Halvtyskar

[Galadriel]

Vissa kvinnor i ockuperade områden inledde förhållanden med tyska soldater (i Frankrike och Norge tror jag att det finns exempel). Vad hände med de barn som ibland blev resultatet av dessa förhållanden? Blev de mobbade och utstötta eller kunde de leva som andra barn? Fick de träffa sina pappor (i de fall de levde)?

[Calle]

Har också hört (eller läst) det om hon som fick ett hakkors inbrännt i ansiktet. Har hört några historier om hur barn mobbades väldigt grovt, mest i Norge...

[Patrik]

"Vissa kvinnor i ockuperade områden inledde förhållanden med tyska soldater (i Frankrike och Norge tror jag att det finns exempel). Vad hände med de barn som ibland blev resultatet av dessa förhållanden? Blev de mobbade och utstötta eller kunde de leva som andra barn? Fick de träffa sina pappor (i de fall de levde)?

Jag är osäker och totalt okunnig på den franska situationen, men när det gäller Norge finns faktiskt en hel del litteratur, bland annat Marit Paulsens självbiografiska upplevelser, samt en romansvit som jag tyvärr glömt namnet på.

Tyvärr måste man säga att tyskebarnen (och nu talar jag om Norge, men jag antar att samma händelser skedde i övriga Europa) troligen är det mest nedtystade och vidriga som skedde i samband med krigsslutet.
Förstås blev dessa barn ohyggligt utsatta efter kriget - och om vi ska tala om de oskyldiga offren för kriget så måste nog barnen till de förhållanden som skapades mellan ockuperade och ockupationssoldaterna anses vara nummer ett (ja, jag skräder minsann inte med orden här).
Att vara tyskebarn i Norge var (och är troligen än idag trots att det är snart 60 år sen kriget slutade) ett enormt trauma som än idag sätter sina spår på dessa barn - som idag iofs är vuxna.
Vi ska trots allt komma ihåg att samhället då skilde sig markant från det idag - och bara en sådan sak som att bli ensamstående mamma var då stor skandal, man kan då bara tänka sig den skandal och det trauma som det blev när pappan var tysk soldat.

Barnen i dessa förhållanden led förstås extremt svårt - speciellt i de fall där släkten också tagit avstånd från dem - mobbning, misshandel o.s.v. var som jag förstått vardag för många av dessa barn som i många fall inte hade någonstans att vända sig eftersom mobbning o.s.v. ibland mer eller mindre öppet sanktionerades av t.ex. skola.

Men värst drabbades dock de barn som i slutet av kriget skickats till Tyskland av de tyska myndigheterna som misstänkte att barnen skulle riskera att fara illa i Norge. De norska myndigheterna inledde efter en kriget en våldsam aktion för att få tillbaka sina medborgare, och någon gång i slutet av 40 och början av 50-talet började så Tyskland att gå med på de norska kraven.
Tyvärr hade ingen (möjligen med undantag för de tyska myndigheterna) primärt glömt bort barnens behov. Det blev ett extremt stort trauma för dessa barn att återvända - i många fall hade dessa barn inkvarterats hos pappan (eller i vissa undantagsfall där föräldrarna fortsatte sin relation) eller släktingar till pappan i Tyskland.
Dessa barn återvände till land de knappast hade något minne av, de talade inte språket (majoriteten av de hemvändade barnen var helt tysktalande) och i många fall saknade de dessutom någon som helst social plattform att stå på. Ingen - och då menar jag verkligen det - ville veta av dessa barn.

För något år sedan inledde ett antal av de barn som just drabbats av de ovan nämnda en process mot den norska staten som de stämt för att de lidit psykisk och fysisk skada på grund av den norska statens handlande i detta ärende.
Tyvärr vet jag - eller kommer inte ihåg - om det fallit ett utlåtande i fallet, men det rörde sig om stora summor pengar. Något som en av personerna bakom skadeståndet sa var egentligen en struntsumma -men att man ville få upprättelse för vad de (och även jag) anser varit en helt horribel och sannslös politik som endast skapade enorma problem för de drabbade. Problem som många av dem än idag lider av...

Har också hört (eller läst) det om hon som fick ett hakkors inbrännt i ansiktet.

Det har inget med tyskebarnen att göra utan var en gravt mentalt sjuk flicka i Tyskland som gjorde det på sig själv och sedan påstod att hon blivit överfallen av ett gäng nynazister.
Dådet väckte stor uppmärksamhet i Tyskland, och fördömdes. Det stod - som jag förstått det iaf - klart för den tyska polisen ganska omgående att något i detta fallet inte stämde och i samband med undersökningen kom också sanningen fram att hon själv bränt in hakkorset och hittat på hela historien.

[Alfa Romeo]

Ett annat känt "tyskebarn" från vårt västra grannland är Anni-Frid Lyngstad från ABBA. Hon föddes i Narvik 1945. Hennes pappa hade redan återvänt till Tyskland när hon föddes utan att veta om att han skulle bli pappa. Hennes mor fick snart flytta till Sverige med Anni-Frid för att komma undan det tyskhat som fanns i Norge.

[Haegg]

Att utnämna de unga flickor som hade haft förhållande med tyska soldater och deras barn till syndabockar var tämligen ofarligt. På så sätt så fick befolkningen försvarslösa människor att ta ut sin frustration på. Dessa grupper hade ingen ekonomisk betydelse i samhället heller. Det var många andra i Norge och Danmark som tjänade grova pengar på affärer med tyskarna. Dessa lät man i stor utstäckning bli att utpeka då de utgjorde en eknomiska maktfaktor även efter kriget.

Jag har en norsk kamrat som berättade att i hans hemort i Nordnorge så stod mången fiskare/småbrukare vid konkursens brant innan kriget. Efter kriget var gårdarna och båtarna renoverade och skulderna avbetalde med pengar från den Werhmacht. Dessa människor som själva tjänat pengar på tyskarna deltog i utfrusningen av de kvinnor som frataniserat med tyskarna.

[Jonas S]

Detta skedde också i Finland, men tyvärr vet jag inte i hur stor utsträckning. Tyska soldater fanns dock lite här och var i landet. Dessutom finns det liknande fall från inbördeskriget (1918), då tyska trupper landsattes i landet.

Vidare så kan man ju fundera lite över temat krigsbarn från Finland som blev sända till Sverige. Dessa blev sända i tiotusental från hela Finland till Sverige, p.g.a. att deras föräldrar inte ansåg landet vara säkert nog för dem. Dessa uppfostrades sedan av fosterfamiljer och snart glömde de totalt bort det finska språket och vem deras biologiska föräldrar var. Många återvände efter kriget, men relativt många stannade kvar, eftersom de helt hade glömt sitt finländska ursprung. Exempelvis sångerskan Lill Lindfors är ett av dessa krigsbarn.

[Wittmann]

När jag var liten (bodde i Polen då) så retade vi Alla fd volksdeutcher så inåt hel.... , kastade sten på deras hus mm.... inget att vara stolt över

[Martin Tunström]

Så då är du polack eller barn till en svensk och en Polack eller......?

[Lasse]

Jag har läst om det i någon bok men jag kunde inte hitta det just nu men franska kvinnor blev kallade kolobatörer eller något sånt, de fick sitt hår avklippt och i vissa fall dödade, har sett en bild på när några franska kolobatörer fick sitta på zoo och andra fick gå och spotta på dom.

[Lade]

Det ble begått mange forbrytelser mot de såkalte "Tyskerhorene" i Norge sommeren 1945. Blant annet ble de glattbarbert på hodet. Tvangsavkledd offentlig, spyttet på. Dette ble som oftest ikke gjort av folk fra Hjemmefronten, men av folk som hadde holdt seg passive under krigen og nå så sin sjanse til å bli en "helt". Jeg må si at jeg skammer meg som Nordmann at dette ble gjort mot disse kvinnene og deres uskyldige barn!

[Johan Olofsson]

Exempelvis sångerskan Lill Lindfors är ett av dessa krigsbarn.

Lill Lindfors, född 1940, citeras ibland i intervjuer och ska ha varit 8 år gammal när hon kom till Sverige. Krigsbarn var hon alltså knappast, och inte heller en av dem som förlorade sitt modersmål på grund av flytten till Sverige. Hon är finlandssvenska av börden.

Googling ger t.ex.: http://www.sollentuna.se/lokalt/journal ... 1/lill.htm

(Hur hon hamnade i Sverige 1948 undrar jag däremot. Jag trodde att det just de där åren var lite svårt att flytta från Finland till Sverige.)

[masase]

Wittman:

Skulle du kunna berätta lite mer om din barndomsupplevelser? Vilken tidsperiod tog din barndom plats i? Det är alltid intressant att höra personliga erfarenheter.

Jag trodde att i princip alla Volksdeutch i Polen och övriga Östeuropa flydde västerut i samband med krigsslutet.

[Lasse]

Det är fem år sedan "Wittmann" skrev sitt inlägg, han är idag inte aktiv längre här på forumet men då jag känner honom kan jag se om han har lust att komma med något inlägg om det hela.

[Utåtriktad]

Hittade denna länk:

http://www.transport.se/HOME/trp2/tidn/ ... 820043B37B

Mvh
Peter

[Pierre]

Såg ett program för länge sedan om ABBA-Lyngstad. Där framträdde en norsk professor som menade att "tyskungarna" inneburit en försämring av den norska rasen.