Tyskvänlighet i andra neutrala länder
Tyskvänlighet i andra neutrala länder
Det debateras ju mycket om Sveriges roll i 2vk.
Men hur var det i Schweiz, Spanien, Portugal och på Irland?
Men hur var det i Schweiz, Spanien, Portugal och på Irland?
Portugal behandlet internerte soldater av lavere grad ganske dårlig til å begynne med. RAF brukte å utstyre sine piloter med høyere grader på ferry flights utenfor Portugals kyst på grunn av at internerte soldater/lavere befal ble satt til veldig hardt arbeid med dårlig forpleining.
På den annen side så tillot de at de allierte brukte flybaser på Azorene under slaget om Atlanteren.
På den annen side så tillot de at de allierte brukte flybaser på Azorene under slaget om Atlanteren.
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 7645
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Spanien är ju ett särfall. Franco såg ju kriget som två delar ett mellan västmakterna och Tyskland och ett mellan Sovjetunionen och Tyskland. I den första delen ställde han sig neutral, trots tyska påtryckningar och lockelser med att få Gibraltar. Dock anslöt Franco till "korståget mot bolsjevikerna" och spanska trupper sändes till östfronten den s.k. Blå divisionen respektive Blå skvadronen (flygförband med Messerschmitt Bf. 109).
- Fältmarskalken
- Medlem
- Inlägg: 230
- Blev medlem: 27 april 2002, 23:05
- Ort: Värmland
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 7645
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Eftersom divisionen utgjordes av frivilliga (senare även en del värnpliktiga) så var motivationen hög. Erfarenhet saknades inte heller då man hade mång professionella soldater i sina led. Man kanske inte kom upp i de tyska truppernas kvalitet men man bet dock bra i från sig och slog tillbaka ett flertal sovjetiska anfall. Jämfört med de rumänska och italienska trupperna så skulle jag säga att spanjorena var betydligt bättre, framför allt var de mer motiverade.Fältmarskalken skrev:Hur bra var de spanska trupperna jämfört med tyska, rumänska och italienska trupper? Hade de en hög motivation till kriget på östfronten?
Om du orkar läsa igenom det härfår du ett hyfsat svar - de var nog "hyfsat" neutrala enligt min bedömning.Nakizagg skrev:hjälpte inte turkiet hitler lite?elelr dom var såkallad neutral?
MVH
Hans
- Ragnar Svedje
- Medlem
- Inlägg: 1157
- Blev medlem: 30 mars 2005, 14:00
- Ort: Stavanger
Re: Tyskvänlighet i andra neutrala länder
Vill bara säga att i den allmänna debatten används "tyskvänlighet" på ett felaktigt sätt. I ett krig mellan två parter har ett neutralt land rätten att göra många, många saker som ogillas av båda parter. Ett neutralt land kan således aldrig bli populärt och det är viktigt att minnas i detta sammangang. Bara för att Storbritannien ogillade vissa saker som Sverige gjorde betyder inte det att vi var "tyskvänliga" och tvärt om.Per-Erik Larsson skrev:Det debateras ju mycket om Sveriges roll i 2vk.
Men hur var det i Schweiz, Spanien, Portugal och på Irland?
Re: Tyskvänlighet i andra neutrala länder
Jag stör mig också lite på det där. Handeln med Tyskland var ett ömsesidigt beroende. Under Sveriges förberedelser inför kriget meddelade industrikommissionen att blott en vegeterande tillvaro bliva möjlig om importen från Tyskland avbröts. 1941 kom nästan 70 procent av Sveriges import från tyskkontrollerade länder. Sverige accepterade de tyska transiteringskraven först efter att Ribbentrop kommit med ett förtäckt krigshot. Det var en en svår och generande eftergift för Sverige, inte ett tecken på tyskvänlighet.Ragnar Svedje skrev:Vill bara säga att i den allmänna debatten används "tyskvänlighet" på ett felaktigt sätt. I ett krig mellan två parter har ett neutralt land rätten att göra många, många saker som ogillas av båda parter. Ett neutralt land kan således aldrig bli populärt och det är viktigt att minnas i detta sammangang. Bara för att Storbritannien ogillade vissa saker som Sverige gjorde betyder inte det att vi var "tyskvänliga" och tvärt om.
Ang. Schweiz så hade det landet både dåliga och bra relationer med nazi-tyskland..
Regeringen var ganska starkt emot nazityskland (man ville inte binda sig till de allierade heller), och mobiliserade stora armeer i proportion till landets lilla befolkning, men samtidigt så hade man en hård flyktingpolitik för att blidga de omringande axelmakternas krav på landet (trots detta kom väl ung 30 000judar in i landet under kriget).
Tyskarna var faktiskt väldigt sugna på att invadera Schweiz, här bodde ju en del av det tyska folket!
Men invasionen blev aldrig av, av flera orsaker.
Bland annat så hade Nazityskland mycket annat att göra under hela kriget, så tillfället kom aldrig, även om man ritade upp bland
annat "Operation Tannembaum" som en stor plan för att ta över Schweiz. Dock kan man tycka i efterhand att det inte hade varit någon
match för nazityskland att slåss mot ett litet land som Schweiz, men tyskarna misstänkte att ett krig mot Schweiz kunde bli till en långvarig och seglivad "inre front" som inte skulle ta slut i första taget och kunde äventyra kriget på andra fronter. Det här mest eftersom landet hade fruktansvärt usel bergsterräng att slåss i. Dessutom visste tyskarna att den duktiga och hårt tränade Schweiziska armén under överbefälhavare Henri Guisan skulle ha mycket större fördelar över tyskarna i den här terrängen.
Därför skulle man vänta med en invasion tills man vunnit kriget, antagligen.
Den folkliga opionionen i Schweiz var nog ganska Anti-Tysk faktiskt. Man har aldrig haft mycket för utomstående överheter i Schweiz. t.ex så gick ju landet med i FN 2002.. Det är en del av de små uppkäftiga kantonernas åsiktstradition att inte binda sig antagligen.
Samtidigt så var också Schweiz banker ett ställe där nazisterna gömde massor av naziguld, plundrat från koncentrationsläger.
Det här fick landet betala stora böter för 1952 till de allierade, även om det var privata banker som utförde detta och inte staten.
Regeringen var ganska starkt emot nazityskland (man ville inte binda sig till de allierade heller), och mobiliserade stora armeer i proportion till landets lilla befolkning, men samtidigt så hade man en hård flyktingpolitik för att blidga de omringande axelmakternas krav på landet (trots detta kom väl ung 30 000judar in i landet under kriget).
Tyskarna var faktiskt väldigt sugna på att invadera Schweiz, här bodde ju en del av det tyska folket!
Men invasionen blev aldrig av, av flera orsaker.
Bland annat så hade Nazityskland mycket annat att göra under hela kriget, så tillfället kom aldrig, även om man ritade upp bland
annat "Operation Tannembaum" som en stor plan för att ta över Schweiz. Dock kan man tycka i efterhand att det inte hade varit någon
match för nazityskland att slåss mot ett litet land som Schweiz, men tyskarna misstänkte att ett krig mot Schweiz kunde bli till en långvarig och seglivad "inre front" som inte skulle ta slut i första taget och kunde äventyra kriget på andra fronter. Det här mest eftersom landet hade fruktansvärt usel bergsterräng att slåss i. Dessutom visste tyskarna att den duktiga och hårt tränade Schweiziska armén under överbefälhavare Henri Guisan skulle ha mycket större fördelar över tyskarna i den här terrängen.
Därför skulle man vänta med en invasion tills man vunnit kriget, antagligen.
Den folkliga opionionen i Schweiz var nog ganska Anti-Tysk faktiskt. Man har aldrig haft mycket för utomstående överheter i Schweiz. t.ex så gick ju landet med i FN 2002.. Det är en del av de små uppkäftiga kantonernas åsiktstradition att inte binda sig antagligen.
Samtidigt så var också Schweiz banker ett ställe där nazisterna gömde massor av naziguld, plundrat från koncentrationsläger.
Det här fick landet betala stora böter för 1952 till de allierade, även om det var privata banker som utförde detta och inte staten.
Det är ju rätt intressant det där med tyskvänligheten. Skall nog inte förväxlas med att svenskar var ”nassar” vilket i.f.s förekom.
Men, tyskland var vårt ”närmaste utomlands” om man räknar bort grannländerna. Många svenskar hade nära band till tyskland.
Vi hade ett rikt kommersiell, tekniskt och kulturellt utbyte med tyskland sedan början på
seklet. Ett exempel, min farfar skulle läsa en högre teknisk utbildning kring 1905 var hamnade han jo i Berlin. I skolorna lärde sig många tyska före engelska när det kom till att plugga främmande språk. Jag har en känsla att vi lätt förbiser detta idag när vi är så ”closly related” till den anglosaxiska världen.
Med vänlig hälsning Per
Men, tyskland var vårt ”närmaste utomlands” om man räknar bort grannländerna. Många svenskar hade nära band till tyskland.
Vi hade ett rikt kommersiell, tekniskt och kulturellt utbyte med tyskland sedan början på
seklet. Ett exempel, min farfar skulle läsa en högre teknisk utbildning kring 1905 var hamnade han jo i Berlin. I skolorna lärde sig många tyska före engelska när det kom till att plugga främmande språk. Jag har en känsla att vi lätt förbiser detta idag när vi är så ”closly related” till den anglosaxiska världen.
Med vänlig hälsning Per