångläger och återvände till Tyskland, fick Järnkorset och överlevde kriget. Dog för snart ett år sedan.

/Johan

[Gatzu]

Mormors farfar

hmm han blev över 200 år då va?

[Lasse]

Mormors farfar var tysk soldat och deltog i slaget om Stalingrad. Rymde senare från ryskt fångläger och återvände till Tyskland, fick Järnkorset och överlevde kriget. Dog för snart ett år sedan.

/Johan

Rymmde han från fånglägret under kriget, eller efter??

[Martin Tunström]

Mormors farfar var tysk soldat och deltog i slaget om Stalingrad. Rymde senare från ryskt fångläger och återvände till Tyskland, fick Järnkorset och överlevde kriget. Dog för snart ett år sedan.

/Johan

Rymmde han från fånglägret under kriget, eller efter??

Tänker detsamma, järnkorset var avskaffat efter kriget om jag inte minns fel! och ja han måste vara gammal om han är din mormors farfar, eller så var han väldigt ung när han fick barn!

[Johan Elisson]

Han tog frivilligt värvning i Heer för att inte Gestapo skulle börja snoka i hans familjs släktträd (min mormors mor hade lite judiskt blod sin släkt). Vad jag hört så blev han, som alla andra i Stalingrad, tillfångatagen, och placerad i ett fångläger. Efter en tid gjorde han ett rymningsförsök men ryssarna fångade in honom. Han gjorde ännu ett rymningsförsök tillsammans med några andra, och denna gången lyckades det, tyvärr fångades alla hans kamrater in, så han var den enda som lyckades smita den gången. Jag vet inte hur lång tid av kriget som gått, men frontlinjen hade förflyttats mot Berlin och han smög genom skogar, hängde under järnvägsvagnar, och lyckades till slut ta sig hem till Tyskland igen. Han fick alltså Järnkorset (II:a klass antar och tror jag.) under kriget.

Han dog våren 2002 i Hamburg utan att jag träffat honom.

/Johan

[LEW]

Halva min släkt är tyskar, så en hel del var med om andra världkriget.

Man tror inte att det är sant men ingen av de närmaste släktingarna var soldater. Det närmaste jag kommer är min Farfar som var i Volkssturm och skulle försvara Berlin med en spade och min Farbror som under krigets sista månad skulle kämpa mot engelsmännen i nordtyskland. Han blev tillfångatagen därför att de gamla gubbarna inte tykte att det lönade sig att slåss och kapitulerade till den första engelmannen som dök upp.

Om man gräver lite djupare i släkthistoran så fanns det faktiskt en övertygad nasist (min farfars systers mann). Alla hans tre söner dog i kriget. En i Frankrike, en i Italien och en Ryssland. Efter det var farfars syster ingen nasist mer. Hennes mann var nasist ända till slutet och begick självmord i Berlin när ryssarna kom. Straxs innan kriget slutade uppkomm den absurda situationen att hela släkten satt i samma källare i Berlin 1945 och var rädda att säga att dom inte tror på "der endsieg" något mer. Min farfars systers mann hotade att anmäla all till SS om dom sa något som inte stämde överens med partiledningen.

Förutom dom fyra ovan nämda dog ingen i min rätt stora släkt.

LEW

[Johan Elisson]

[...)Han var skarpskytt i en spanings enhet.(tror jag det översätts till) i 9.SS-Panzer (Hohenstufen). Grundlägande historia är att han som 16 åring gick ut i krig efter endast tre månaders utbildning. Underkriget var han både på öst fronten och i väst under dagen-D och till sist så avslutades hans deltagande i Stalinggrad där han blev skadad och hem skickad innan staden omringades.[...]

Jag tror du har skrivit i lite fel ordning här, och blandat ihop en del saker. För det första skapades 9. SS Hohenstaufen först i december 1942 och var därför inte närvarande vid Stalingrad, och sen så ligger Stalingrad före D-dagen på en tidslinje.

Intressant annars.

/Johan

[überjunge]

Min farfar drogs ut i kriget som tjugoåring. De fick en till två veckors utbildning, farfar blev uttagen till kulspruteskytt. Uppgiften de fick var att skydda Kungens flykt ut ur norge. Efter de gjort det förstörde de sina vapen och gav sig.
Så där gick de i långa led med tyska vakter. Farfar hoppa in i ett buskage med tre andra. Där blev de liggande till långt in på natten. Sedan flydde de till Sverige, jag har för mig att han berättade att två inte klarade sig. Sedan återvände han som civil efter en tid.

Han har bara berättat om det här en gång, på min student. Farmor som vaknade upp en morgon i sin hemby bjerkvik och trodde att de allierade hade kommit för att rädda dem, har inte sagt någonting om hennes upplevelser under kriget.

[Johan Elisson]

Det bästa är att inte fråga så mycket och istället låta honom berätta. Då berättar han det han vill berätta och håller tyst om det han inte vill berätta. Frågar man fel frågor kan stämningen bli lite "konstig".

/Johan

[Martin Tunström]

ax att prata med honom ordentligt nu känner jag och att skriva ner det också

Ännu bättre, ta med dig en mikrofon och spela in allt så du kan lyssna på det flera gånger och att du är säker på att du får med allt, och fråga mycket!

[Gatzu]

Du får gjärna dela med din farfars historia på forumet, det vore ytterst intrresant (om han nu vill det).

Men det är väl så att det är vinnaren som skriver historien eller????

Det kan man nog lugnt säga.

[Stefan Lundgren]

Nej!

Däremot var min farfar sjökapten som hade bl a routen Narvik-Rotterdam.

Stefan