Svenska handelsflottan under WWII
-
- Saknad medlem †
- Inlägg: 48101
- Blev medlem: 24 apr 2002 11:53
- Ort: Australien
-
- Saknad medlem †
- Inlägg: 48101
- Blev medlem: 24 apr 2002 11:53
- Ort: Australien
Jag blev förvånad över siffran 'omkring 8000 sjömän'. Genomsnittsbesättningen uppgick väl till 25-30 man vilket leder till omkring 300 fartyg - i allierad konvojtrafik.Söt fluffig Kossa skrev:Jo jag tycker att det är lite konstigt att att svensk fartyg skeppar krigsmaterial för att annat land, men tydigen så deltog 8000 svenska sjömän i den allierade flottan.
Från militärens hemsida:
"Till dessa kommer de omkring 8 000 sjömän som gick i allierad konvojtrafik"
Lite häftigt att dem var så många!!
Även om kanske många svenskar seglade under främmande flagg - låter siffran hög?
Och tack för Donkeymans erinran - om hur svenska staten STAL Krigstilläggen från sjöfolket. När dom behövdes för att riskera sina liv bland minor och torpeder - då lade man på en fet 'morot' i form av de s.k. Krigstilläggen, när freden bröt ut - och sjömännen hoppades ha en sparad slant för de risker de tagit - stal regeringen pengarna från dem. Skamligt, f.ö. gjorde norska regeringen samma sak.
-
- Medlem
- Inlägg: 2001
- Blev medlem: 17 sep 2003 02:16
- Ort: Göteborg, Stockholm, Umeå
Jo det är för jävligt att dessa sjömän inte fick det de var lovade. Två i min släkt gick under i sänkta fartyg, andra fick inte den betalning av staten de var lovade.
Tyvärr forsätter det. 2003 fick man som sjöman inte inte ens krigstillägg i krigszonen nära Irak av svenska redare.
Tyvärr forsätter det. 2003 fick man som sjöman inte inte ens krigstillägg i krigszonen nära Irak av svenska redare.
[/quote]Fem svenska fartyg befinner sig för närvarande i krigszonen runt Irak och kör krigsmateriell åt USA-koalitionens trupper i Irak. Redarna tjänar stora pengar på dessa laster, i runda tal fyra gånger så mycket som normalt. Trots detta vägrar man betala ut krigstillägg till de som arbetar på fartygen.
-
- Medlem
- Inlägg: 2001
- Blev medlem: 17 sep 2003 02:16
- Ort: Göteborg, Stockholm, Umeå
Jo det är för jävligt att dessa sjömän inte fick det de var lovade. Två i min släkt gick under i sänkta fartyg, andra fick inte den betalning av staten de var lovade.
Tyvärr forsätter det. 2003 fick man som sjöman inte inte ens krigstillägg i krigszonen nära Irak av svenska redare.
Tyvärr forsätter det. 2003 fick man som sjöman inte inte ens krigstillägg i krigszonen nära Irak av svenska redare.
Källa SEKO http://www.pressi.com/se/release/63660.htmlFem svenska fartyg befinner sig för närvarande i krigszonen runt Irak och kör krigsmateriell åt USA-koalitionens trupper i Irak. Redarna tjänar stora pengar på dessa laster, i runda tal fyra gånger så mycket som normalt. Trots detta vägrar man betala ut krigstillägg till de som arbetar på fartygen.
-
- Saknad medlem †
- Inlägg: 3181
- Blev medlem: 05 feb 2004 18:29
- Ort: Tromsø
Dessutom var det så att de flesta inte hade något reellt val. Den som hade hamnat utanför spärren hade full rätt att mönstra av i England. Problemet var bara att man endast fick 28 dagars uppehållstillstånd. Och det var inte helt enkelt att ta sig till något annat land. Därmed var det bara att mönstra ut igen så snart uppehållstillståndet gick ut. USA var lite mer liberala men i grunden funkade det likadant.varjag skrev: När dom behövdes för att riskera sina liv bland minor och torpeder - då lade man på en fet 'morot' i form av de s.k. Krigstilläggen, när freden bröt ut - och sjömännen hoppades ha en sparad slant för de risker de tagit - stal regeringen pengarna från dem. Skamligt, f.ö. gjorde norska regeringen samma sak.
När det gäller krigsriskersättning i modern tid så har rederierna varit minst sagt restriktiva med sådant. Har själv lyft krigsrisk vid ett par tillfällen men det har suttit f****n så långt inne. Det faktum att fartyget direkt har blivit beskjutet ansågs inte vara ett bevis på att det rådde krig eller krigsliknande situation.
-
- Medlem
- Inlägg: 5283
- Blev medlem: 14 mar 2005 20:49
- Ort: Sydvästra Norge
-
- Saknad medlem †
- Inlägg: 48101
- Blev medlem: 24 apr 2002 11:53
- Ort: Australien
Jag vill återknyta till det jag skrev om GOONAWARRA och neutralitetsmärkningen. Som uppenbarligen var rättsstridig - om det nu är rätt ord. De svenska fartyg som seglade 'utanför spärren' (hur många var de egentligen?) och i allierad tjänst - borde ju ha seglat i konvojerna.(?) Vilket inte gett dem något som helst 'neutralt' skydd - allt som seglade i allierad konvoj var lagligt byte för u-båtar, flyg och ytfartyg. Men med det flagranta brott mot neutralitetsreglerna som GOONAWARRA ådagalagt - ställer jag frågan, var detta en av de allierade sanktionerad metod för befraktning av svenska fartyg? M.a.o. man befraktade svenska fartyg under svensk flagg - men lät dem 'spela neutrala' på oceanerna och höll dem utanför konvojsystemet i hopp om det bästa?
-
- Medlem
- Inlägg: 1422
- Blev medlem: 29 jul 2003 18:56
- Ort: Växjö
Staten ansåg att krigsersättningen som sjömännen fick var för stor för dem att klara av. Samt att risken att de skulle stanna hemma längre tid om pengarna fanns att tillgå gjorde att krigsersättningen betalades ut till låstakonton som inte låstes upp fören kriget var slut. Skatten drogs däremot som vanligt på kontona och på ersättningen givetvis.CvD skrev:Blev det inte mer strul för sjömännen när de kom hem?
Något om ej inbetalad skatt och "smitning" från värnplikt och beredskapstjänst?
Och jag tror men är inte helt säker på att om sjömannen dog så brann pengarna inne på kontot.
Sjömän ansågs under lång tid, ända in på 60-talet, inte kapabla att rå om sin egna inkomst. Sjömän som mönstrade av i utländskhamn kunde av rederiet få sina pengar låsta hos den svenskakonsuln, som sedan betalade ut en liten summa per dag för att hushålla med pengarna.
[/i]
-
- Medlem
- Inlägg: 1152
- Blev medlem: 01 maj 2003 08:45
- Ort: Västmanland
Det är intressant det där, kanske hade man i Sverige övergett de sista pretentionerna på neutralitet så här sent i kriget? Hur som helst så verkar det inte alltid som om svenska handelsfartyg i allierad tjänst gick i konvoj. Om man tittar på den här sidan http://uboat.net/allies/merchants/ (välj 'Swedish' under 'Country' och tryck 'Search') så ser man att t ex Amerikaland inte verkar ha gått i någon konvoj när hon sänktes.varjag skrev:Jag vill återknyta till det jag skrev om GOONAWARRA och neutralitetsmärkningen. Som uppenbarligen var rättsstridig - om det nu är rätt ord. De svenska fartyg som seglade 'utanför spärren' (hur många var de egentligen?) och i allierad tjänst - borde ju ha seglat i konvojerna.(?) Vilket inte gett dem något som helst 'neutralt' skydd - allt som seglade i allierad konvoj var lagligt byte för u-båtar, flyg och ytfartyg. Men med det flagranta brott mot neutralitetsreglerna som GOONAWARRA ådagalagt - ställer jag frågan, var detta en av de allierade sanktionerad metod för befraktning av svenska fartyg? M.a.o. man befraktade svenska fartyg under svensk flagg - men lät dem 'spela neutrala' på oceanerna och höll dem utanför konvojsystemet i hopp om det bästa?
F ö sänktes (enligt uboat.net) 88 svenska handelsfartyg av ubåtar.
-
- Saknad medlem †
- Inlägg: 3181
- Blev medlem: 05 feb 2004 18:29
- Ort: Tromsø
För fullständighetens skull måste jag nämna att det fanns en tredje typ av Svensk trafik. Det var de så kallade "lejdfartygen". De uppehöll en viss handel mellan Sverige och världen utanför spärren. Dessa fartyg gick med tända lanternor och full belysning på nationalitetsmärkena. Och de undersöktes både av Allierade och Tyska myndigheter innan de kunde komma igenom spärren.
Dessutom var ingick det i överenskommelsen att en båt som gick in skulle kompenseras med en annan som gick ut. Detta för att antalet fartyg på bägge sidor av spärren skulle vara konstant.
Dessutom var ingick det i överenskommelsen att en båt som gick in skulle kompenseras med en annan som gick ut. Detta för att antalet fartyg på bägge sidor av spärren skulle vara konstant.
-
- Provmedlem
- Inlägg: 1
- Blev medlem: 30 dec 2016 09:08
- Ort: sverige
Re: Svenska handelsflottan under WWII
/Hej, har under helgen läst min fars anställningsavtal och letar nu lite svar från denna tid.
Han var anställd på M/S Ulla under tiden 9/7-1948 till 9/3-1949 som lätt matros.
På anställningsavtalet kunde jag läsa 2 namn som skrivit under detta avtal och det var
Mönstringsförättaren Nils Brammelång (ej säker på efternamnet) och
2:e styrman Hugo Christoffersson
Är det någon som vet något om denna tid på fartyget Ulla?
Tacksam för alla svar
Han var anställd på M/S Ulla under tiden 9/7-1948 till 9/3-1949 som lätt matros.
På anställningsavtalet kunde jag läsa 2 namn som skrivit under detta avtal och det var
Mönstringsförättaren Nils Brammelång (ej säker på efternamnet) och
2:e styrman Hugo Christoffersson
Är det någon som vet något om denna tid på fartyget Ulla?
Tacksam för alla svar
-
- Saknad medlem †
- Inlägg: 48101
- Blev medlem: 24 apr 2002 11:53
- Ort: Australien
Re: Svenska handelsflottan under WWII
Hej och -yveham@telia.com skrev:/Hej, har under helgen läst min fars anställningsavtal och letar nu lite svar från denna tid.
Han var anställd på M/S Ulla under tiden 9/7-1948 till 9/3-1949 som lätt matros.
På anställningsavtalet kunde jag läsa 2 namn som skrivit under detta avtal och det var
Mönstringsförättaren Nils Brammelång (ej säker på efternamnet) och
2:e styrman Hugo Christoffersson
Är det någon som vet något om denna tid på fartyget Ulla?
Tacksam för alla svar
Det var inte m/s ULLA - utan s/s ULLA. Ett av de sista ångfartygen byggda i Sverige, på Lindholomens Varv i Göteborg.
Hon beställdes redan 1940 av Rederi AB Sylvia - men såldes till
http://kommandobryggan.se/transmarin/transmarin.htm
s.a.s ''på slipen''1941.
Sjösatt januari och levererad maj 1944. Hon var oljeeldad, men jag gissar att första avsikten var koleldning. Då brännolja
inte stod att uppbringa i Sverige 1940 eller 1944......
Såldes till Egypten 1954, skrotad 1960.
Året efter, 1955 - byggde Transmarin en ny ULLA och då så klart ett motorfartyg
http://kommandobryggan.se/transmarin/ulla.htm
Transmarin var ett medelstort svenskt rederi vars fartyg mest gick i Medelhavsfart.
http://www.faktaomfartyg.se/ulla_1944.htm
Mer kan jag inte berätta, Varjag
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
-
- Medlem
- Inlägg: 5966
- Blev medlem: 25 mar 2002 09:00
- Ort: Sverige
Re: Svenska handelsflottan under WWII
Antar att du är bekant med https://slaktforskaren.se/slaktforsknin ... forskning/
Om du vill forska mer om Transmarin så finns deras arkiv bevarat i Helsingborg, enligt uppgift.
Om du vill forska mer om Transmarin så finns deras arkiv bevarat i Helsingborg, enligt uppgift.
-
- Saknad medlem †
- Inlägg: 3181
- Blev medlem: 05 feb 2004 18:29
- Ort: Tromsø
Re: Svenska handelsflottan under WWII
Jag tycker ämnet är mycket intressant. Bland annat för att jag själv i min ungdom reste tillsammans med flera som varit ute under kriget. Och de kan delas in i två kategorier. Det var de som var helt som vem som helst. De jobbade vidare som vanligt och man kunde inte märka att de varit med om något speciellt. Och så fanns det de som var rena nervvrak. Folk som egentligen borde ha varit objekt för psykvården eller något sådant. Som absolut inte kunde föra ett normalt liv. Många av dessa var god vän med "Kung Alkohol".
Det fanns de som gärna berättade om vad de varit med om och hur det fungerat. Och så fanns det de som bara ville glömma och absolut inte ville diskutera alls. Men jag fick höra många historier som ännu ligger kvar och skaver på "hårddisken". Även om jag själv har seglat i krigszoner så är det ju inte något som helst i närheten av vad de här karlarna var med om.
Hur som helst. Just nu håller jag på med det femte bandet av den Norske författaren Jon Michelets serie om krigsseglarna. En bokserie som inte bara är en beskriving av kriget men också en alldeles utmärkt skildring av hur det gick till på uteseglande fartyg den gången för 60 år sedan. Något som Michelet har egen erfarenhet av som sjöman redan på 50-talet. Efter en något trög start har detta utvecklat sig till att bli en fullständig succé, eller en "kioskvältare" som man sade i Sverige i gamla tider.
Personligen vill jag hålla den serien till att vara i full klass med Vilhelm Mobergs Emigrantserie. Det skall bli ett sjätte och sista band. Som väntas komma i höst. Serien heter "En sjøens helt" och de band som hittills kommit har namnen: "Skogsmatrosen", "Skytteren", "Gullgutten", Blodige Strender" och "Brennende Skip". Det är inte så komplicerat för Svenskar att läsa Norskt Bokmål och jag rekommenderar serien på det varmaste.
Det fanns de som gärna berättade om vad de varit med om och hur det fungerat. Och så fanns det de som bara ville glömma och absolut inte ville diskutera alls. Men jag fick höra många historier som ännu ligger kvar och skaver på "hårddisken". Även om jag själv har seglat i krigszoner så är det ju inte något som helst i närheten av vad de här karlarna var med om.
Hur som helst. Just nu håller jag på med det femte bandet av den Norske författaren Jon Michelets serie om krigsseglarna. En bokserie som inte bara är en beskriving av kriget men också en alldeles utmärkt skildring av hur det gick till på uteseglande fartyg den gången för 60 år sedan. Något som Michelet har egen erfarenhet av som sjöman redan på 50-talet. Efter en något trög start har detta utvecklat sig till att bli en fullständig succé, eller en "kioskvältare" som man sade i Sverige i gamla tider.
Personligen vill jag hålla den serien till att vara i full klass med Vilhelm Mobergs Emigrantserie. Det skall bli ett sjätte och sista band. Som väntas komma i höst. Serien heter "En sjøens helt" och de band som hittills kommit har namnen: "Skogsmatrosen", "Skytteren", "Gullgutten", Blodige Strender" och "Brennende Skip". Det är inte så komplicerat för Svenskar att läsa Norskt Bokmål och jag rekommenderar serien på det varmaste.
-
- Saknad medlem †
- Inlägg: 48101
- Blev medlem: 24 apr 2002 11:53
- Ort: Australien
Re: Svenska handelsflottan under WWII
Den korrekta termen - är ''lättmatros'' (ett ord rättat i länken ovan)Han var anställd på M/S Ulla under tiden 9/7-1948 till 9/3-1949 som lättmatros.
Om fadern mönstrades som lättmatros juli 1948 (3 år efter ''fredsutbrottet'') borde hans sjömansdebut inträffat
efter 1945.
Befordringsgången på däck, som hade med lönen och erfarenheten att skaffa såg ut så här:
1) Obefaren Jungman - (lägsta lönekategorin) - varade i 12 månader, därefter blev det ett litet lönelyft till
2) Befaren Jungmann - ytterligare 12 månader [eller var det 24?] innan han blev
3) Lättmatros - vilket han skulle förbli i två år - innan han hade ''matroskompetens'' (5 år) & den högsta lönegraden däcksmanskap..
DET - var Teorin! Praktiken var en helt annan; bristen på sjöfolk var skriande. 3-vaktsystemet (i.s.f. 2-vakts) hade blivit
lagstadgat 1948 och jungmän ''uppmönstrades'' till lättmatroser och de senare till matroser med rekordfart för att möta
bemanningsreglerna. Utan kompetenstid till sjöss!
Om fadern fick lättmatroshyra mitten 1948, är sannolikheten att hans ''sjötid'' då varit betydligt kortare än tre år.
My tuppence, Varjag