Tyska Kamikaze

[Schwalbe]

Hittade denna information på nätet, stämmer den?

GERMAN 'KAMIKAZES'

On April 7, 1945, the first German 'kamikaze' attacks on Allied aircraft took place west of Hannover. Driven by desperation, the volunteer pilots in their ME-109s fired their cannons at point blank range into a stream of American bombers and then ramming them. Twenty-three bombers were destroyed this way and another twenty-eight shot down by the escorting jet fighters during the battle. On the eastern Front, twelve Luftwaffe pilots, led by Rudolf Escherich from the Fighter Squadron Udet volunteered to form a suicide mission to crash their planes into bridges spanning the river Oder. The mission was a failure, many of the planes being shot down before they reached the target and others failed to find the bridges as the area was blanketed with smoke. With the Red Army across the Oder, further suicide missions were abandoned.

[Ja77]

En vanlig taktiak mot bombplan, vara att köra front mot front, och skjuta "point blank range", eftersom det maximerade sanolikheten för träff, och bombplanet hadde i teorin, svagare eldkarft rakt framåt, och var mer sårbart, träffar du något så är det troligtivs något viktigt i form av tex piloten. Kanske några plan inte han svänga undan.

Kan inte säga om det var avsiktligt över Hannover, däremot har jag hört talas om självmordsanfallet mot broarna. Vad jag däremot hörde var att attaken var hyvsad framgångsrik, men att ryssarna kunde snabbt reparera broarna.

[Robert Sköld]

Anthony Beevor skriver om detta i Berlin-Slutstriden. Jag fick uppfattningen att självmordsuppdragen mot broar var hopplöst inneffektiva?

/Robert Sköld

[Oden72]

Som nämnts ovan så var det en vanligt förekommande taktik att anfalla bombplans formationer rakt framifrån då framförallt tiden som jaktplanen befinner sig i eld från bombplandens beväpning. Att anfalla en formation av bombplan bakifrån då de under lång tid kan koncentrera elden är mer eller mindre en självmords attack, speciellt om det är få plan som anfaller.

Så med ett numerärt underläge i luften så valde piloterna att göra sina attacker rakt framifrån. Tycker inte riktigt att beskrivningen att de avfyrade sina "vapen" från point blank range stämmer. Dock så att anfalla rakt framifrån gör att tiden de har för att avlossa sina vapen, dvs är inom räckvidd för vapnen, är en väldigt begränsad tidsperiod. Det gör att den/de salvor de avlossar ev kommer att uppfattas som point blank range då de komme runder så kort tid och uppfattas som väldigt nära.

Då inflygningen mot målet sker under så kort tid och planen närmar sig varandra väldigt snabbt så är det svårt för piloterna att göra valet att när ska de avbryta elden och "vika undan" för att inte kollidera med målet. Jaktpiloterna var nog väldigt konsentrerade på att få målen i sikte och att avfyra sina vapen att de valde att vika undan någon sekund för sent vilket gjorde en kollition oundviklig. Sedan kan jag tänka mig att det skulle vara svårt att anfalla en formation av bombflygplan rakt framifrån och undgå att inte flyga in i något av planen. (jag hade i alla fall inte valt flygplanet i mitten...)

[Schwalbe]

Intressant ändå att tyskarna hade både Me109 och jetfighters så sent som i april 1945!
Man hade ju trott att tyskarna inte hade något kvar då....

[Martin Lundvall]

Intressant ändå att tyskarna hade både Me109 och jetfighters så sent som i april 1945!
Man hade ju trott att tyskarna inte hade något kvar då....

Det man hade brist på var piloter och bränsle, flygplan fanns det gott om.

/Martin

[Schwalbe]

Hittade lite information om lettiska piloter i Luftwaffe i slutet av kriget.
Hur många piloter hade man eg 1945?

LATVIAN FIGHTER PILOTS IN THE LUFTWAFFE





THE SELECTED FEW

In August 1944 the training facility at Liepaja Grobini, the two existing units of NSG 12, an anti-aircraft unit and a (yet unformed) fighter squadron were combined into the Luftwaffen Legion Lettland.

Already in June a group of five promising Latvian pilots had been selected from NSG 12 and sent to Germany for fighter pilot training. First, they reported to Gatow airfield, in Berlin, from where they were went to Parow to begin the training program on Arado 90 aircraft. Later, they were advanced to the Focke-Wulf 190 training, conducted at Plathe and Sagan airfields. In August their training program was moved to Liegnitz, in Silesia, where they flew both the FW-190 and the Messerschmidt Bf-109. At this time the Soviets were beginning to re-take parts of Latvia and the Latvian pilots requested, and obtained, a two-week leave to return to Latvia and make arrangements for their families' safety.

This first group graduated in late September and were available for assignment in early October. By that time the Luftwaffen Legion Lettland was already being dismantled, so all five were assigned to JG-54 "Grunherz", based in Tukums, Kurzeme. The OKL Order No. 10570/44, paragraph 1 indicates that the plan was to eventually convert JG-54 "Grunherz" into a Latvian/Estonian unit. The changing needs and circumstances of the war at that point meant that this never came to pass. Regardless, at the end of October, all five aviators were withdrawn from JG-54 and sent to Stettin to join the latvians who were already gathering there as their elements of the Luftwaffen Legion Lettland disbanded.
Major Endress, the German officer who had been in charge of the Liepaja-Grobini training unit, interviewed the five fighter pilots and decided to recommend that they be reassigned to a fighter squadron. Accordingly, they were sent to Berlin and, from there, assigned to JG.1 "Oesau".

At that time, JG.1 was based at Greifswald, in Germany. When they arrived, they were assigned to different flights (Staffeln) within the squadron. They flew Focke-Wulf FW190A-8 aircraft and here, working with their German colleagues, they continued to receive tactical training. In particular, they were trained to work as a team when attacking the large allied bomber formations. On December 17, 1944 JG.1 "Oesau" tranferred to Twente airfield, in Holland.

In July, 1944 a second group of five Latvians, newly graduated from the Liepaja-Grobini flight school, were also selected for fighter pilot training. Their training was not a thorough as the first group's. The training units were already short of fuel, and this greatly limited the flight time for these pilots to develop their skills. One pilot, J.Stars, died in a training accident. The remaining four were transferred from school to school, but everywhere the problem remained the same - no fuel and little actual training. Finally, in March 1945, Livmanis , Dumpis and Lagzdins were assigned to JG.4, then based in Juetebock, near Berlin. The fourth, Berkis, could not wait any longer for a flying assignment and requested a transfer to the Latvian Legion. In April, 1945 a number of the surviving Latvian pilots were assigned to Erlangen to receive training on Messerschmidt ME 262 jet fighters. However, this order came too late to be implemented. Germany capitulated on May 8 and the training did not take place.

[Baltiron]

Hittade denna information på nätet, stämmer den?

GERMAN 'KAMIKAZES'

On April 7, 1945, the first German 'kamikaze' attacks on Allied aircraft took place west of Hannover. Driven by desperation, the volunteer pilots in their ME-109s fired their cannons at point blank range into a stream of American bombers and then ramming them. Twenty-three bombers were destroyed this way and another twenty-eight shot down by the escorting jet fighters during the battle. On the eastern Front, twelve Luftwaffe pilots, led by Rudolf Escherich from the Fighter Squadron Udet volunteered to form a suicide mission to crash their planes into bridges spanning the river Oder. The mission was a failure, many of the planes being shot down before they reached the target and others failed to find the bridges as the area was blanketed with smoke. With the Red Army across the Oder, further suicide missions were abandoned.

Det började med någon pilot som faktiskt rammade bombare. Sen skapades en hel enhet som skulle ha det som taktik. Vill minnas att de flög specialbyggda FW190. Ryssarna var inte långt efter, snarare tvärtom, de hade en hjälte som först av misstag(?) skar sönder en tysk bombares ena vinge med sin propeller och sen gick över till att använda det som taktik. Vill minnas att även han fick chefa över en enhet med detta som taktik. Man undrar hur dålig skytt man måste vara för att göra sånt.

Googla på rammjäger/rammjager själv får du se.

[Oden72]

Hittade denna information på nätet, stämmer den?

Det började med någon pilot som faktiskt rammade bombare. Sen skapades en hel enhet som skulle ha det som taktik. Vill minnas att de flög specialbyggda FW190. Ryssarna var inte långt efter, snarare tvärtom, de hade en hjälte som först av misstag(?) skar sönder en tysk bombares ena vinge med sin propeller och sen gick över till att använda det som taktik. Vill minnas att även han fick chefa över en enhet med detta som taktik. Man undrar hur dålig skytt man måste vara för att göra sånt.

Googla på rammjäger/rammjager själv får du se.

Kan inte tänka mig att kan stämma. Har dock läst att det fanns vissa Ryska piloter som efter det att de gjort slut på ammunition försökte och i vissa fall lyckades att flyga in i andra jaktplan, men om någon lyckades ta sin egen kärra tillbaka till basen vet jag inte. Att göra så mot en bombare faller mig helt orealistiskt då en sådan inflygning skulle innebära att de kom så nära planet att bombarens beväplning skulle smula sönder jakten. Jaktplanet skulle dock kunna komma i hög hastighet vid dykning eller framifrån, men då borde det inte finnas en möjlighet till att jaktplanet skulle klara sig ifrån kollitionen och ta sig till egen bas.

Att det kan ha funnits någon/några piloter som har valt att byta sitt liv och plan mot ett bombplan finns det säkert exempel på, men tror inte på att det var något generellt förekommande.

Rammjager = tillverkare av flygplansmodeller? Hittade inget vettigt vid snabb googling...

[Martin Lundvall]

Kan inte tänka mig att kan stämma. Har dock läst att det fanns vissa Ryska piloter som efter det att de gjort slut på ammunition försökte och i vissa fall lyckades att flyga in i andra jaktplan, men om någon lyckades ta sin egen kärra tillbaka till basen vet jag inte. Att göra så mot en bombare faller mig helt orealistiskt då en sådan inflygning skulle innebära att de kom så nära planet att bombarens beväplning skulle smula sönder jakten. Jaktplanet skulle dock kunna komma i hög hastighet vid dykning eller framifrån, men då borde det inte finnas en möjlighet till att jaktplanet skulle klara sig ifrån kollitionen och ta sig till egen bas.

Det fanns piloter som lyckades två attacker, och en handfull som lyckades med tre eller fyra. Fast den stora marjoriteten gjorde bara en attack. Tror inte att bombarnans defensiva vapen var så kraftigt att de omöjliggjorde en taranattack, de tyska bombflygplan var kraftigt underbeväpnade.

/Martin

[Baltiron]

Hittade denna information på nätet, stämmer den?

Det började med någon pilot som faktiskt rammade bombare. Sen skapades en hel enhet som skulle ha det som taktik. Vill minnas att de flög specialbyggda FW190. Ryssarna var inte långt efter, snarare tvärtom, de hade en hjälte som först av misstag(?) skar sönder en tysk bombares ena vinge med sin propeller och sen gick över till att använda det som taktik. Vill minnas att även han fick chefa över en enhet med detta som taktik. Man undrar hur dålig skytt man måste vara för att göra sånt.

Googla på rammjäger/rammjager själv får du se.

Kan inte tänka mig att kan stämma. Har dock läst att det fanns vissa Ryska piloter som efter det att de gjort slut på ammunition försökte och i vissa fall lyckades att flyga in i andra jaktplan, men om någon lyckades ta sin egen kärra tillbaka till basen vet jag inte. Att göra så mot en bombare faller mig helt orealistiskt då en sådan inflygning skulle innebära att de kom så nära planet att bombarens beväplning skulle smula sönder jakten. Jaktplanet skulle dock kunna komma i hög hastighet vid dykning eller framifrån, men då borde det inte finnas en möjlighet till att jaktplanet skulle klara sig ifrån kollitionen och ta sig till egen bas.

Att det kan ha funnits någon/några piloter som har valt att byta sitt liv och plan mot ett bombplan finns det säkert exempel på, men tror inte på att det var något generellt förekommande.

Rammjager = tillverkare av flygplansmodeller? Hittade inget vettigt vid snabb googling...

Sorry, det har tillkommit en massa skräp ute på nätet efter att jag gjorde den googlingen för några månader sedan. Här är länken jag hade tänkt mig att du skulle hitta:

http://members.aol.com/Panzrbaer2/ss1.html

Rammjäger ingick i titeln på enheten och rammande var en sekundär taktik

[Morgan]

Den Focke-Wulf Fw 190 som användes vid dessa "rammningsattacker" var specialbyggda i det hänseendet att vingarnas framknater var förstärkta och bepansrade för att tåla mer stryk än en standard Fw 190. Men jag har för mig att den inte var så vanlig, man behövde nog alla tillgängliga jaktflygplan till att bekämpa de anflygande allierade luftarmadorna. Är det någon som har koll på vad just denna version av Fw 190 hette? Jag har kunnat det en gång i tiden, men glömt bort...

Morgan

[Figaro]

Den Focke-Wulf Fw 190 som användes vid dessa "rammningsattacker" var specialbyggda i det hänseendet att vingarnas framknater var förstärkta och bepansrade för att tåla mer stryk än en standard Fw 190. Men jag har för mig att den inte var så vanlig, man behövde nog alla tillgängliga jaktflygplan till att bekämpa de anflygande allierade luftarmadorna. Är det någon som har koll på vad just denna version av Fw 190 hette? Jag har kunnat det en gång i tiden, men glömt bort...

Morgan

Fw190A-8/R7 och Fw190A-8/R8 (IIRC )

[Morgan]

[quote="Figaro"][quote="Jkpg1977"]Den Focke-Wulf Fw 190 som användes vid dessa "rammningsattacker" var specialbyggda i det hänseendet att vingarnas framknater var förstärkta och bepansrade för att tåla mer stryk än en standard Fw 190. Men jag har för mig att den inte var så vanlig, man behövde nog alla tillgängliga jaktflygplan till att bekämpa de anflygande allierade luftarmadorna. Är det någon som har koll på vad just denna version av Fw 190 hette? Jag har kunnat det en gång i tiden, men glömt bort...

Morgan[/quote]Fw190A-8/R7 och Fw190A-8/R8 (IIRC )[/quote]

Tack! En gång i tiden kunde jag allt som gick att veta om stridsflygplan från andra världskriget, men sedan blev det fullt upp med arbetsliv och andra vuxensaker. Numera är det tanks och bepansrade stridsfordon som gäller!

Morgan

[Feldwebel Otto]

En vanlig taktiak mot bombplan, vara att köra front mot front, och skjuta "point blank range", eftersom det maximerade sanolikheten för träff, och bombplanet hadde i teorin, svagare eldkarft rakt framåt, och var mer sårbart, träffar du något så är det troligtivs något viktigt i form av tex piloten. Kanske några plan inte han svänga undan.

Kan inte säga om det var avsiktligt över Hannover, däremot har jag hört talas om självmordsanfallet mot broarna. Vad jag däremot hörde var att attaken var hyvsad framgångsrik, men att ryssarna kunde snabbt reparera broarna.

Luftwaffes huvudsakliga taktik mot dagbombning, ffa mot B-17-box-formationer var angrepp framifrån. De påstådda självmordsattackerna var gissningsvis flottiljangrepp av s k 'Sturmgruppen', dvs 30-40 Fw-190A8:or med 30mm kanoner som angrep framifrån, höghöjdseskorterade av Fw 190D. Dessa förband kunde massakrera hela bombgrupper om de fick rätt läge, men mig veterligen ingick det inte i briefingen att dessa skulle ramma, även om det naturligtvis förekom.

Endast vissa Jagdgeschwaders hade Sturmgruppen, II 'Sturm'/JG4 har vad jag minns en website.