Att städa efter kriget

[Lars Gyllenhaal]

Är det bara jag eller ska soldaten föreställa en tysk fallskärmsjägare?

Brittiska fallskärmstrupphjälmar var ytligt sett snarlika de tyska.

L

[Stilleben]

I anslutning till inläggen här ovan om bunkrar och minor efter kriget, två frågor för att stilla min (och förhoppningsvis andras ?!?) nyfikenhet.

Bunkrar: En myckenhet betong blandat med litet socker (s.k. sockrad betong!) skall ju göra betongen skör så att den kan falla sönder t.ex. av en bombträff i närheten. Någon som vet mer om detta? Det skall alltså ha gjorts av motståndsrörelserna. Jag har läst om att det förekom i Danmark och Frankrike. Någon som träffat på detta? Förekom det möjligen också i Tyskland?

Minor: Används fortfarande avmagnetiseringssstationerna (jag tror att det fortfarande finns en i drift i Karlshamn?) som skydd mot magnetminor? Gärna något om tekniken för detta.

[varjag]

Det där om att tvångsarbetare som blandade socker i betongen - och gjorde bunkrarna sköra tillhör nog 2:a VK's fabler.
Det sagt - ÄR socker en farlig ingrediens i betong, speciellt vad jag minns, om vitt socker blandades med vattnet som gick in i blandarna. Ett par vetenskapliga förklaringar finns här;

http://media.www.thevarsity.ca/media/st ... 9961.shtml

http://www2b.abc.net.au/science/k2/stn/ ... 28040.shtm

Som tråden visat tycks den tyska betongen i bunkrar ha varit förstklassig vara, witnessed av hur dyrt och svårt det varit att 'riva' många av dem. Vore intressant hör om något konkret fall - där sabotage av betong med sockerinblandning verkligen bevisats. Socker i krigets Europa var en ransonerad bristvara och man undrar väl varifrån de, troligen ansenliga mängder av socker som krävdes, kom ifrån. Varjag

[varjag]

Avmagnetiseringsstationen i Karlshamn byggdes tydligen först efter 2:a VK - och vilket syfte den tjänade vet jag inte.

Men avmagnetiseringen av fartyg under kriget var viktig och blev mer eller mindre universell p.g.a. hotet från magnetminor. Här 'det mesta' om tekniken på engelska.

http://pxarchive.tripod.com/tech/degauss.html

avmagnetisering av fartygsskrov förekom även i civilt syfte då skrovet och ibland lasten, påverkade kompasserna....

http://www.fas.org/man/dod-101/sys/ship ... ussing.htm

Redan före och säkert efter kriget, fick magnetkompasserna mindre betydelse då de ersattes av gyrokompasser. Idag med moderna navigeringssystem och GPS gissar jag att magnetkompasser bara undantagsvis användes vid oceannavigering, Varjag

[FNP]

I anslutning till inläggen här ovan om bunkrar och minor efter kriget, två frågor för att stilla min (och förhoppningsvis andras ?!?) nyfikenhet.

Bunkrar: En myckenhet betong blandat med litet socker (s.k. sockrad betong!) skall ju göra betongen skör så att den kan falla sönder t.ex. av en bombträff i närheten. Någon som vet mer om detta? Det skall alltså ha gjorts av motståndsrörelserna. Jag har läst om att det förekom i Danmark och Frankrike. Någon som träffat på detta? Förekom det möjligen också i Tyskland?

Minor: Används fortfarande avmagnetiseringssstationerna (jag tror att det fortfarande finns en i drift i Karlshamn?) som skydd mot magnetminor? Gärna något om tekniken för detta.

Avmagnetiseringsstationerna på västkusten (Lysekil), sydkusten (Karlshamn) och ostkusten (Mysingen) används forfarande. Stationerna anlades för att både tjäna örlogs- och handelsflotta, men används fn bara av örlogflottan.

[Stilleben]

I anslutning till inläggen här ovan om bunkrar och minor efter kriget, två frågor för att stilla min (och förhoppningsvis andras ?!?) nyfikenhet.
--------------------
Minor: Används fortfarande avmagnetiseringssstationerna (jag tror att det fortfarande finns en i drift i Karlshamn?) som skydd mot magnetminor? Gärna något om tekniken för detta.

Avmagnetiseringsstationerna på västkusten (Lysekil), sydkusten (Karlshamn) och ostkusten (Mysingen) används forfarande. Stationerna anlades för att både tjäna örlogs- och handelsflotta, men används fn bara av örlogflottan.

Det stämmer som framgår av http://www.vastkustkuriren.com/nr2_2006/29.pdf och som också redogör om tekniken för detta.

"Avmagnetiseringsstationen på Grötö i Lysekil togs i bruk för första gången på många år i mitten av mars. Under fyra dagar cirklade den danska minutläggaren Esbern Snare runt i Gullmarsfjorden för att avlägsna magnetismen i skrovet. De danska fartyget byggdes förra året och är 137 meter långt och 19,5 meter brett. Genom att köra avmagnetiseringsslingan är syftet att minska de magnetiska störningarna från fartyget. Detta sker genom att fartyget utsätts för kraftiga magnetiska växelfält."