Norge 9 april 1940

[Robert Sköld]

Bjöd Norge NaziTyskland på något konkret motståd under invasionen 9 April 1940. Jag läste i somras Björn Björnssens bok om ämnet, vilken gav en ganske oorganiserad bild av vårt grannland, med mobiliseringsorder via post osv. Man sänkte Blücher i Oslofjorden, och sänkte några ytterligare skepp, men hur var det på torra land? Motståndsfickor fanns enligt vad jag förstått det i Gudbrandsdalen, men mer?

/Robert Sköld

[Sune]

Norge gjorde åtminstone motstånd. Det gjorde inte Danmark.
Frågan är om Sverige skulle gjort mer motsånd än Norge? Jag tvivlar.
Norge återerövrade Narvik från tyskarna, vilket tyder på en viss kampanda.

[oys]

Norge gjorde åtminstone motstånd. Det gjorde inte Danmark.
Frågan är om Sverige skulle gjort mer motsånd än Norge? Jag tvivlar.

Hadde man klart å få mobilisert og forberedt seg minimalt så hadde man sannsynligvis klart å få hevet den første tyske angrepsbølgen ut. Det var ikke mer enn under 10 000 mann som kom i første angrepsbølgen.

Norge återerövrade Narvik från tyskarna, vilket tyder på en viss kampanda.

Vel, det var først og fremst britene, franskmennene og polakkene som stod for den jobben, men stridene i Nord-Norge varte i nesten 2 måneder etter invasjonen.

http://www.mil.no/haren/6div/start/Divi ... leID=27718

[Andreas Lärka]

Vel, det var først og fremst britene, franskmennene og polakkene som stod for den jobben, men stridene i Nord-Norge varte i nesten 2 måneder etter invasjonen.

Vilket kom som en chock för tyskarna. Deras blitz-krieg stötte på stora problem.

General Dietl's dagbok finns publicerad på nätet. Mycket intressant läsning. http://www.bjerkvik.gs.nl.no/dietl.htm

Tyskarna lärde sig nya saker i Norge. Bland annat det, att det inte lönar sig att släppa ner ammunition och dylikt från flygplan utan fallskärm: Merknad: Utslipp av ammunisjon og utstyr uten fallskjerm er umulig til tross for dyp snø. Pakningene splintres, ammunisjonen blir strødd utover i vid omkrets og blir for det meste bulket. Bare uknuselig sanitetsmateriell egner seg til utslipp uten fallskjerm, og det er nødvendig å pakke dette i sekker fordi papiremballasje går i stykker.

Andreas

[frodeh]

Hadde man klart å få mobilisert og forberedt seg minimalt så hadde man sannsynligvis klart å få hevet den første tyske angrepsbølgen ut. Det var ikke mer enn under 10 000 mann som kom i første angrepsbølgen.

Det er meget mulig, men om Norge i tiden før 1940 hadde ført en utenrikspolitikk som var mer realpolitisk og ikke så naiv, tror jeg heller ikke den tyske overkommandoen ville planlagt en så dristig operasjon.

Mangelen på mobilisering gjorde seg gjeldende under hele felttoget, og avdelingene bar preg av å være sammenraskede grupper av retirerende soldater.

I Nord-Norge var 6. divisjon i den unike situasjonen for en norsk hæravdeling at den var ferdig mobilisert (pga angrepet på Finland) og øvet med ca. 5000 mann per 9. april, og der kunne man også raskt konstatere at det var mulig å kjempe med og vinne trefninger med tyske styrker. 6. divisjon, og spesielt Alta bataljon utrettet mye i Narvik-området, men det skulle vise seg å være irrelevant pga utviklingen i andre krigsteatre. General Fleischer og soldatene hans som hadde slåss uavbrutt i 2 måneder var ytterst forbitret over ordren om å legge ned våpnene og bli med til England (for soldatenes vedkommende måtte de underskrive på ikke å løfte våpen mot tyske styrker igjen). Jeg har blitt fortalt at årsaken til at 6. divisjon såpass raskt kunne engasjere tyske styrker var at divisjonen i dagene etter 9. april var avskjært fra all kommunikasjon med den norske regjeringen. Dette førte igjen til at divisjonsledelsen foretok de disposisjoner den selv mente at situasjonen krevde..

Vel, det var først og fremst britene, franskmennene og polakkene som stod for den jobben, men stridene i Nord-Norge varte i nesten 2 måneder etter invasjonen.

Den allierte innsatsen var svært dårlig koordinert, men den britiske flåten gjorde en virkelig god innsats.

Angrepet 9. april kan bare karakteriseres som en eneste stor fiasko sett fra norske og allierte øyne. 6. divisjons innsats kan stå som en illustrasjon på hva som kunne ha vært et mer stolt kapittel i norsk historie. I Norge har vi dessuten brukt over 40 år med kreativ historieskriving på å frita regjeringen Nygårsvold for ansvaret, samt å fordekke det faktum at store deler av det norske samfunn nesten umiddelbart gikk i ledtog med de tyske okkupasjonsstyrkene.

[zjukov]

Visst bjöd norrmännen motstånd och framförallt var fransmännen och britterna villiga att ge tyskarna en match i norge. anledningarna var två; alltid bra att slippa föra krig på egen mark och två stoppa de svenska malmtransporterna (via narvik) till den tyska krigsindustrin.

[Mille1]

Visst bjöd norrmännen motstånd och framförallt var fransmännen och britterna villiga att ge tyskarna en match i norge. anledningarna var två; alltid bra att slippa föra krig på egen mark och två stoppa de svenska malmtransporterna (via narvik) till den tyska krigsindustrin.

Norrmännen bjöd på bra motstånd och räknade med hjälp från dom allierade. Dom allierades attack på Narvik var mycket dåligt planerad. Fransmännen hade skidor med sig men hade glömt bindningarna, dom flesta små franska stridsvagnarna sjönk ned i dyn i strandkanten och britterna hade endast lätta vapen. Polackerna stred mycket bra och tyskarna hade mycket stor respekt för dom och stor räddsla att bli skjuten om man blev tillfångatagen, som hämnd för invasionen i polen.

När Tyskarna gick in i Belgien/Holland och det gick dåligt för britterna så bestämde man sig för att inte skicka mer trupper till Norge och även att dra tillbaka dom som redan fanns där, Man talade däremot inte om det för norrmänen förrän strax innan evakueringen.

Jag instämmer med Frodeh att brittiska flottan med hjälp av polska jagare gjorde ett mycket bra arbete i Narvik.

[Olof Larsson]

Norges svagheter gemtemot tyskarna 1940 kan sammanfattas till:

-Låg mental beredskap för att föra krig. Man verkar helt enkelt
inte ha trott att kriget skulle drabba Norge.
-Den militära beredskapen var för låg. Detta p.g.a. den låga mentala beredskapen.
Den politiska ledningen verkar helt enkelt inte ha trott på att kriget kunde komma.
-Den tyngre materielen var omodern och för fåtalig.
-Förbanden var bristfälligt samövade.

Norges styrka var deras soldater, som var bättre än
de flesta tyska soldater som deltog i Weserübung.
De var fysiskt starkare, bättre skyttar, mer skidvana,
snövana, skogsvana och bergvana.

Avseende finkalibriga vapen så var de båda sidorna jämngoda, då den bästa
tyska materielen (och förbanden) var reserverade för Fall Gelb.
Så kpistar och MG34:or var mycket ovanliga bland tyskarna under Weserübung.


Visst kämpade norrmännen emot, åtminstone sedan de insett att kriget hade kommit.
Under natten mellan den 8:e till 9:e april var det av förklarliga skäl
åtminstone delvis sämre med det.
Det finns flera exempel på tappra norka insatser under de första kritiska dagarna.
Exempelvis ombord på bevakningfartygen PolIII, Oter I, Skudd I och Treff,
minsveparen Rauma, minläggaren Olav Tryggvason, pansarskeppen Eidsvold och Norge,
inne i Oscarsborgs fästning och på Fornebu och självfallet i Midtskogen
där 93 st hastigt ihopsamlade norrmänn* slog tillbaka 96 st Fallskirmsjäger
och därmed räddade den norska kungafamiljen och regeringen.

(*)Den norka styrkan bestod bl.a. av Gardesrekryter,
medlemmar i de lokala skytteklubbarna m.fl.
De försågs med ett gevär med 40 patroner
och gavs 5 minuter utbildning i vapenhantering.

[Martin Månsson]

Bjöd Norge NaziTyskland på något konkret motståd under invasionen 9 April 1940. Jag läste i somras Björn Björnssens bok om ämnet, vilken gav en ganske oorganiserad bild av vårt grannland, med mobiliseringsorder via post osv. Man sänkte Blücher i Oslofjorden, och sänkte några ytterligare skepp, men hur var det på torra land? Motståndsfickor fanns enligt vad jag förstått det i Gudbrandsdalen, men mer?

En bättre bok i ämnet är "Den nionde april" av Tamelander & Zetterling. Den ger mer än Björnssons bok tycker jag, min personliga åsikt dock. Det fanns flera motståndsfickor men något större generellt motstånd blev svårt att uppbåda. Man hade förvisso stöd av brittiska trupper men det tyska avancemanget gick på de flesta ställen mycket fort. En av dessa motståndsfickor fanns i Dombås där norska trupper fick tyska fallskärmsjägare att till sist ge upp, tyskarna hade inte räknat med det motstånd de mötte och Luftwaffe vägrade att skicka förstärkningar.

Striderna om Narvik torde tillhöra de hårdaste som utspelades i Norge under invasionen. Henrik Natvig Brun (Även känd som Järn-Henrik) ledde en enhet som gav tyskarna på tafsen, mer om detta står att läsa i ovan nämnda utmärkta bok.

Martin

[Martin Månsson]

93 st hastigt ihopsamlade norrmänn* slog tillbaka 96 st Fallskirmsjäger
och därmed räddade den norska kungafamiljen och regeringen.

(*)Den norka styrkan bestod bl.a. av Gardesrekryter,
medlemmar i de lokala skytteklubbarna m.fl.
De försågs med ett gevär med 40 patroner
och gavs 5 minuter utbildning i vapenhantering.

Jag håller inte riktigt med om detta, vissa var hastigt ihopsamlade soldater men det fanns även reguljära norska enheter ur armén på plats. Bland annat fanns Möre bataljonen på plats, en underbemannad bataljon ur infanteri regement 5. På plats runt Dombås fanns även den norske försvarsministern överste Lundberg.

Martin

[Lade]

En liten korreksjon. Kampene ved midtskogen var ikke en hastig sammenrasket styrke men 3 kompani av Hans Majestet Kongens Garde. Kompaniet hadde riktignok ennå ikke trent med skarp ammunisjon siden de fortsatt holdt på med grunntreningen. På deres treningsplan var skyting med skarpt satt til 9 april, så de fikk iallefall skutt med skarpt denne dagen. Dette var forøvrig også det siste 3 kompani i garden. Det eksisterer ikke noe 3 kompani idag som en hedersbevisning til disse soldatene.

[oys]

En liten korreksjon. Kampene ved midtskogen var ikke en hastig sammenrasket styrke men 3 kompani av Hans Majestet Kongens Garde. Kompaniet hadde riktignok ennå ikke trent med skarp ammunisjon siden de fortsatt holdt på med grunntreningen. På deres treningsplan var skyting med skarpt satt til 9 april, så de fikk iallefall skutt med skarpt denne dagen. Dette var forøvrig også det siste 3 kompani i garden. Det eksisterer ikke noe 3 kompani idag som en hedersbevisning til disse soldatene.

http://www.mil.no/haren/hmkg/start/avd/gardeleiren/kp3/
"Velkommen til 3. Gardekompani
Musikktropp, Signaltropp og Drilltropp "

[Lade]

Satan. Er det opprettet et 3 kompani igjen? Hørte denne historien fra en kamerat som tjenestegjorde i garden i 1980 årene.

3. Kompani ble oppretter igjen denne sommeren ved at man overførte signal og drill troppen ifra 5 kompani.

http://www.veterandrill.net/artikkler.asp?w=ok&id=4713

[Gudbjorn]

Satan. Er det opprettet et 3 kompani igjen? Hørte denne historien fra en kamerat som tjenestegjorde i garden i 1980 årene.

3. Kompani ble oppretter igjen denne sommeren ved at man overførte signal og drill troppen ifra 5 kompani.

http://www.veterandrill.net/artikkler.asp?w=ok&id=4713

Det er vel ikke satan det!?? Bare stilig.
Sjekk denne videoen:
http://www.mil.no/multimedia/archive/00 ... 38214a.avi

[Darkwand]

Känner att jag måste försvara Danmark lite.
Under själva invasionsdygnet blev det strider ett antal stridsvagnar och pansarbilar slogs ut vid gränsen samtidigt blev en kuppstyrka i Köpenhamn stoppad av Högvakten i model Ä med björnskinnsmössor.
Tyskarna hotade sedan Köpenhamn med flygbombardemang varvid man gav upp.

Det är ju dock ganska väntat att danskarna skulle ha gett upp danmark är skitsvårt att försvara speciellt mot pansar och framförallt vid anfall söderifrån.
Norge och Finland är betydligt större länder med helt annan terräng.

Personligen är jag lite kontrafaktiskt nyfiken på villken skillnad dom 100000man sverige hade i norrbotten skulle ha gort om tyskland samtidigt försökt att ta Sverige. Dessa soldater hade övat under hela vinterkriget och fått materielen nödtorftigt kompletterad, vid en insats mot narvik skulle dom fåtaliga tyska styrkorna där inte haft en chans.
Dock räddades Sverige av att det inte gick att ta både Sverige och samtidigt anfalla Frankrike oberoende av den invassionen.