sverige fegt?

[zjukov]

Håller med anno så till vida att det är fel att påstå att Sverige aktivt stödde tyskland. Sverige var otroligt hårt pressade vid tillfället för de tyska kraven och gjorde dessa eftergifter endast med den föresatsen att hålla landet (till nästan vilket pris som helst) utanför blodbadet. Visst fanns det element i sverige som gärna apploderade de tyska framgångarna men befolkningen i stort hade de demokratiska idealen mycket påtagligt levande både i retorik och praktik. Det visste nog också Hitler och det är frågan om vilken ställning landet hade fått i en nyordning i Europa med Tyskland som dess starke ledare?

/greger

[volgar]

Jag kanske valde fel ord men vi var fega. Det tycker jag. punkt

[Battler]

Jag kanske valde fel ord men vi var fega. Det tycker jag. punkt

Det är lätt att vara hjältemodig med andras liv.

MVH

[Martin Tunström]

Jag kanske valde fel ord men vi var fega. Det tycker jag. punkt

Volgar, att vara smart är inte att vara feg, punkt slut. Dessutom tycker jag alltid de som kritiserar Sveriges ställningstagande, alltid slutar med att säga att Sverige är fegt, när deras argument är slut och dessa blivit "krossade".

/Anno

[MartinE]

Det e ju som han säger.. vi stödde nazi tyskland. Det e ju fan inge bra. Jag förstår inte detta.

Du läser inte uppenbart vad andra skriver i en tråd, sluta ställa frågor då om du beter dig på det visset, oförskämt.

/Anno

och vad menar du med deT? tar du illa upp eller ? hahah , jag FATTADE INTE skrev jag och Johan Elisson gav mig en klarare bild av hur det var. så Anno, det e du som e dryg

Först kommer du med påstånde att vi stödde Tyskland, det gjorde vi inte alls, vi gjorde eftergifter. Om du sedan hade läst mitt och B Hellqvists inlägg så hade du fattat varför vi gjorde dessa eftergifter, så jag tycker du inte ska komma med sådan inlägg(vi stödde nazi tyskland. Det e ju fan inge bra. Jag förstår inte detta), när du redan har fått svar.

Nu tycker jag allt att du ska ta och skaffa dig lite verklighetsförankring för svenskarna var ju så tyskvänliga i första och desutom tills slutet på andra så det är väl inget att ljuga om? Den tyska nazisten framför den ryska barbaren.

[Albert]

Nu tycker jag allt att du ska ta och skaffa dig lite verklighetsförankring för svenskarna var ju så tyskvänliga i första och desutom tills slutet på andra så det är väl inget att ljuga om? Den tyska nazisten framför den ryska barbaren.

Nja. Vi skall inte förväxla tyskvänlighet med nazistvänlighet. Vi glömmer lätt idag att då var Tyskland den stora fixstjärnan (liknande USA idag) och föredömet. (Med det avser jag inte politiskt föredöme).

Och vad har "tyskvänlighet" under FVK med den här diskusionen att göra?

[MartinE]

Nu tycker jag allt att du ska ta och skaffa dig lite verklighetsförankring för svenskarna var ju så tyskvänliga i första och desutom tills slutet på andra så det är väl inget att ljuga om? Den tyska nazisten framför den ryska barbaren.

Nja. Vi skall inte förväxla tyskvänlighet med nazistvänlighet. Vi glömmer lätt idag att då var Tyskland den stora fixstjärnan (liknande USA idag) och föredömet. (Med det avser jag inte politiskt föredöme).

Och vad har "tyskvänlighet" under FVK med den här diskusionen att göra?

Ja först och främst så var väl ändå inte ordet nazist så jätte vanligt på det sätt som vi har numera, plus att jag inte tror att folk reagerade på den extrema nationalismen. Jag vet, brukar få höra av gamlingar att allt tekniskt stod på tyska , Hm well. Den sträckets ju vidare. Inte så att den tog slut bara sådär för att kriget tog slut.

[Martin Tunström]

Nu tycker jag allt att du ska ta och skaffa dig lite verklighetsförankring för svenskarna var ju så tyskvänliga i första och desutom tills slutet på andra så det är väl inget att ljuga om?

I första vad? och Slutet på andra vad?
Jag är bekant med att en del svenskar var tyskvänliga, detta betyder dock inte att man var nazist. Sen undrar jag vad ställningstagande hos 10% av Sveriges befolkningen i kriget har med vad regeringen gjorde? Har jag någonstans förnekat att det fanns svenskar som gillade nazisterna eller tyskarna? Kanske det är du som ska skaffa dig lite verklighetsförankring!

/Anno

[Robert Sköld]

Lägg av med personangreppen ni som håller på med det, det går väl lika bra att vara artiga?

Förövrigt tycker jag att Battler sa något väldigt tänkvärt!

Det är lätt att vara hjältemodig med andras liv

Väl talat!!

Mvh

Robert Sköld

[volgar]

Det är lätt att vara hjältemodig med andras liv.

MVH

Jo, det är sant. Men vi kunde ha släppt igenom de trupper som skulle till Finland. Tycker jag iaf, sedan får ni andra tycka annat om ni vill. Jag håller med Robert_Kropotkin , vi lägger ner med person angreppen ,

[Andreas Wien]

Jag tycker att det är nästan pinsamt att vissa debattörer, som inte ens var påtänkta när kriget pågick, kommer in och kommenterar att vi var fega när vi idag nästan omöjligen kan sätta oss in i den dåvarande världspolitiska stämningen, rädslan för krig och själva krigets helvete.

Så sent som i går natt såg jag (ännu) en dokumentär där gamla tyska och ryska veteraner gråtande satt och berättade krigets fasor på östfronten 1945. Om dessa krigsveteraner skulle ha kunnat få välja mellan att bo i ett ej krigförande land som Sverige eller att strida på östfronten, så skulle de gladligen ha valt att ha ett normalt liv med sina anhöriga i Sverige.

Vi i Sverige kan tacka våran lyckliga stjärna att vi har haft turen och omständigheterna med oss att ha klarat oss i från både det första och andra världskriget. Glöm inte att detta var en stor anledning till att vi kom att få ett sådant stort socialt uppsving i landet efter kriget.

Krig är bara romantiska i filmer. I verkligheten är ett krig obeskrivbart. Det råder endanst bråd död, lidanade och sorg och alla "hjältar" är lämlästade eller försvunna...

Sverige gjorde det ända rätta att försöka hålla oss utanför denna obeskrivliga tragedi...

Mvh Andreas Wien

[von Adler]

Man ska inte överskatta den Tyska armén i Norge - trots elva divisioner var det i princip bara fem av dem (däribland 25. Panzer (Norwegen) och 196. Infanterie) som var egentliga fältdivisioner - de andra vara i princip immobila garnisioner inkapabla till taktiska förflyttningar i stor skala.

Sveriges tio fördelningar (divisioner) kompletterades av Gotlands trupper och Bodens Garnision (båda i brigadstorlek, Gotlandstrupperna nästan i divisionsstorlek från 1943 och framåt) plus en motoriserad brigad (den 7:e), tre pansarbirgader (8:e, 9:e och 10:e, 8:e var dock i realiteten en motoriserad brigad fram till hösten 1944, eftersom pansarutbildning och stridsvagnsleveranserna inte var klara) och en cykelbrigad (den 6:e). Plus Lokalförsvaret, vilket i många fall var bättre utrustat inom pansarvärn och kulsprutor än den reguljära armén.

I boken "Sveriges beredskap 1939-1945" med Thörnell som redaktör sklriver en av författarna "dessutom ungefär 2,5 divisioners värde i reservmanskap och -matriel i depå".

Men Battler har mycket, mycket rätt. Det är lätt att vara hjältemodig med andras liv.

[zjukov]

Några reflektioner kring ämnet:

Påstående 1) Nazismen var (är) en människofientlig ideolgogi då den exkluderar hela människogrupper (i en vid mening allt från diskriminiering till utrotning) 2) Nazismen var (är) aggressiv dvs den vill/ville utöka sitt territorium med alla medel och låter sig ej stoppas av ord.

Problemet kvarstår: Hade alla länder gjort som Sverige så hade den absoluta majoriteten av europas folk levt under någon form av slaveri eller utrotas. Detta är ett faktum.

Reflektion:

1. Är det småstaters ansvar att med begränsade och delvis undermåliga resurser (materiel och soldater) att stoppa en stor hypereffektiv krigsmaskin som den tyska. Kan vi titta de soldater i ögonen om vi skickar dem mot en sådan övermäktig fiende.

2. Var Sverige taktiska eller egoistiska vilket ord man än väljer då vi i princip menade (i och med att man var emto nazismen) att franska, norska, brittiska, (senare ryska och amerikanska) soldater och civila skulle våga offra sitt liv och bära alla de bördor för en framtida seger som vi i sverige fick del av? (sparande av männskiligt liv, lidande och oerhörda materiella resurser)

3. Kan Sveriges passiva handlande (underlåtenhet) mot Tyskland förklaras av att vi nationellt och individuellt hade ej lika mycket att förlora vid en tysk seger som ex polacker, fransmän osv? Slaverna slogs ju bokstavligen för sitt liv (heller dö med ett vapen i hand i kamp mot fienden än dö "sotdöden")


Då Sveriges handlande under kriget är en mycket subjektiv fråga. Inga rätta svar finns utan svaren får vi beroende på vilka perspekiv vi intar, så tycker jag man ska vara ödmjuk mot personer som har andra och avvikande åsikter i ämnet.

/greger

[Löwe]

Så sent som i går natt såg jag (ännu) en dokumentär där gamla tyska och ryska veteraner gråtande satt och berättade krigets fasor på östfronten 1945. Om dessa krigsveteraner skulle ha kunnat få välja mellan att bo i ett ej krigförande land som Sverige eller att strida på östfronten, så skulle de gladligen ha valt att ha ett normalt liv med sina anhöriga i Sverige.

Sant. Jag minns hur gripande det var när jag såg Bosse Schöns dokumentärserie med SS-veteranen Sommberg. Han hade åkt till nån kyrkogård i Baltikum och träffade en rysk Rödarméveteran. Trots att de hade kämpat mot varandra så stod dessa gamla, gråhåriga gubbar och höll varandra i handen. Tänk om vi ungdomar kunde lära oss av gamlingarna nån gång, och inte bli så arga på varann.

[sonderling]

God dag

Ja det är en intressant diskussion. Synd att jag inte har tid att närvara, jag tycker ämnet är väldigt intressant.
Okej, att kalla Sverige fegt är kanske fel ordval. Men jag anser att Sverige agerade oftare till Tyskarnas för mån en till de allierades. Detta kan inte bara förklaras av att vi var ”rädda” för Tyskland, eftersom man i många fall gick ett steg längre en vad som krävdes för att vara tillmötes gående. Och mycket riktigt ju närmare nederlaget kom för Tyskland och ju hårdare trycket var från främst USA, desto mer ändrade vi vår politik.

För många Svenskar var Tyskland ett föregångsland att se upp till, självklart visste man eller ens kunde föreställa sig att Nazisterna skulle utrota 14* miljoner människor. Inte ens när informationen läckte ut kunde man tro detta. (Det hade ju aldrig hänt förut i världshistorien så hur skulle man förstå.) Jag anser också förstås att man inte kan döma den tidigare generationen med facit i hand.

Jag tycker det är bra att detta diskuteras och att man har vetskap om detta. Jag anser att vår ”Neutralitet” hade ett pris som betalades av andra länder. Det är kanske därför som vi idag är något av ”världens samvete”.

Naturligtvis är det inte en bok som jag baserar mina påståenden på utan flera. Det kan vara tröttsamt med detta tjat om källor. Jag minns inte exakt på vilken sida jag läst vad men endel av er tycks göra detta. Jag har tagit mig friheten att lista några böcker nedan.

Lena Einhorn/En handelsresande i liv.
Kalle Guettler/ Frivilliga
Jan-Olof Nilsson, Bengt-Arne Karlsson/ Anrop Red Dog
Charles Cruickshank/ SOE operations in Scandinavia
Charlotte Sjöstedt/ Skuggan av ett hjälteland
Joakim Berglund/Quisling centralen
Lars Gyllenhaal, James F Gebhardt/ Slaget om Nordkalotten
Michael Tamelander, Niklas Zetterling/Den nionde april
Hans Dahlberg/I Sverige under andra världskriget

Sonderling

Ps. Tar gärna emot bra boktips om VK-perioden i Sverige. Allt är av intresse. Skicka gärna ett PM.


* Siffran gäller Judar + diverse ”undermänniskor” källa Gitta Serenys tyskt trauma