Norge 9 april 1940

[Stellan Bojerud]

1) Jylland är svårt att försvara mot Tyskland. De danska öarna går att försvara.

2) 100.000 man i Norrbotten? Det är väl högt räknat. Det var som mest två fördelningar. II.förd var 9 april 1940 under demobilisering (1/3 redan hemma, 1/3 under avrustning i depåerna, 1/3 under transport). V.förd övade Ö BODEN och skulle demobiliseras före 15 maj 1940 Det blir ca 25.000 man under vapen i Norrbotten per 9 april 1940.

[Gudbjorn]

Tessem ble snart sendt av gårde på den to dager lange marsjen langs togskinnene til Bjørnefjell, uten mat og i dyp snø. Der ventet fangenskapet, og senere overføring til en leir i Sverige.

Fantes det fangeleirer i Sverige under krigsdagene i 1940??


http://www.mil.no/haren/start/article.j ... eID=101572

[Stellan Bojerud]

Det fanns interneringsläger. Det krävde folkrätten. Sverige var inte i krig och tog inga fångar. Det fanns alltså inga fångläger.

Det fanns även flyktingläger. I dessa rekryterades och utbildades de norska s k polistrupperna. Av norska flyktingar uppsattes vad som motsvarar en infanteridivision som 1945 överfördes till Norge. På motsvarande sätt organiserades en brigad för Danmark.

[Gudbjorn]

Det fanns interneringsläger. Det krävde folkrätten. Sverige var inte i krig och tog inga fångar. Det fanns alltså inga fångläger.

Det fanns även flyktingläger. I dessa rekryterades och utbildades de norska s k polistrupperna. Av norska flyktingar uppsattes vad som motsvarar en infanteridivision som 1945 överfördes till Norge. På motsvarande sätt organiserades en brigad för Danmark.

Internering !?? Det er vel kun et annet ord for "fange"-leir, men på nøytral grunn. Var det lov å sende de ut av interneringsleiern, slik at
de kunne forsatt krigen?

[Belisarius]

Det fanns interneringsläger. Det krävde folkrätten. Sverige var inte i krig och tog inga fångar. Det fanns alltså inga fångläger.

Det fanns även flyktingläger. I dessa rekryterades och utbildades de norska s k polistrupperna. Av norska flyktingar uppsattes vad som motsvarar en infanteridivision som 1945 överfördes till Norge. På motsvarande sätt organiserades en brigad för Danmark.

Internering !?? Det er vel kun et annet ord for "fange"-leir, men på nøytral grunn. Var det lov å sende de ut av interneringsleiern, slik at
de kunne forsatt krigen?

Mnja, på sätt och vis. Neutrala stater ska (enligt 4:e Haagkonventionen) hålla soldater från krigförande parter som kommer in på dess territorium så långt från krigsskådeplatsen som möjligt. För detta ändamål är det tillåtet att inhysa dem i därför avsedda läger eller fästningar. De är alltså inte "fångar" i den bemärkelsen utan just "internerade" i det syftet att hindra dem att återgå till kriget. De måste inte vara fångna, om de kan hindras på annat sätt.

[Stellan Bojerud]

Som jag har förstått det var dessa interneringsläger öppna, d v s utan inhägnad och utan vakter. Norrmännen administrerade sig själva. Någonstans skulle ju norrmännen få tak över huvudet och mat för dagen. Det var alltså en praktisk hanteringsfråga. Ett sådant läger var Kjesäter utanför Vingåker. Många - för att inte säga de flesta - norrmän hade arbeten ute i det civila samhället.

[Gudbjorn]

Som jag har förstått det var dessa interneringsläger öppna, d v s utan inhägnad och utan vakter. Norrmännen administrerade sig själva. Någonstans skulle ju norrmännen få tak över huvudet och mat för dagen. Det var alltså en praktisk hanteringsfråga. Ett sådant läger var Kjesäter utanför Vingåker. Många - för att inte säga de flesta - norrmän hade arbeten ute i det civila samhället.

Takk for svaret..

[mustamato]

Känner att jag måste försvara Danmark lite.
Under själva invasionsdygnet blev det strider ett antal stridsvagnar och pansarbilar slogs ut vid gränsen samtidigt blev en kuppstyrka i Köpenhamn stoppad av Högvakten i model Ä med björnskinnsmössor.
Tyskarna hotade sedan Köpenhamn med flygbombardemang varvid man gav upp.

Det kan för övrigt påpekas att samtidigt som det tyska bombflyget cirklerade över Köpenhamn
med öppna bombluckor så visade tyska diplomater filmer från bombningarna av Warszawa för
danska politiker. Övertygande argumentering.

http://english.gfh.org.il/nazi_g4.jpg
I synnerhet denna bild över ett brinnande Warszawa är en klassiker.

[Donkeyman]

En av mina bästa vänner flydde från Tromsø till Sverige under kriget. Han tog lokalbåten (utan resetillstånd men Styrman skyddade honom) till Malangen. Därefter gick han över fjällen in i Sverige. Svenska lappar förde honom till Torneträsk station och han reste vidare till Kiruna för att registreras av myndigheterna.

En episod från tågresan var att det kom en Norrman och började fråga ut honom om vem han var och vilken familj han hade. Då kommer den Svenska konduktören rusande och river upp min kompis från sätet och för honom till en annan vagn. "Du får inte snacka med den där. Vad för slags Norrman tror du det är som kan resa fram och tillbaka på det här tåget".

Under uppehållet i Sverige hade han flera jobb. Bland annat som hästkörare i Göteborg och som skogshuggare. Han bodde omväxlande ute i samhället och i en typ av flyktingförläggning.

Vid fredsslutet var han sysselsatt med vägbygge i Småland. Han berättar att när det kom ett rykte om att kriget var slut frågar han: "Är det sant - är Norge fritt". Svaret var ja. Varvid han tryckte ned spaden i marken och gick därifrån. "Då skall jag inte gräva mer väg åt Svenskarna"....... så har ingen tagit hand om spaden så står den kvar än i dag.

[hangatyr]

Vid fredsslutet var han sysselsatt med vägbygge i Småland. Han berättar att när det kom ett rykte om att kriget var slut frågar han: "Är det sant - är Norge fritt". Svaret var ja. Varvid han tryckte ned spaden i marken och gick därifrån. "Då skall jag inte gräva mer väg åt Svenskarna"....... så har ingen tagit hand om spaden så står den kvar än i dag.

hehe, krigsslutet antar jag att du menar?

[Ragnar Svedje]

Kan inte riktigt släppa Norge...

Jag var intresserad sedan förr och när jag flyttade hit så blev jag mycket mer intresserad!

Jag funderar lite grand på de norska sjöminorna, och planerna för hur framförallt fjordarna skulle skyddas. Har läst på lite grand om minor och blivit väldigt nyfiken på hur man bäst minerar en fjord med tanke på olika utfall.

Jag tror mig veta att försvaret av Oslofjorden byggde på sju olika minlinjer kombinerat med kustfort, och genast slog det mig. Hur många sjöminor hade Norge i april 1940? Går det att röja minor utan att förstöra dem?

Om Norge minerar alla fjordar fullt ut måste det krävas tusentals sjöminor och om man sedan blåser faran över och röjer alla minor (detonation) så måste ju landet ha dubbel uppsättning sjöminor, alternativt inhemsk produktion.

Har läst att av de bottenförankrade sjöminorna (är väl främst dessa som är aktuella för fjord) så finns kontaktminor och mer avancerade som utlöses av förändringar i det jordmagnetiska fältet. Kontaktminorna kan variera i storlek mellan 50-300 kg och läggas ut på ett förutbestämt djup så att de inte syns från ytan och vidare så att små båtar och skepp kan segla över dem medan endast stora skepp utlöser dem.

Hur nära kan man lägga ut små respektive stora sjöminor utan att detonationen av en mina utlöser sin granne? En sprängladdning fortplantas mycket bättre i vatten än luft. Om minorna läggs ut för glest blir ju sannolikheten för oskadd passage kanske alltför stor. Så är det bätre att spärra en fjord med många små minor eller få stora?

Tacksam för en användbar länk, på något skandinaviskt språk eller engelska!

De jordmagnetiska minorna verkar mycket bättre eftersom de troligen inte utlöses lika lätt av en grannmina, men priset är naturligtvis högre och jag gissar därför att de flesta norska minorna var kontaktminor.

Går det att snabbröja eller invasionsröja sin väg genom ett minfält genom att t ex en Jagare kör i bräschen och kontinuerligt, var 10 sekund, slungar ut en sjunkbomb 30 m frammåt som detonerar på 5 m djup? Eller finns det inga genvägar?

[varjag]

Om Norge minerar alla fjordar fullt ut måste det krävas tusentals sjöminor och om man sedan blåser faran över och röjer alla minor (detonation) så måste ju landet ha dubbel uppsättning sjöminor, alternativt inhemsk produktion.

Har läst att av de bottenförankrade sjöminorna (är väl främst dessa som är aktuella för fjord) så finns kontaktminor och mer avancerade som utlöses av förändringar i det jordmagnetiska fältet. Kontaktminorna kan variera i storlek mellan 50-300 kg och läggas ut på ett förutbestämt djup så att de inte syns från ytan och vidare så att små båtar och skepp kan segla över dem medan endast stora skepp utlöser dem.

Hur nära kan man lägga ut små respektive stora sjöminor utan att detonationen av en mina utlöser sin granne? En sprängladdning fortplantas mycket bättre i vatten än luft. Om minorna läggs ut för glest blir ju sannolikheten för oskadd passage kanske alltför stor. Så är det bätre att spärra en fjord med många små minor eller få stora?

Tacksam för en användbar länk, på något skandinaviskt språk eller engelska!

De jordmagnetiska minorna verkar mycket bättre eftersom de troligen inte utlöses lika lätt av en grannmina, men priset är naturligtvis högre och jag gissar därför att de flesta norska minorna var kontaktminor.

Går det att snabbröja eller invasionsröja sin väg genom ett minfält genom att t ex en Jagare kör i bräschen och kontinuerligt, var 10 sekund, slungar ut en sjunkbomb 30 m frammåt som detonerar på 5 m djup? Eller finns det inga genvägar?

För att minera ALLA norska fjordar krävs tiotusentals minor - helt ogjörligt. Bottenankrade kontaktminor - alltså dom med ''horn'' - kan bara svepas med minsvepare och paravaner, ett långsamt jobb - och minorna måste detoneras när dom flyter upp - desarmering är för farligt.Norge hade säkert inga magnetiska bottenminor 1940.
Minfält av kontaktminor läggs ut efter ett mönster som skall maximera träffchanserna - men aldrig så nära tillsammans att en minas detonation - kan utlösa en grannes...
Det går inte - att ''snabbröja'' med sjunkbomber.....Dels då den hydrostatiska armeringen av sjunkbomberna knappast medgav detonationsdjup på 5 meter - snarare minimum 10-15. Dels - fanns det inga sjunkbombkastare 1940 som droppade sjunkbomberna framför fartyget - det hade resulterat i omedelbar förintelse av det egna fartyget.
Sjunkbomber kastades över sidorna, babord och styrbord och över aktern - men det gällde att ha fart så dom inte detonerade under det egna fartyget....En jagare som fäller en sjunkbomb var 10-de sekund - gör av med hela sjunkbombsförrådet på sådär 10-20 minuter.....NEJ, det fanns inga sådana genvägar.

Norska flottan visade föga intresse för minvapnet till 1934 då en ny minutläggare, Olav Trygvason - togs i bruk. Den var på c:a 1800 ton, hade plats för maximalt 280 minor. jag har ingen aning om hur många minor Norge förfogade över 1940 men en kall gissning vore maximalt fyra fulla laster för Olav Trygvason - sen var förrådet slut
Så det gällde att lägga äggen sparsamt.
mvh, Varjag

[Ragnar Svedje]

För att minera ALLA norska fjordar krävs tiotusentals minor - helt ogjörligt. Bottenankrade kontaktminor - alltså dom med ''horn'' - kan bara svepas med minsvepare och paravaner, ett långsamt jobb - och minorna måste detoneras när dom flyter upp - desarmering är för farligt.

Minfält av kontaktminor läggs ut efter ett mönster som skall maximera träffchanserna - men aldrig så nära tillsammans att en minas detonation - kan utlösa en grannes...

Norska flottan visade föga intresse för minvapnet till 1934 då en ny minutläggare, Olav Trygvason - togs i bruk. Den var på c:a 1800 ton, hade plats för maximalt 280 minor. jag har ingen aning om hur många minor Norge förfogade över 1940 men en kall gissning vore maximalt fyra fulla laster för Olav Trygvason - sen var förrådet slut.

Så det gällde att lägga äggen sparsamt.

mvh, Varjag

Då tror jag den bästa verkan hade varit en sparsam minering av Oslofjord, Kristiansand, Stavanger, Bergen och kanske Trondheim och sedan ett offentliggörande som insinuerar mer omfattande mineringar. Den psykologiska effekten av budskapet att de norska farvattnen var minerade hade nog varit stor och manat till besinning hos båda de krigförande parterna.

Jag gissar att tiden det tar att röja ett minfält är proportionell mot arean och inte antalet minor. Om X antal minor läggs ut i en fjord längs en sträcka på 1 km, eller om mönstret "dras ut" så att samma antal minor läggs ut längs 3 km så tar det 3 ggr så lång tid att röja i det sista fallet.

Ett stort problem för Norge hade ju varit att fem av landets viktigaste hamnar blivit spärrade för trafik. Inte bara reducerad export och import, men sjöfarten var ju Norges viktigaste näring vid den tiden, lilla Norge hade världens näst största handelsflotta!

[Stefan]

Ett stort problem för Norge hade ju varit att fem av landets viktigaste hamnar blivit spärrade för trafik. Inte bara reducerad export och import, men sjöfarten var ju Norges viktigaste näring vid den tiden, lilla Norge hade världens näst största handelsflotta!

När dylika fasta minfält läggs ut, brukar man lämna en färdväg in. Lokala lotsar känner den, och lotsar fredliga båtar in o ut.
Inseglingsrännan går då aningen i något sicksack som inte är uppenbar för utomstådende. Eller också läggs den så att den kan lätt bestrykas av strandbatterier. Eller både ock.


Så visst, minfält ÄR till besvär och minskar hamnens kommersiella användbarhet. Men det behöver på intet sätt bli totalstopp.

[Ragnar Svedje]

När dylika fasta minfält läggs ut, brukar man lämna en färdväg in. Lokala lotsar känner den, och lotsar fredliga båtar in o ut. Inseglingsrännan går då aningen i något sicksack som inte är uppenbar för utomstådende. Eller också läggs den så att den kan lätt bestrykas av strandbatterier. Eller både ock.

Så visst, minfält ÄR till besvär och minskar hamnens kommersiella användbarhet. Men det behöver på intet sätt bli totalstopp.

En sådan inseglingsränna måste väl nästan kombineras med ett förbud för krigförande länders handelsskepp att segla där, annars riskerar väl mineringarna att kartläggas?