Situationen för de sovjetiska (ryska) ubåtarna i Östersjön var vid denna tid inte den bästa. Under tiden för operation Barbarossa och fram till ca 1944 var de i stort sätt inspärrade i Finska viken. Under stora förluster försökte de tränga igenom de finska och tyska avspärrningarna, bara ett fåtal lyckades ta sig igenom. Först med offensiverna under 1944 kunde de sovjetiska ubåtarna i större mängd bryta igenom avspärrningarna.
Mvh,
Marcus Karlsson
Jagarna som exploderade i Hårsfjärden
Undrar om det är någon som vet hur vanligt det var attThe battles with Soviet Sub´s were many and
was one of many likely causes to reduce the power of
the escort capacity of the Swedish navy.
svenska fartyg utkämpade bataljer med t ex ryssarna
under 2:a VK. Ovan verkar det som om det var ytterst
vanligt, eller har mina bristande kunskaper i det engelska
spårket lyst igenom?!
/Fredrik
Det är helt riktigt det gjorde man. Isen börjar lägga sig i november.Man skeppade en hel del malm från Luleå inder den isfria säsongen, men isen kan knappast ha lagt sig i Bottenviken i mitten av september, så det fanns nog malmfartyg och trupptransportfartyg att eskortera. När isen lade sig på Östersjön så upphörde förmodligen också den ryska ubåtskrigföringen.
Jag anser ändå att tiden för ett sabotage var fel. Hade man däremot gjort ett sabotage under våren, då kanske det hade påverkat flottans arbete under sommare.
-
Jan-Erik Karlsson
- Medlem
- Inlägg: 154
- Blev medlem: 25 mars 2002, 18:55
- Ort: Sverige
Ubåtsoffensiv
Ryssarna genomförde en ubåtsoffensiv på östersjön 1942. Sedan lyckades finländarna och tyskarna korka igen finska viken men 1944 lyckades ryska ubåtar komma ut på östersjön igen.
-
Hans Rosenberg
- Medlem
- Inlägg: 152
- Blev medlem: 24 mars 2002, 20:43
- Ort: Stockholm
Verkanseld
Denna fråga sorterar visserligen inte riktigt under detta ämne, men jag ställer den ändå:
I en bok om svenska luftvärnets historia nämns, mer eller mindre i förbigående, att Sverige under VK2 sköt ner ca 20 flygplan. Stämmer detta? Om så, kan någon berätta mer om dessa nedskjutningar? Dessutom: finns någon sammanställning av incidenter under VK2, då svenska styrkor (armé, flotta, flygvapen) skjutit ihjäl / skjutit ned / sänkt utländska enheter?
I en bok om svenska luftvärnets historia nämns, mer eller mindre i förbigående, att Sverige under VK2 sköt ner ca 20 flygplan. Stämmer detta? Om så, kan någon berätta mer om dessa nedskjutningar? Dessutom: finns någon sammanställning av incidenter under VK2, då svenska styrkor (armé, flotta, flygvapen) skjutit ihjäl / skjutit ned / sänkt utländska enheter?
-
Hans Rosenberg
- Medlem
- Inlägg: 152
- Blev medlem: 24 mars 2002, 20:43
- Ort: Stockholm
Verkanseld
Tack för informationen!Någon gång under kriget, så kom där en "Flygande fästning" med en Bf109 efter sig, skjutande på "fästningen".
Då hade en (nazistsympatiserande) luftvärnsofficer gett order att hans manskap skulle skjuta ner "fästningen", men soldaterna de sköt istället ner Messerschmidten.
I tidigare nämnda bok - som jag själv inte läst, jag fick uppgifterna genom en bekant - berättas tydligen också att svenska piloter - eller om det t o m var luftvärnsenheter - vid åtskilliga tillfällen gav sig in i strider mellan tyskt och allierat flyg. Om boken stämmer, verkar din historia inte alls vara osannolik. Jag ska ta reda på vad boken och dess författare heter.
Jag är ganska förvånad över att de tillfällen, då svenskar deltagit i strid, inte uppmärksammats mera. Samma sak gäller ju även senare konflikter; oftast sprids bara historier om svenskar i strid - i Jugoslavien, Kongo eller annorstädes - som "lumparhistorier" och liknande. Kan detta bero på att dylika händelser anses vara fula och omoraliska, eller beror det på att de är hemligstämplade? Synpunkter skulle uppskattas.
Whisky och whiskey
Forefaller vara naagon identitetsklyvning har.
Jag trodde WHISKEY var vad skottar och andra beskriver som den dar
forfarliga blandingen som som 'kolonisterna' i Amerika dricker i brist
paa battre.
Samma kolonister, anser att WHISKY ar en fissvag variant av deras egen
forbattrade produkt - och starkt biddragande till deras seger i Frihets-
kriget.
For egen del; bourbon,rye , scotch eller Irish - bring it on....
Skaal!
Jag trodde WHISKEY var vad skottar och andra beskriver som den dar
forfarliga blandingen som som 'kolonisterna' i Amerika dricker i brist
paa battre.
Samma kolonister, anser att WHISKY ar en fissvag variant av deras egen
forbattrade produkt - och starkt biddragande till deras seger i Frihets-
kriget.
For egen del; bourbon,rye , scotch eller Irish - bring it on....
Skaal!
Hans
Man kan verkligen undra varför det talas så tyst om de gånger svenskar har varit i strid. Att det skulle bero på någon hemligstämpling tror jag inte. Snarare en motvilja från Försvaret och politikerna att erkänna att svenska soldater faktiskt kan slåss och inte bara medla. Jag tror att man är rädd att få media på halsen om man pratar om att vi faktiskt skjutit en och annan gång. Det skulle skada Försvarets image som en snäll organisation vars enda vapen utomlands är ett avväpnande leende.
Under missionerna i Kongo, forna Jugoslavien m.fl. finns det många händelser som är potentiella "hjälteberättelser". Det tycks dock som om det är bestämt att ingen svensk får lyftas fram som hjälte. Inga dåd som involvera våld ska visas. Ingen skall heller hedras. Hur många svenskar känner till Stålnackes enastående kampvilja och diciplin när han skadades i Kongo? Hur pinsamt är det inte att svenska soldater som skadades på uppdrag i Libanon fick libanesiska medaljer men inga svenska? Vem har läst en rad om eldstriderna i Bosnien där den svenska bataljonen sköt sig till ett rykte om att vara en bataljon man inte skulle jävlas med? Vad vi behöver är lite stolthet över vad som gjorts. Att det ska vara så svårt att rakryggat stå upp för det vi gjort och ge lite respekt åt de som faktiskt riskerat sina liv i Försvarets tjänst.
Man kan verkligen undra varför det talas så tyst om de gånger svenskar har varit i strid. Att det skulle bero på någon hemligstämpling tror jag inte. Snarare en motvilja från Försvaret och politikerna att erkänna att svenska soldater faktiskt kan slåss och inte bara medla. Jag tror att man är rädd att få media på halsen om man pratar om att vi faktiskt skjutit en och annan gång. Det skulle skada Försvarets image som en snäll organisation vars enda vapen utomlands är ett avväpnande leende.
Under missionerna i Kongo, forna Jugoslavien m.fl. finns det många händelser som är potentiella "hjälteberättelser". Det tycks dock som om det är bestämt att ingen svensk får lyftas fram som hjälte. Inga dåd som involvera våld ska visas. Ingen skall heller hedras. Hur många svenskar känner till Stålnackes enastående kampvilja och diciplin när han skadades i Kongo? Hur pinsamt är det inte att svenska soldater som skadades på uppdrag i Libanon fick libanesiska medaljer men inga svenska? Vem har läst en rad om eldstriderna i Bosnien där den svenska bataljonen sköt sig till ett rykte om att vara en bataljon man inte skulle jävlas med? Vad vi behöver är lite stolthet över vad som gjorts. Att det ska vara så svårt att rakryggat stå upp för det vi gjort och ge lite respekt åt de som faktiskt riskerat sina liv i Försvarets tjänst.
Svenskar i strid
Någon hemligstämpling är det knappast utan tyvärr är det snarast så att gemene man inte är så väldigt intresserade helt enkelt.
De insatser som gjorts går ju att läsa sig till i ett antal böcker så för den som verkligen vill veta är det ju bara att läsa.
Så länge vi inte är direkt inblandade som nation så bryr det stora flertalet sig inte.
Att säga att en svensk bataljon sköt sig till något rykte i Bosnien är ju ganska överdrivet att påstå, däremot fick dom ett väldigt gott rykte genom sitt uppträdande, men inte genom att skjuta sig fram.
De insatser som gjorts går ju att läsa sig till i ett antal böcker så för den som verkligen vill veta är det ju bara att läsa.
Så länge vi inte är direkt inblandade som nation så bryr det stora flertalet sig inte.
Att säga att en svensk bataljon sköt sig till något rykte i Bosnien är ju ganska överdrivet att påstå, däremot fick dom ett väldigt gott rykte genom sitt uppträdande, men inte genom att skjuta sig fram.
ehrnborn
Jag håller inte med dig. Det är inget överdrivet alls med att påstå att BA01 fick ett rykte om som en bataljon som inte tvekada att skjuta om det behövdes. Bland britter och kanandensare kallades Nordbat II allmänt för Shootbat eller the shooting battalion. Det trycktes t.o.m. upp t-shirts med den texten. Nu menar inte jag att svenskarna skulle ha varit vårdslöst avtryckarglada utan att de inte fegade eller tvekade om de hamnade i svåra situationer. Många FN-förband hade en taktik som innebar "bakåt bakåt" hur fort något hände. Nordbat II under sin emminente chef Öv. 1 Henriksson hade en annan taktik och det var att inte vika undan.
Detta står inte på något sätt i motsattsförhållande till det du säger kännetecknade battaljonen. Det är på detta sätt som de civila uppfattade bataljonen. Andra FN-förband och lokala militära förband fastnade mer för bataljonens "no-nonsense approach" som det ibland kallades.
Jag håller inte med dig. Det är inget överdrivet alls med att påstå att BA01 fick ett rykte om som en bataljon som inte tvekada att skjuta om det behövdes. Bland britter och kanandensare kallades Nordbat II allmänt för Shootbat eller the shooting battalion. Det trycktes t.o.m. upp t-shirts med den texten. Nu menar inte jag att svenskarna skulle ha varit vårdslöst avtryckarglada utan att de inte fegade eller tvekade om de hamnade i svåra situationer. Många FN-förband hade en taktik som innebar "bakåt bakåt" hur fort något hände. Nordbat II under sin emminente chef Öv. 1 Henriksson hade en annan taktik och det var att inte vika undan.
Detta står inte på något sätt i motsattsförhållande till det du säger kännetecknade battaljonen. Det är på detta sätt som de civila uppfattade bataljonen. Andra FN-förband och lokala militära förband fastnade mer för bataljonens "no-nonsense approach" som det ibland kallades.
Jag skulle vilja gå ett steg åt ditt håll och säga att det är lätt att överdriva betydelsen av skjutningar. Det mesta löstes utan våld. Man glömmer lätt bort föhandlingar, innehållslösa patrulluppdrag, besök hos lokala makthavare och civilbefolkning osv. Det är som överallt annars i livet, de spektakulära händelserna är mer intressanta än det vardagliga slitet.
Detta gäller dock inte Försvarsmaktens mediapolicy som jag personligen är övertygad går ut på att tona ned våldshandlingar. Både sådana riktade mot svensk personal och sådana utförda av svensk personal. Det är i och för sig inte konstigare att Försvaret försöker styra mediabilden av den enga organisationen än att företag gör det.
Detta gäller dock inte Försvarsmaktens mediapolicy som jag personligen är övertygad går ut på att tona ned våldshandlingar. Både sådana riktade mot svensk personal och sådana utförda av svensk personal. Det är i och för sig inte konstigare att Försvaret försöker styra mediabilden av den enga organisationen än att företag gör det.