Byggde tyskarna upp infrastruktur i dom ockuperade länderna
Byggde tyskarna upp infrastruktur i dom ockuperade länderna
...som var till gagn för dessa stater efter kriget? Typ järnvägar, industrier etc..
- B Hellqvist
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 5627
- Blev medlem: 24 mars 2002, 16:05
- Ort: Skövde
- Kontakt:
Mitt intryck är att man i huvudsak tog över existerande strukturer, som t.ex. Skodaverken i Tjeckoslovakien, och använde sig av dem. Nybyggen verkar mest ha bestått av försvarsanläggningar (kanonvärn, ubåtsbunkrar). Det franska järnvägsnätet blev ju svårt bombat av de allierade, så eventuella förbättringar gjorda av tyskarna var meningslösa i slutändan. Inget av de ockuperade länderna "vann" på ockupationen - dödade, tvångsarbetare, och beslagtagna skördar och industriproduktion gjorde att alla inblandade hade en betydande nettoförlust.
Jag vill bara understryka en sak. När vi talar om "Tyskland" och säger att det gick in och "tog över" tex. Skodaverken så förenklar vi så grovt att vi missar en viktig poäng: vad gällde övertagande av rena företag, genomfördes dessa nästan uteslutande av tyska företag eller företagssammanslutningar och alltså inte tyska "staten". Ofta genomfördes nästan "hostile takeovers" av tyska företag (som I.G. Farben) på så sätt att dom, 6-18 månader innan tyska armén marscherade in (under Anschluss-tiden), började hota förtag i de områden som sedemera kom att ockuperas/inlemmas. Antigen fick man köpa företagen innan armén knallade in, eller så såg man till att köpa det efter genomförd Anschluss. Resultatet blev i princip de samma, men skillnaden var att om man hann köpa företagen innan områdena ockuperades slapp man konkurens från andra tyska bolag (och slapp krångliga myndighetskrav).
Det är intressant att iakta hur den nationalsocialistiska staten under den här tiden i princip lever i symbios med en rätt otäck form av monopolistisk ultrakapitalism - en ultrakapitalism som till stor del tilläts leva och verka i högsta välmåga efter kriget.
/a
Det är intressant att iakta hur den nationalsocialistiska staten under den här tiden i princip lever i symbios med en rätt otäck form av monopolistisk ultrakapitalism - en ultrakapitalism som till stor del tilläts leva och verka i högsta välmåga efter kriget.
/a
Förvisso, så rent praktiskt fanns det knappast något kvar av eventuella förbättringar.B Hellqvist skrev: ...blev ju svårt bombat av de allierade, så eventuella förbättringar gjorda av tyskarna var meningslösa i slutändan. .
Men frågan är intressant. Fanns det NÅGOT som åtminstone rent teoretiskt hade varit förbättringar efter kriget om allting hade fått förbli oskadat?
Järnvägar/vägar/flygplatser och andra anläggningar som byggts enkom för tysk militär användning låter vi då vara en brasklapp.
I Norge tog Tyskarna i princip inte över några företag. Det Norska näringslivet stod till tjänst redan från dag 1. Och tjänade grova pengar på ockupationen. Även Norska arbetare tjänade gott genom att arbeta antingen åt Norska företag som var entrepenörer åt ockupationsmakten eller genom att vara direkt anställda hos Tyskarna. Det betalades Tysk lön och Tyska priser som låg långt över de Norska. Vi snackar då om flerdubbla priset / lönen.
Detta låter ganska upprörande men å andra sidan: Vem var i en sådan position att man kunde tacka nej till att jobba åt ockupationsmakten ???? Det var inte direkt läge för att säga ifrån av principiella skäl. Dessutom måste man ju ha mat och husrum även om man är under ockupation.
Efter krigsslutet skedde det ett omfattande rättsuppgör men man var i första hand ute efter de som hade varit medlemmar av NS och vissa väldigt uppenbara "krigsprofitörer". Den stora massan av företag och arbetare blev aldrig åtalade. Så för dessa innebar kriget att man berikade sig kraftigt. Till skillnad från många andra ockuperade länder så drog Norge aldrig in valutan och bytte ut den efter fredsslutet. Detta ledde till att ingen behövde förklara varifrån förmögenheten hade kommit. Men ett märkligt resultat av ockupationen är att de som flydde utomlands för att delta i motståndskampen kom hem med stor ära och heder men utan pengar. Medan de som stannade hemma och arbetade oftast hade kunnat lägga upp ett gott kapital.
Det stora undantaget gäller handelsflottan. Alla fartyg som befann sig utanför räckhåll för Tyskarna slöt sig till de allierade och opererade med tiden från London. Ett statligt rederi, NORTRASHIP, bildades och chartrade fartygen från deras rederier. Detta företag kom att bli världens största rederi. Efter frigörelsen betalade regeringen ut ersättnignar till rederierna för bruket av deras fartyg. Behandlingen av sjöfolken som varit ute under hela kriget blev däremot en av den Norska statens största skamfläckar. Man beslagtog hela krigsriskersättningen. Något som för övrigt även Svenska regeringen gjorde när de Svenska krigsseglarna kom hem.
De fartyg som opererade på hemmabana gick naturligtvis under Tysk kontroll. Men samma sak här - Tyskarna betalade generöst till rederierna.
Slutligen till frågan om infrastrukturbyggnad. Tyskarna efterlämnade en stor mängd med försvarsanläggningar som naturligtvis har varit svåra att använda till något i efterhand. MEN - man svarade också för en massiv utbyggnad av infrastruktur. Det byggdes flygplatser, järnvägar, hamnar och vägar i en omfattning som aldrig tidigare har skådets i Norge. Och denna har man sedan dess haft stor nytta av. Man kan på sitt sätt säga att Tyskarna startade moderniseringen av den Norska infrastrukturen. Det finns till och med många som lite skämtsamt säger att det var synd att de inte stannade ett par år till. Så de hade hunnit bygga färdigt.
Samtidigt måste man också ha klart för sig att denna nya infrastruktur hade ett högt pris. En stor del byggdes av Norska entrepenörer och Norska arbetare. Dessa tjänade gott på saken. Men det var också en hel del som byggdes av tvångsarbetare i form av krigsfångar - i huvudsak från det som skulle bli Öststaterna. Och det var många av dessa som inte överlevde sin Norgesvistelse.
Detta låter ganska upprörande men å andra sidan: Vem var i en sådan position att man kunde tacka nej till att jobba åt ockupationsmakten ???? Det var inte direkt läge för att säga ifrån av principiella skäl. Dessutom måste man ju ha mat och husrum även om man är under ockupation.
Efter krigsslutet skedde det ett omfattande rättsuppgör men man var i första hand ute efter de som hade varit medlemmar av NS och vissa väldigt uppenbara "krigsprofitörer". Den stora massan av företag och arbetare blev aldrig åtalade. Så för dessa innebar kriget att man berikade sig kraftigt. Till skillnad från många andra ockuperade länder så drog Norge aldrig in valutan och bytte ut den efter fredsslutet. Detta ledde till att ingen behövde förklara varifrån förmögenheten hade kommit. Men ett märkligt resultat av ockupationen är att de som flydde utomlands för att delta i motståndskampen kom hem med stor ära och heder men utan pengar. Medan de som stannade hemma och arbetade oftast hade kunnat lägga upp ett gott kapital.
Det stora undantaget gäller handelsflottan. Alla fartyg som befann sig utanför räckhåll för Tyskarna slöt sig till de allierade och opererade med tiden från London. Ett statligt rederi, NORTRASHIP, bildades och chartrade fartygen från deras rederier. Detta företag kom att bli världens största rederi. Efter frigörelsen betalade regeringen ut ersättnignar till rederierna för bruket av deras fartyg. Behandlingen av sjöfolken som varit ute under hela kriget blev däremot en av den Norska statens största skamfläckar. Man beslagtog hela krigsriskersättningen. Något som för övrigt även Svenska regeringen gjorde när de Svenska krigsseglarna kom hem.
De fartyg som opererade på hemmabana gick naturligtvis under Tysk kontroll. Men samma sak här - Tyskarna betalade generöst till rederierna.
Slutligen till frågan om infrastrukturbyggnad. Tyskarna efterlämnade en stor mängd med försvarsanläggningar som naturligtvis har varit svåra att använda till något i efterhand. MEN - man svarade också för en massiv utbyggnad av infrastruktur. Det byggdes flygplatser, järnvägar, hamnar och vägar i en omfattning som aldrig tidigare har skådets i Norge. Och denna har man sedan dess haft stor nytta av. Man kan på sitt sätt säga att Tyskarna startade moderniseringen av den Norska infrastrukturen. Det finns till och med många som lite skämtsamt säger att det var synd att de inte stannade ett par år till. Så de hade hunnit bygga färdigt.
Samtidigt måste man också ha klart för sig att denna nya infrastruktur hade ett högt pris. En stor del byggdes av Norska entrepenörer och Norska arbetare. Dessa tjänade gott på saken. Men det var också en hel del som byggdes av tvångsarbetare i form av krigsfångar - i huvudsak från det som skulle bli Öststaterna. Och det var många av dessa som inte överlevde sin Norgesvistelse.
-
Torbjörn Aronsson
- Medlem
- Inlägg: 775
- Blev medlem: 26 december 2005, 00:27
- Ort: Frösön
- Kontakt:
Lite ot men. Var det inte så att när Hitler hade lyckats så skulle allt kretsa kring "gamla tyskland" och det andra skulle bara vara leverum som han kallade det. Jag har iaf fått för mig att han bara skulle bygga det nödvändigaste i dom länderna som sedan skulle bli leverum för den ariska rasen och försöka få allt ihop kopplad med "gamla tyskland" eller är jag helt ute och cyklar? har för mig att jag läste detta i någon bok för några år sedan
MVH Marcus
MVH Marcus
Det är faktiskt två stycken bunkers "Dora 1 och 2". De är så kraftiga att de faktiskt motstod angrepp med den tidens största bomber. Som krossade varenda fönsterruta i staden. Men bunkrarna stod. Och efter kriget ville man riva dem. Men avstod ganska snabbt. De består nämligen av flera meter tjock betong som är något våldsamt armerad. I sidan av den ena kan man studera ett försök att såga upp betongen. En verksamhet som man som sagt lade ned väldigt snabbt.Torbjörn Aronsson skrev:Ett restips för den som är intresserad är detta är Trondheim där den tyska ubåtsbunkern Dora är ett tydligt inslag i stadsbilden. Den används i dag av stadsarkivet. Har även hört att den används som kurslokal.
-
Torbjörn Aronsson
- Medlem
- Inlägg: 775
- Blev medlem: 26 december 2005, 00:27
- Ort: Frösön
- Kontakt:
Jo, jag har varit inne i en av dem i samband med ett besök på stadsarkivet. Rejäla doningar. Men har man inte rivit den ena? Det påstår en som bor inte långt därifrån.Donkeyman skrev:Det är faktiskt två stycken bunkers "Dora 1 och 2". De är så kraftiga att de faktiskt motstod angrepp med den tidens största bomber. Som krossade varenda fönsterruta i staden. Men bunkrarna stod. Och efter kriget ville man riva dem. Men avstod ganska snabbt. De består nämligen av flera meter tjock betong som är något våldsamt armerad. I sidan av den ena kan man studera ett försök att såga upp betongen. En verksamhet som man som sagt lade ned väldigt snabbt.Torbjörn Aronsson skrev:Ett restips för den som är intresserad är detta är Trondheim där den tyska ubåtsbunkern Dora är ett tydligt inslag i stadsbilden. Den används i dag av stadsarkivet. Har även hört att den används som kurslokal.
-
Torbjörn Aronsson
- Medlem
- Inlägg: 775
- Blev medlem: 26 december 2005, 00:27
- Ort: Frösön
- Kontakt:
Troligen var det någon "småbunker" som rivits.
http://www.nrk.no/programmer/radio/norg ... 34992.html
http://www.nrk.no/programmer/radio/norg ... 34992.html
OK, så vad hade tyskarna åstadkommit?
Högertrafik i Tjeckien.
Stadsarkivet samt kurslokaler i Trondheim.
+ vissa järnvägar i Norge och norra Finland som är mycket användbara även för civilt bruk.
Ok, låt oss vara rättvisa och hålla detta nazisterna till godo även om ingen av dem var genomfört med tanke på lokalbefolkningens bästa.
Norrmännen fick mycket goda löner under perioden.
Men är det verkligen allt??
Högertrafik i Tjeckien.
Stadsarkivet samt kurslokaler i Trondheim.
+ vissa järnvägar i Norge och norra Finland som är mycket användbara även för civilt bruk.
Ok, låt oss vara rättvisa och hålla detta nazisterna till godo även om ingen av dem var genomfört med tanke på lokalbefolkningens bästa.
Norrmännen fick mycket goda löner under perioden.
Men är det verkligen allt??