Monty

[Panzerschreck]

Jag köpte boken "Montgomery of alamein - krigskonstens historia" här om veckan (ypperligbok för övrigt).

Det jag undrar är hur Montgomery va som befäl egentligen? Han blev ju den största hjälten sedan Nelson och visst vann han sina segrar. Men väldigt många sågar honom (Anthony Beevor tex) och säger att han var ärelysten och mer än gärna roffade åt sig lite credit för saker (Ardeener offensiven) samt att han faktiskt fick stryk i Operation market Garden.
Vad tror ni?

Mvh John

[mrsund]

Jag personligen gillar inte honom jag föredra mer den aggresive genarlstypen.

[Leprazy]

Han blev ju den största hjälten sedan Nelson och visst vann han sina segrar.
Mvh John

Operation Market garden var ju hans idé, blev ju ett STORT fiasko!!

[Panzerschreck]

Han blev ju den största hjälten sedan Nelson och visst vann han sina segrar.
Mvh John

Operation Market garden var ju hans idé, blev ju ett STORT fiasko!!

skrev jag inte det

[Perra]

Operation Lightfoot är ju briljant! Han var stor, men även stora män har sina brister, hans var nog som sagt att ärelystnaden ibland gick före förnuftet och underskattningen smög sig in när viljan blev för stor.

[J. Björkman]

Att Market Garden blev ett fiasko var ju inte enbart Montgomerys fel.

[mrsund]

Att Market Garden blev ett fiasko var ju inte enbart Montgomerys fel.

Är man villig att ta åt sig äran får man ta åt sig misslyckandet också
Operatonen var en chansning (som alla är) men den misslyckades alltså borde man gjort en bättre plan (tycker jag så här i efterhand).
Vet inte om ni sett filmen "en bro för mycket" när pansartrupperna sitter och dricker te i väntan på infanteriet, väldigt kul/olustigt.
Varför var där inte redan infanteri redo för en sån uppgift?
Varför körde man bara längs en väg?

Men tänk om den hade lyckats det hade varit en spektakulär seger!

[Battler]

Det jag undrar är hur Montgomery va som befäl egentligen? Han blev ju den största hjälten sedan Nelson och visst vann han sina segrar. Men väldigt många sågar honom (Anthony Beevor tex) och säger att han var ärelysten och mer än gärna roffade åt sig lite credit för saker (Ardeener offensiven) samt att han faktiskt fick stryk i Operation market Garden.
Vad tror ni?

Hur såg man på honom från andra sidan ?

"Vad tyckte de tyska generalerna om sina motståndare i väster ? De tvekade att uttrycka någon åsikt i den frågan, men jag fick ändå några intryck under våra samtal. På tal om de allierade befälhavarna sade Rundstedt: "Montgomery och Patton var de två bästa jag ställdes mot. Fältmarskalk Montgomery var mycket systematisk." Han tillade: "Det är nog bra - om man har tillräckliga styrkor, och tillräcklig tid." Blumentritt gjorde en liknande kommentar. Efter att ha givit ett erkännande åt Pattons snabba framryckning tillfogade han: "Fältmarskalk Montgomery var den enda högre officer som aldrig upplevde någon motgång. Han drog fram så här" - Blumentritt tog en rad medvetna och korta steg, satte ner foten hårt var gång."

Källa:
På andra sidan kullen, B. H. Liddel Hart

MVH

[Mats]

Pa Imperial War Museum i London finns en stor, fet och intressant utstallning om denna Monty. Helt klart vart ett besok om man har vagarna forbi!

[Bagheera]

Patton och Monty hade ett privat "krig" under framryckningen. Handlade om vem som skulle få mest underhåll. De var inga såta vänner.

Monty var den mer försiktige i framryckningar, Patton ville, och gick också på på ett helt annat sätt.

Liddel Hart´s band är läsvärda i sammanhanget, så även Pattons krigsmemoarer "War As I Knew It" , heter "Mitt krig, minnen från andra världskriget" på svenska.

[Anton Severin]

Patton och Monty hade ett privat "krig" under framryckningen. Handlade om vem som skulle få mest underhåll. De var inga såta vänner.

Monty var den mer försiktige i framryckningar, Patton ville, och gick också på på ett helt annat sätt.

Det enda tillfälle som de egentligen fick att göra upp var under fälttåget på Sicilien, där de två tävlade om att nå Messina först, vilket Patton gjorde.

Under kampanj i Normandie och senare hade de inte liknande befattningar (Patton ledde en armé och Montgomery en armékår) och därför hade de då inte samma möjlighet att öppet konkurrera.
Det ska dock sägas att Montgomerys planer och idéer hade större utsikter att få genomfördes än de som kom från Patton.

[Löwe]

Som person var Monty väldigt otrevlig, under sin militärutbildning mobbade han en annan kille, och tände eld på hans tröja. Killen blev jätteledsen, men Monty bara skrattade.

Vilken sk-thög!

[Olof Larsson]

Det enda tillfälle som de egentligen fick att göra upp var under fälttåget på Sicilien, där de två tävlade om att nå Messina först, vilket Patton gjorde.

Under kampanj i Normandie och senare hade de inte liknande befattningar (Patton ledde en armé och Montgomery en armékår)

Montgommery var armégruppschef i Frankrike 1944,
d.v.s. ett snäpp högre än en arméchef.
Armékår är ett snäpp under armé.

Operatonen var en chansning (som alla är) men den misslyckades alltså borde man gjort en bättre plan (tycker jag så här i efterhand).

Problemet var nog inte primärt att planen var dålig,
utan att operationen inte inställdes eller ändrades
då man fick in underrättelser att det fanns tyska pansarförband
i britternas fällningszon.
Det blir lätt så när man ska planera en operation
i en halv evighet och fienden inte är gentelmannamässig nog
att låta bli att flytta sina förband under tiden.

Patton som var en (avseende planer) totalt annorlunda person
ansåg att luftburna förband skulle sättas in regementsvis
snarare än divisions och kårvis.

Detta för att kunna få igång luftlandssättningensoperationerna
tillräckligt snabbt för att kunna utnyttja uppkomna lägen på
slagfältet,
snarare än som så skedde 1944 att man upptäckte en möjlighet
att utnyttja luftlandsättningsförband, planerade för och drog ihop förbanden,
bara för att upptäcka att det uppkomna läget redan var ett minne blott
eller att fällningszonerna redan hade tagits av egna (pansar)förband.

[MD650]

Min uppfattning om Monty är att han var synnerligen självgod och ville framhäva sig själv.
Det var inte bara operation market-Garden som misslyckades katatrofalt för britterna. Operation Goodwood är ett annat exempel på Montys alltför grandiosa planer.

[Kapten_Gars]

Monty's planer kännetecknas överlag av önsketänkade och uppgifterna som ställs i dem sällan är anpassade efter både egen och fientlig förmåga. Taktiskt var de rätt ofta förfinade versioner av 1:a världskrigets taktik så som den såg ut i slutskedet, medtodiska frontalanfall väl understödda av artilleri och pansar (samt nu även flyg) men ofta dåligt förberedda med spaning och av utnötningskaraktär även när de strävade efter genombrott.

Montgomery hade ju både under och efter kriget förmånen att kunna dölja eller begränsa verkan av sina misstag. Genom att mörklägga syften med flera operationer så kunde han plötsligt hävda seger.
Samtidigt så kan man inte förneka att han ofta segrade till slut om än till ett högt pris för sina män och hans förmåga att liva trupperna och återuprätta/hålla uppe stridsmoralen skall inte heller underskattas.

mvh
Daniel