Varför Finland men inte Norge?

[Bagheera]

Bagheera - den har nedskjutna Ju - 52:an med 'vit flagg genom fönstret' faar du allt amplifiera....med detaljer,datum,plats o.s.v. Annars tror jag det ar en skröna.

Jag amplifierar "varjag"

Var i Göteborg under julen och hälsade på mina föräldrar och frågade pappa om denna händelse.

Han hade just blivit mobiliserad, första uppställningen på kaserngården efter anländandet till I 17, söndagen 14 april 1940. I civila kläder, de hade inte ens fått ut uniformerna när de bevittnade nerskjutningen under uppställningen.

Pappa sa att det var ett rent mord på de tre besättningsmännen. Han hade tårar i ögonen när han nu berättade det för mig igen under julen.

Planets beteckning var "SE + H" och hörde till "Stab2".
Besättningen var: Heinz Priehausser, Ernst Luck och Reinhold Buchorn, begravada i den tyska krigskyrkogården på Kviberg i GBG.

Intressant är att tidningen Bohuslänningen under dagen rapporterade till TT att ett tyskt flygplan blivit nedskjutet av svenskt LV över Uddevalla.

I TT-nyheterna 18.00 berättas att ett tyskt flygplan störtat vid Uddevalla efter att ha flugit mot en bergvägg!

Det sanna TT-meddelandet hade stoppats av Informationsbyrån efter order från försvarsminister Per-Edvin Sköld. Jo, jo.
Ministern ringde också tidningen och förbjöd publicering av bilder. Alternativet hade varit fängelse för chefredaktören.

Total mörkning då, men händelsen vidimeras på 10 sidor i en bok jag funnit på bibblan här i Umeå:
"Flyg och flyktingar 1939-1945" av Terje Fredh.

Den består av intevjuer med civila och militärer från Bohuslän som upplevde/ögonvittnade olika krigshändelser, bl.a. denna.

Mycket av faktan ovan kommer från denna bok men det finns mkt mer att läsa.

[a.holmberg]

Det var flera svenskar som korsade gränsen vid Tysklands anfall på Norge. Flertalet av dessa kom att slåss i Norge. Många av dessa var tidigare soldater i Frivilligkåren. Det finns ett monument över de svenskar som stupade för Norges sak i Oslo. En annan bra bok jag kan rekommendera är Kalle Guettlers bok "Frivilliga" som handlar om svensken jan Guettler som slogs i Finland och Norge 1940 och senare stupade i Normandie som brittisk officer. Har ni några frågor om de svenska frivilliga i Norge så bara skriv jag kan säkert inte besvara allt men har tillbringat en del tid i krigsarkivet.

/A

[Schwalbe]

Finland har ju tillhört Sverige betydligt längre genom historien än Norge.
Norrmännen har ju tillhört Danmark- en av våra arvfiender.
Att Norge varit i union med Sverige måste ju mer ses som en parentes i historien...

[JETSKI]

A. Holmberg: hur många svenskar deltog i det norska motståndet?

[a.holmberg]

Antalet är svårt att komma fram till eftersomden norska arméns situation var kaotisk i striderna 1940. Dock är det mer än vad man tror. I den svenske kaptenen Benckerts kompani fanns runt 30 svenskar. Vidare så fanns det ett flertal mindre grupper med främst fd finlandsfrivilliga som deltog på flera avsnitt i Norge. Jag har en lista på namn med 92 svenskar som föll för Norges sak 1940-45. Dessa var inte sjömän för svenska sjömän finns en seperat lista i krigsarkivet. Vissa på listan kan ha dött under kuriruppdrag. Jag vet minst en svensk som arbetade som kurir och sköts till döds av tyskarna på ett uppdrag. Vidare så fanns det två svenskar i Kompani Linge varav en stupade. Så siffran är svår det beror på var man skall dra gränsen men defenetivt över 150 st. Tyvärr så har den svenska insatsen för Norge kommit i glömska. Tyvärr är många av veteranerna döda sedan länge. Dock finns det ett par kvar i livet fortfarande vilket gör att man måste försöka bevara deras historier! I krigsarkivet finns dock inget enskilt arkiv för Norge svenkarna utan det finns utspritt b.la bland SFK:s arkiv och i andra.

Gott Nytt år nu ska jag supa ner mig efter en god middag
/A

[frodeh]

Antalet är svårt att komma fram till eftersomden norska arméns situation var kaotisk i striderna 1940. Dock är det mer än vad man tror. I den svenske kaptenen Benckerts kompani fanns runt 30 svenskar. Vidare så fanns det ett flertal mindre grupper med främst fd finlandsfrivilliga som deltog på flera avsnitt i Norge. Jag har en lista på namn med 92 svenskar som föll för Norges sak 1940-45. Dessa var inte sjömän för svenska sjömän finns en seperat lista i krigsarkivet. Vissa på listan kan ha dött under kuriruppdrag. Jag vet minst en svensk som arbetade som kurir och sköts till döds av tyskarna på ett uppdrag. Vidare så fanns det två svenskar i Kompani Linge varav en stupade. Så siffran är svår det beror på var man skall dra gränsen men defenetivt över 150 st. Tyvärr så har den svenska insatsen för Norge kommit i glömska. Tyvärr är många av veteranerna döda sedan länge. Dock finns det ett par kvar i livet fortfarande vilket gör att man måste försöka bevara deras historier! I krigsarkivet finns dock inget enskilt arkiv för Norge svenkarna utan det finns utspritt b.la bland SFK:s arkiv och i andra.

Gott Nytt år nu ska jag supa ner mig efter en god middag
/A

Skål! Håper skallebanken ikke er for utpreget i dag.

Det er flere vesensforskjeller mellom Tysklands og Sovjetunionens angrep på Norge respektive Finland. De fleste er nevnt. Såvidt jeg husker ble det i forkant gjort anspråk på Finlandsk territorium med tilhørende diplomatisk oppheting og finsk mobilisering. På norsk side var situasjonen vel så spent overfor de allierte som de tyske. Dertil kommer mangelen på mobilisering for norges vedkommende, noe som var en himmelropende tabbe og en studie verdig i unnfallenhet og ønsketenkning. Det er allerede nevnt at man ikke hadde en klassisk frontlinje slik man i større grad kunne sies å ha i Vinterkrigen. Alle disse forholdene summerte seg opp i det faktum at tid og felttogets karakter ikke tillot en massiv organisert forsterkning av de norske styrkene fra svensk side. (Britiske og franske unnsetningsstyrker rakk man å landsette, da disse snedig nok var samlet for å angripe Norge uansett, men de var av en heller laber kvalitet).

Bemerkelsesverdig mange svenske frivillige fant likevel vegen over til norske avdelinger.

Til den som sa at han betraktet norsk som en svensk dialekt: Hvor bor du? (adresse takk).

[Bagheera]

Frode:

Aldrig en svensk dialekt.
Men bokmålet är väl en gammal halvdansk dialekt jämfört med det språk ni talade innan dansken styrde över Norge i så många år?

Som tur är skapades nynorsk som är en återgång till ert eget språk. Talas väl dagligdags dock bara av 15% av norrmännen i dagsläget.
Men skolan lär ut båda?

Rätta mig om jag har fel, jag är ödmjuk

Som svensk är det mycket enklare att förstå bokmålet jämfört med nynorsk. Och dagens danska är oförståeligt för svenskar norr om Skåne.

[Jonteman]

Tja. Kommunismen kan var en sak som gjorde att folk ställde upp. Om finnarna förlorade så stod kommunismen framför sveriges portar.(närmare i alla fall)

När det sedan visade sig att kriget mellan Finland och ryssarna inte var avslutat på en weekend och med den glöd som finnarna ställde upp med så kan jag tänka mig att många svenskar ställde upp på finnarnas sida.

Redan från början så ställde ryssarna krav på finland, så det fanns ett uppbyggnadsskede. I kriget på Norge så skedde det med ganska snabb hastighet.


Jag tror att när tyskarna anföll Danmark/Norge så visste man inte vad det skulle innebära i förlängningen. Tyskland var trots allt sedd som en vän av många.

När Ryssarna anföll så innebar det enbart kommunism, om dom förlorade.

Det här håller jag med om ganska mycket. Sen att ryssen under många år varit Sveriges huvudfiende gör ju att motståndet mot Sovjet/Ryssland blir större.

[frodeh]

Frode:

Aldrig en svensk dialekt.
Men bokmålet är väl en gammal halvdansk dialekt jämfört med det språk ni talade innan dansken styrde över Norge i så många år?

Som tur är skapades nynorsk som är en återgång till ert eget språk. Talas väl dagligdags dock bara av 15% av norrmännen i dagsläget.
Men skolan lär ut båda?

Rätta mig om jag har fel, jag är ödmjuk

Som svensk är det mycket enklare att förstå bokmålet jämfört med nynorsk. Och dagens danska är oförståeligt för svenskar norr om Skåne.

Ingen grunn til ydmykhet, svensk er nå i det minste det vakreste språket av de vi omtaler her.

Man må vel med tungt hjerte innrømme at norsk bokmål er - iallefall skriftlig - en ganske fordansket affære. Vi var jo under dansk enevelde i 300 år. Nynorsk er det skriftspråket som stemmer bedre overens med hvordan man faktisk prater i store deler av det regionale Norge, men problemet med dette skriftspråket er at det kommer i tillegg til bokmålsundervisningen, og kanskje hadde det vært bedre å konsentrere seg om ett skriftsspråk. I tillegg kommer at det er STORE lokale variasjoner (dialekter) i norske dalfører, fjorder og generelt vanskelig tilgjengelige og steinete fjellbygder.. Enkelte steder taler folk et så inni hampen grøtete og merkelig norsk at når deres barn skal lære å uttrykke seg skriftlig så framstår bokmål og nynorsk som pest og kolera.

Angående hvilket skandinavisk språk som er en dialekt av hva, så burde ikke akkurat det være så fryktelig prestisjepreget i og med at både norsk, svensk og dansk har utviklet seg til å bli noe komplett annet enn det opprinnelige norrøne språk man talte for 7-800 år siden og som man i dag finner i renest form på Island og Færøyene. Jeg har ofte undret meg over det faktum at vi i de tre skandinaviske landene, til tross for relativt store motsetninger til tider, har utviklet våre språk slik at det er fullt ut forståelig innbyrdes (men du har rett i at dansk er veldig vanskelig å forstå - det er mer en talefeil enn et språk vil jeg si.). Kanskje er det riktig å si at svensk, norsk og dansk er dialekter av norrønt språk. Jeg tror det norrøne språket i enkelte kilder ble kalt 'danetunge'og oppgis å ha vært felles for hele Skandinavia (S,N,D).

Jeg nok innrømme at jeg er lite skolert i emnet norrøn språkutvikling, og ser gjerne at eventuelle feiloppfatninger fra min side rettes. Men jeg forstår dessuten at jeg har gått milevis offtopic, slik at da bør nok diskusjonen flyttes.

Jeg ønsker dessuten godt nytt år til alle som forstår det jeg skriver her!

[Martin Tunström]

Jeg ønsker dessuten godt nytt år til alle som forstår det jeg skriver her!

Skål!


/Anno

[JETSKI]

Tycker det är lättare att förstå norska per tal än text, tvärt om med danska.

Skål

[Sune]

Tyskarna uppförde sig förhållandevis civiliserat, jämfört med ryssarna.
De, som inte tror mig, kan ju fråga balterna, som upplevt ockupation av bådadera. Det var inte förrän 1943, som danskar och norrmän blev riktigt fientligt inställda till tyskarna, pga judedeporteringen. Vi fortsatte att hjälpa Tyskland med järnmalm under i stort sett hela kriget. Sverige hade en vänskaplig relation till Tyskland. Det var inte förrän Tyskland förlorat kriget, som vi tvingades överge denna vänskap.

[Battler]

Vi fortsatte att hjälpa Tyskland med järnmalm under i stort sett hela kriget. Sverige hade en vänskaplig relation till Tyskland. Det var inte förrän Tyskland förlorat kriget, som vi tvingades överge denna vänskap.

Vad menar du, hade vi inte en bra relation med Tyskland senare delen av 40-talet, 50, 60 och 70-talet. Nu för tiden är Tyskland en våra större handelspartners.

MVH

[tobbe]

Tyskarna uppförde sig förhållandevis civiliserat, jämfört med ryssarna.

Du påstår att vi inte ska sitta 60 år efter kriget och vara efterkloka, men är inte det du precis är just nu?

Förresten var många balter pro-nazi och hjälpte tyskarna med att hitta och mörda judar. Det var väl i Baltstaterna som judarna blev nästan utrotade? Estland var ju "judenfrei". Att mörda människor bara för deras religion, ursprung, utseende osv är inte att uppföra civiliserat även om det är jämfört med ryssarna.

Ta och lyssna på en baltisk jude istället så ska du få en annan synvinkel på saken.

[Martin Tunström]

Det var inte förrän Tyskland förlorat kriget, som vi tvingades överge denna vänskap.

Snarare var det så att man var mer benägen att säga emot Tyskland, bla. upphörde transiteringen 1943. Tyskarna kunde forfarande anfalla oss. Föresten vad menar du med vänskap? Mig veterligen var det tunga debatter inom regeringen innan man tillät Tyskarna få transpotera trupper genom Sverige och många var missnöjda inom regeringen.

/Anno