Hade inte tyskarna tillgång till effektivare gaser som tex nervgasen Sarin? Var denna gas trots sin relativa dryghet för dyr att framställa och distribuera eller? För svår att handha kanske?
Tacksam för svar
gasmäteri
-
Martin Tunström
- Medlem
- Inlägg: 4279
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:55
- Ort: Helsingborg
- Kontakt:
-
GorillaConstructor
- Ny medlem
- Inlägg: 4
- Blev medlem: 1 april 2002, 14:48
-
Martin Tunström
- Medlem
- Inlägg: 4279
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:55
- Ort: Helsingborg
- Kontakt:
Detta är ju den eviga frågan - Nazityskland var i ägo av stora mängder stridsmedel man inte använde varför?
Personligen tror jag dels att svaret finns att finna i det faktum att stridsgaserna visade sig vara ganska verkningslösa under första världskriget. Visst innebar användadet enormt lidande för de som drabbades - bland annat Hitler - men den militära effekten kan sannerligen disskuteras.
Det var inte helt ovanligt att vinden vände och gasen drev in mot de egna ställningarna, vilket förstås innebar att gasen var kontraproduktiv. Det var inte heller ovanligt att gas kunde stanna kvar i vissa områden under ganska lång tid - t.ex. i bombkratrar eller försänkningar och försinka ett angrepp. Dessutom var - och är än idag till viss del vad jag förstår - gasmaskerna klumpiga och krävde viss kunskap för att nyttjas korrekt.
Användet av gas krävde dessutom visa förutsättningar, som inte riktigt uppfyllds under andra världskriget, statisk strid var ovanligt (även om det fanns front avsnitt där striderna mer påminde om skyttegravskrig än om "Blixtkrig".
Vad skulle då bombas? Tja, när väl den tyska armén brutit samman var det statiska kriget på östfronten slut - även om en viss begränsad form av skyttegravskrig skedde i samband med att den sovjetiska armén stannan utanför Warsawa.
Visserligen hade italienarna nyttjat senapsgas med förhållandevis förödande effekt mot abbessinierna, men detta rörde sig främst om angrepp från luften med bomber. Jag är iofs ingen expert på luftherraväldet på östfronten 1944 - men jag kan säkerligen anta att tyskarna sedan länge förlorat den striden och sålunda saknade möjlighet att nyttja sig av taktiskt bombande med stridsgas.
Att Hitler skulle varit rädd för att använda gasen för att han var rädd för konsekvenserna för det tyska folket håller inte. Hitler visade med bestämdhet på slutet av kriget att han varken brydde sig om det tyska folket eller Tyskland, hans order (som visserligen inte följdes) om att bränna och förstöra allt visade tydligt att han inte såg någon framtid för tyskarna.
Varför användes då inte gasen?
Personligen tror jag att man insåg dess begränsade verkningar - visst skulle den möjligen kunnat gett förhållandevis gott resultat under vissa givna förutsättningar. Problemet var bara att förutsättningarna snabbt kunde förändras och göra gasanvändningen fullständigt meningslös och kontraproduktiv.
Det är möjligt att Hitler som trots allt upplevt eländet med gas även han insåg stridsgasens begränsade möjligheter och av det enkla skälet inte gav ordern om att nytta de stora resurser man ändå förfogade över. Det sista är dock högst tveksamt och endast en om än orimlig tes.
Personligen tror jag dels att svaret finns att finna i det faktum att stridsgaserna visade sig vara ganska verkningslösa under första världskriget. Visst innebar användadet enormt lidande för de som drabbades - bland annat Hitler - men den militära effekten kan sannerligen disskuteras.
Det var inte helt ovanligt att vinden vände och gasen drev in mot de egna ställningarna, vilket förstås innebar att gasen var kontraproduktiv. Det var inte heller ovanligt att gas kunde stanna kvar i vissa områden under ganska lång tid - t.ex. i bombkratrar eller försänkningar och försinka ett angrepp. Dessutom var - och är än idag till viss del vad jag förstår - gasmaskerna klumpiga och krävde viss kunskap för att nyttjas korrekt.
Användet av gas krävde dessutom visa förutsättningar, som inte riktigt uppfyllds under andra världskriget, statisk strid var ovanligt (även om det fanns front avsnitt där striderna mer påminde om skyttegravskrig än om "Blixtkrig".
Vad skulle då bombas? Tja, när väl den tyska armén brutit samman var det statiska kriget på östfronten slut - även om en viss begränsad form av skyttegravskrig skedde i samband med att den sovjetiska armén stannan utanför Warsawa.
Visserligen hade italienarna nyttjat senapsgas med förhållandevis förödande effekt mot abbessinierna, men detta rörde sig främst om angrepp från luften med bomber. Jag är iofs ingen expert på luftherraväldet på östfronten 1944 - men jag kan säkerligen anta att tyskarna sedan länge förlorat den striden och sålunda saknade möjlighet att nyttja sig av taktiskt bombande med stridsgas.
Att Hitler skulle varit rädd för att använda gasen för att han var rädd för konsekvenserna för det tyska folket håller inte. Hitler visade med bestämdhet på slutet av kriget att han varken brydde sig om det tyska folket eller Tyskland, hans order (som visserligen inte följdes) om att bränna och förstöra allt visade tydligt att han inte såg någon framtid för tyskarna.
Varför användes då inte gasen?
Personligen tror jag att man insåg dess begränsade verkningar - visst skulle den möjligen kunnat gett förhållandevis gott resultat under vissa givna förutsättningar. Problemet var bara att förutsättningarna snabbt kunde förändras och göra gasanvändningen fullständigt meningslös och kontraproduktiv.
Det är möjligt att Hitler som trots allt upplevt eländet med gas även han insåg stridsgasens begränsade möjligheter och av det enkla skälet inte gav ordern om att nytta de stora resurser man ändå förfogade över. Det sista är dock högst tveksamt och endast en om än orimlig tes.
Patrik varför skulle det vara orimligt att Hitlers personliga erfarenheter av gas påverkat hans beslut? Det är väl så att ens egna erfarenheter präglar ens åsikter och därmed handlingar. Detta gäller i andra fall Hitler lika mycket som oss andra. I mina ögon så präglades Hitlers syn på kriget och hur han ville att det nya kriget skulle komma att se ut av hans skyttegravserfarenheter.