Jag tycker det, kanske koroshiya får fråga sin japanske granne så vi blir säkra (kanske också uppmuntra lite trålning på japanska).varjag skrev:Vad tycks - samma person?
MVH
Hans
Tyska blockadbrytare
Re: Tyska blockadbrytare
MVH
Hans
Re: Tyska blockadbrytare
När arbetet har varit väldigt trist.
Så har det alltid varit något visst.
Att vid dagens slut,
sett om Varjag har haft något mer på lut.
Ja, hela tråden har förvandlats till ett äventyr.
Som räddat en från den grå vardagens bestyr.
Ett fascinerande verk med hjälp av mången forummedlem.
Som glatt sökt igenom sina hem.
Efter bland annat information om Kapten Kölschbach.
Ja, denna tråd förärar båda pompa, ståt och marsch!
Mvh, Vargas.
Så har det alltid varit något visst.
Att vid dagens slut,
sett om Varjag har haft något mer på lut.
Ja, hela tråden har förvandlats till ett äventyr.
Som räddat en från den grå vardagens bestyr.
Ett fascinerande verk med hjälp av mången forummedlem.
Som glatt sökt igenom sina hem.
Efter bland annat information om Kapten Kölschbach.
Ja, denna tråd förärar båda pompa, ståt och marsch!
Mvh, Vargas.
Re: Tyska blockadbrytare
Nu gör du mig förlägen Vargas......Att vid dagens slut,
sett om Varjag har haft något mer på lut.
då bröt en tår ur varjagens stolta öga..... o.s.v. Men jag kan försäkra att det värmer i bröstet att tråden finner läsare och att läsarna finner den intressant och spännande.
För just spännande - var minsann blockadbrytarnas liv. DOM - tyckte nog inte det då. Dom - var män, pojkar, många unga slynglar som just gått till sjöss och som alla - var precis lika oss själva. Med jobb, med förhoppningar, ambitioner - eller utan - men alla knegare till sjöss. Det enda dom hade gemensamt - var sjömansyrket! Genom ett par penndrag i Berlin och London, utan någon formell utbildning, utan uniformer, hjälmar och gevär - blev dom alla SOLDATER i Första Linjen varhelst de befann sig i världen. Mot en ytterst välrustad och skicklig fiende.
Kaptener som kockar, mässuppassare som maskinchefer - ALLA stod, utan varning - vid fronten.
Det är deras föga uppmärksammade saga som fascinerat mig - och jag delar gärna med mig av den. För den förtjänar sättas på pränt.
Sist, en liten erinran vari jag tillåter mig fetstil:
''ARUCAS - 3359 GRT, kom från Vigo. Öster om Island 3.3.40 närmar sig HMS YORK....besättningen självsänker fartyget. Det blåser orkan - 9 Beaufort = inga överlevnadsmöjligheter i livbåtar ......ALLA OMKOMMER
- stämmer till eftertanke!
Varjag
(och omvärdering av de tyska uppgifterna!
se nedan.... )
Senast redigerad av 1 varjag, redigerad totalt 8 gånger.
Re: Tyska blockadbrytare
Betr.: ARUCAS, måste jag rodnande erkänna att de tyska uppgifter jag använt om ''inga överlevande'' var totalt fel... 
Hans har förtjänat sin Nelsonhatt med Tubkikare av Andra Storleken, genom att påpeka för mig. att de tyska rapporten var våldsamt överdriven. Rättelse avgår till (Verluste der Handelsmarine)
http://www.uboat.net/allies/warships/ship/1187.html
Det var dåligt väder, men banne mig inga 9 Beaufort av bilderna att döma. Och alla omkom INTE.....
bevisat av denna bild tagen på kryssarens däck.
Tack Hans för denna rättelse! Det är fakta vi söker, Varjag
Hans har förtjänat sin Nelsonhatt med Tubkikare av Andra Storleken, genom att påpeka för mig. att de tyska rapporten var våldsamt överdriven. Rättelse avgår till (Verluste der Handelsmarine)
http://www.uboat.net/allies/warships/ship/1187.html
Det var dåligt väder, men banne mig inga 9 Beaufort av bilderna att döma. Och alla omkom INTE.....
- räddade fr ARUCA på YORKS däck.jpg (23.09 KiB) Visad 954 gånger
Tack Hans för denna rättelse! Det är fakta vi söker, Varjag
Dyster Jul i Yokohama
fortsättning;
Kvällen 22:a december till ankars får BRAKE's besättning en liten belöning för den lyckliga resan - Otto K. låter folket
Splitsa Storbrassen.... (Splice the Mainbrace)
http://www.pussersstore.com/smabrflset.html
...öl och sprit serveras i försvarliga mängder och i hög stämning. På fester följer ju alltid ''Dagen Efter'' och morronen den 23:e var dyster, kall och med däcken täckta av snö. Det väntade välkomstbesöket ombord av Amiral Wennecker uteblir....istället kommer en underordnad adjutant som visar föga intresse för resan, intet vet om vad som skall hända härnäst men överbringar en förordning från amiralen; Ingen tysk personal som går iland får bära uniform! Det - tänder den korta kölschbachstubinen - Vad i helvete menar ni?...jag kommer inte att efterleva den ordern!
Adjutanten förklarar. Bara lite mer än tre veckor tidigare, skakades hamnen i Yokohama av en våldsam explosion. Det var den tyska tankern UCKERMARK som höll på med tankrengöring, efter lossning av den olycksaliga råoljan hon också hade lastat i Singapore för japansk räkning. Brinnande olja och splitter flyger vida omkring....Hjälpkryssaren THOR ligger ytterförtöjd vid UCKERMARK's sida och fattar också omedelbart eld. (ytterförtöjd = två skepp utanpå varandra för att spara kajplatser). Omedelbart framför vid kajen - ligger s/s LEUTHEN (ex australiska NANKIN 7131 GRT) och ytterförtöjd vid henne, den japanska tankern UNKAI MARU.
NANKIN är en pris, som tagits av THOR i Indiska Oceanen i maj och avsågs användas som blockadbrytare av tyskarna.
Branden sprider sig bortom kontroll, omfattar alla fyra fartygen - snart börjar också THOR's ammunition och torpeder explodera i en jättebrasa som brinner i 36 timmar. UCKERMARK förlorar 83 man till lågorna, THOR 12 man. Ett okänt - men stort antal japaner omkommer också och ett mycket större antal brandskadade fyller sjukhussängarna i Yokohama. När den oerhörda hettan svalnat, kan man bara konstatera att alla fyra fartygen är utbrända vrak.
Den japanska good-will tyskarna åtnjutit - har över en natt, förbytts i misstänksamhet och avoghet.
Det är därför Herr Kapitän, det inte är önskvärt att visa upp tysk uniform i land....
Men är vi sklyldiga till olyckan?
På intet sätt.... -- Om vi inte är skyldiga behöver vi inte skämmas för vår uniform avbryter Otto K! (klassisk Kölschbach;
min anm.)
Dagen därpå åker vår kapten iland, demonstrativt iklädd sin bästa uniform - och stampar in på det sjukhus där UCKERMARK's befälhavare - Kapitän zur See Walther von Zatorski - vårdas för brandskador. De känner varandra sedan många år, men von Zatorski är oerhört nedslagen över förlusten av sitt fartyg och otröstlig trots vår Otto's försök att muntra upp honom. Mest kanske för att han inte kan förklara hur olyckan inträffat - vi vidtog alla försiktighetsåtgärder
som finns.... (Än idag har orsaken inte fastställts; min. anmärkning)
UCKERMARK (ex ALTMARK) var en 21000 tons tanker, specialbyggd för försörjning till sjöss och en veritabel trollerilåda av nyheter. ''One Stop - Shopping'', kallade spett det i en kviss för någon tid sedan och det stämmer bra. Dessa snabba fartyg, dom gjorde 21 knop - tillhandahöll ALLT som slagskepp, kryssare, hjälpkryssare och ubåtar kunde önska sig. Dieselolja, pannolja, smörjolja, flygbensin, reservdelar till det mesta, granater i alla kalibrar, torpeder, proviant, m.m.
m.m. Befälhavare över detta dyrbara fartyg, KptzS von Zatorski var ingen gröngöling.
Som kadett i handelsflottan under 1:a VK, blev han fånge i Nya Zeeland, där han - av ett fotogenkök och några mässingbeslag - tillverkade en sextant som kom väl till användning av Felix von Luckner, vid hans flykt från fångenskap. Sextanten förvaras numera i museum på Nya Zealand....
http://collections.tepapa.govt.nz/Objec ... o=NS000048
På 30-talet var han kapten på det tyska skol(last)skeppet BREMEN i salpetertraden från Chile. Hennes syster, DEUTSCHLAND finns fortfarande bevarad som museifartyg
BREMEN, var en tremastad bark och det kvalificerade vår Walther von Zatorski till inträde i den mest exklusiva klubb som tänkas kan....http://www.capehorners.org/history1.html
Albatross-klubben!
Som ''Albatross'' räknades bara den...
Det finns ingen kvar i livet idag, vad jag vet som klassar in i den kategorin.
Von Zatorski avled i maj 1981 i Västtyskland - ännu en Albatross - gick i graven.
http://www.teufelsmoor.eu/menschen/walt ... -zatorski/
Varjag
(fortsättning följer...)
Kvällen 22:a december till ankars får BRAKE's besättning en liten belöning för den lyckliga resan - Otto K. låter folket
Splitsa Storbrassen.... (Splice the Mainbrace)
http://www.pussersstore.com/smabrflset.html
...öl och sprit serveras i försvarliga mängder och i hög stämning. På fester följer ju alltid ''Dagen Efter'' och morronen den 23:e var dyster, kall och med däcken täckta av snö. Det väntade välkomstbesöket ombord av Amiral Wennecker uteblir....istället kommer en underordnad adjutant som visar föga intresse för resan, intet vet om vad som skall hända härnäst men överbringar en förordning från amiralen; Ingen tysk personal som går iland får bära uniform! Det - tänder den korta kölschbachstubinen - Vad i helvete menar ni?...jag kommer inte att efterleva den ordern!
Adjutanten förklarar. Bara lite mer än tre veckor tidigare, skakades hamnen i Yokohama av en våldsam explosion. Det var den tyska tankern UCKERMARK som höll på med tankrengöring, efter lossning av den olycksaliga råoljan hon också hade lastat i Singapore för japansk räkning. Brinnande olja och splitter flyger vida omkring....Hjälpkryssaren THOR ligger ytterförtöjd vid UCKERMARK's sida och fattar också omedelbart eld. (ytterförtöjd = två skepp utanpå varandra för att spara kajplatser). Omedelbart framför vid kajen - ligger s/s LEUTHEN (ex australiska NANKIN 7131 GRT) och ytterförtöjd vid henne, den japanska tankern UNKAI MARU.
- ssLEUTHEN ex NANKIN.jpg (107.87 KiB) Visad 948 gånger
Branden sprider sig bortom kontroll, omfattar alla fyra fartygen - snart börjar också THOR's ammunition och torpeder explodera i en jättebrasa som brinner i 36 timmar. UCKERMARK förlorar 83 man till lågorna, THOR 12 man. Ett okänt - men stort antal japaner omkommer också och ett mycket större antal brandskadade fyller sjukhussängarna i Yokohama. När den oerhörda hettan svalnat, kan man bara konstatera att alla fyra fartygen är utbrända vrak.
Den japanska good-will tyskarna åtnjutit - har över en natt, förbytts i misstänksamhet och avoghet.
Det är därför Herr Kapitän, det inte är önskvärt att visa upp tysk uniform i land....
- Uckermarks vrak i Yokohama.gif (38.82 KiB) Visad 948 gånger
På intet sätt.... -- Om vi inte är skyldiga behöver vi inte skämmas för vår uniform avbryter Otto K! (klassisk Kölschbach;
min anm.)Dagen därpå åker vår kapten iland, demonstrativt iklädd sin bästa uniform - och stampar in på det sjukhus där UCKERMARK's befälhavare - Kapitän zur See Walther von Zatorski - vårdas för brandskador. De känner varandra sedan många år, men von Zatorski är oerhört nedslagen över förlusten av sitt fartyg och otröstlig trots vår Otto's försök att muntra upp honom. Mest kanske för att han inte kan förklara hur olyckan inträffat - vi vidtog alla försiktighetsåtgärder
som finns.... (Än idag har orsaken inte fastställts; min. anmärkning)
UCKERMARK (ex ALTMARK) var en 21000 tons tanker, specialbyggd för försörjning till sjöss och en veritabel trollerilåda av nyheter. ''One Stop - Shopping'', kallade spett det i en kviss för någon tid sedan och det stämmer bra. Dessa snabba fartyg, dom gjorde 21 knop - tillhandahöll ALLT som slagskepp, kryssare, hjälpkryssare och ubåtar kunde önska sig. Dieselolja, pannolja, smörjolja, flygbensin, reservdelar till det mesta, granater i alla kalibrar, torpeder, proviant, m.m.
m.m. Befälhavare över detta dyrbara fartyg, KptzS von Zatorski var ingen gröngöling.
Som kadett i handelsflottan under 1:a VK, blev han fånge i Nya Zeeland, där han - av ett fotogenkök och några mässingbeslag - tillverkade en sextant som kom väl till användning av Felix von Luckner, vid hans flykt från fångenskap. Sextanten förvaras numera i museum på Nya Zealand....
http://collections.tepapa.govt.nz/Objec ... o=NS000048
På 30-talet var han kapten på det tyska skol(last)skeppet BREMEN i salpetertraden från Chile. Hennes syster, DEUTSCHLAND finns fortfarande bevarad som museifartyg
- 's syster DEUTSCHLAND.jpg (55.8 KiB) Visad 948 gånger
Albatross-klubben!
Som ''Albatross'' räknades bara den...
som rundat Kap Horn som Kapten på en råseglare.various classes of membership, Albatross, who had commanded a sailing ship round Cape Horn....
Det finns ingen kvar i livet idag, vad jag vet som klassar in i den kategorin.
Von Zatorski avled i maj 1981 i Västtyskland - ännu en Albatross - gick i graven.
http://www.teufelsmoor.eu/menschen/walt ... -zatorski/
Varjag
(fortsättning följer...)
Re: Tyska blockadbrytare
(fortsättning...)
Efter UCKERMARK-episoden, är japanerna hyperkänsliga för de 2000 ton råolja som BRAKE har ombord. På Julafton 1942 flyttas hon till en gudsförgäten brygga i utkanten av stan - och pumpar iland eländet...men på tankrengöring är inte en tanke! Nehej, ankring och lossning av styckegodset från Singapore - till läktare. (läktare = pråmar)
Det är med lättnad Kapten K. får order att avsegla till Kobe för tankrengöring och vidare order. Lotsen kommer t.o.m. i tid! BRAKE lämnar utan saknad Yokohama - och står på avtalad tid, 19.3o - 20.oo utanför
Tateyamas lotsplats vad som inte finns på plats - är naturligtvis lotsbåten som skall avhämta den japanske lotsen.....Kölschbach pekar menande på klockan medan lotsen sprutar japanska ur munnen.
Som en good-willgest, gör BRAKE en sväng till, så nära lotsplatsen dom vågar - och låter sirenen ilsket böla! Ingen reaktion....
Lotsen hoppar och dansar, svär och lever rövare - lås in han i sjukhytten med en flaska konjak...!
På Nyårsdagen 1943 kommer dom till Kobe. Och ett underbart mottagande....Hela tyska ''kolonin'' i Kobe är på benen.
Trots att redan blockadbrytarna IRENE, BURGENLAND och PIETRO ORSEOLO ligger i hamnen, har tyskarna i staden trummat ihop julklappar, även till BRAKE's besättning - varje man får ett litet paket med Weinachtswünschen på tyska vilket säkert värmer många hjärtan. I motsats till Yokohama, haglar inbjudningar till soaréer, fotbollsmatcher, parties och teaterföreställningar...Några tyska familjer inbjuder t.o.m. besättningsman till några övernattningar i deras privata hem - som en avkoppling från ''plåtsjukan'' ombord. Dessa - utväljs noggrant, bland de mest förtjänta i besättningen - av kaptenen själv
(den tyska kolonin i Kobe består av stort antal tyskar med familjer - som levt och arbetat i Malaysia och Nederländska Ostindien, internerats - men senare befriats av japanerna, och tillåtits bosätta sig i Japan)
Otto K. erinrade om att ''partystämningen'' i Kobe, kontrasterade bjärt mot ''dagsläget''......Vi bör komma ihåg att denna var också Stalingradjulen, när den tyska 6:e armén - frös och svalt ihjäl i Stalingrads ruiner.
...vi kaptener var bättre informerade om det verkliga läget och kunde dra våra egna slutsatser....tyskarna i Kobe, ja inte ens våra egna besättningar delgavs en nykter bild....
Alldeles speciellt, nämner han frispråkigheten bland tyskarna iland.Här pratades öppet om politik och ledande personligheter, som hade varit otänkbart i Das Reich. Och vad hemligheter beträffar - fanns det nästan inga....
I social konversation med tyskar, fann han till sin bestörtning att de fritt pratade om saker, som han endast kände till genom Gekados (Geheime Kommandosachen....Hemligheter förbehållna högre officerare.
Speciellt ett tyskt par på ett ''nachspiel'' på småtimmarna, ställde direkta frågor till honom om saker som dels var hemliga, men också visade att de frågvisa ibland visste mera än jag....Jag teg och tänkte inte bli någon underrättelsekälla. Något som senare kom att ligga mig i fatet, som inspärrad supernazist
Äntligen - tankrengöringen klar! BRAKE får avgångsorder, avsegla Manila, ta full last av kokosolja - till Bordeaux! Hem....
I gott åminne av frågvisheten i Kobe - sätter kaptenen kurs mot Osaka! Först efter mörkrets inbrott - ställs kursen sydvart mot fjärran Filippinerna.
Med Otto Kölschbachs känsla för det minimala, knäpper han på tankerns högtalaranläggning, tar mikrofonen;
Achtung, hier spricht der Kommendant - wir haben die Heimreise angetreten!
(Lystra, detta är kapten - vi har anträtt hemresan)
När han hänger tillbaka miken - hör han jublet överallt
(Ingen kunde ana, hur lång och besvärlig den ''hemresan'' skulle bli.....)
Varjag
(fortsättning följer)
Efter UCKERMARK-episoden, är japanerna hyperkänsliga för de 2000 ton råolja som BRAKE har ombord. På Julafton 1942 flyttas hon till en gudsförgäten brygga i utkanten av stan - och pumpar iland eländet...men på tankrengöring är inte en tanke! Nehej, ankring och lossning av styckegodset från Singapore - till läktare. (läktare = pråmar)
Det är med lättnad Kapten K. får order att avsegla till Kobe för tankrengöring och vidare order. Lotsen kommer t.o.m. i tid! BRAKE lämnar utan saknad Yokohama - och står på avtalad tid, 19.3o - 20.oo utanför
- Sunosaki fyr lotsstation Tateyama.jpg (20.14 KiB) Visad 899 gånger
Som en good-willgest, gör BRAKE en sväng till, så nära lotsplatsen dom vågar - och låter sirenen ilsket böla! Ingen reaktion....
Lotsen hoppar och dansar, svär och lever rövare - lås in han i sjukhytten med en flaska konjak...!
På Nyårsdagen 1943 kommer dom till Kobe. Och ett underbart mottagande....Hela tyska ''kolonin'' i Kobe är på benen.
Trots att redan blockadbrytarna IRENE, BURGENLAND och PIETRO ORSEOLO ligger i hamnen, har tyskarna i staden trummat ihop julklappar, även till BRAKE's besättning - varje man får ett litet paket med Weinachtswünschen på tyska vilket säkert värmer många hjärtan. I motsats till Yokohama, haglar inbjudningar till soaréer, fotbollsmatcher, parties och teaterföreställningar...Några tyska familjer inbjuder t.o.m. besättningsman till några övernattningar i deras privata hem - som en avkoppling från ''plåtsjukan'' ombord. Dessa - utväljs noggrant, bland de mest förtjänta i besättningen - av kaptenen själv
(den tyska kolonin i Kobe består av stort antal tyskar med familjer - som levt och arbetat i Malaysia och Nederländska Ostindien, internerats - men senare befriats av japanerna, och tillåtits bosätta sig i Japan)
Otto K. erinrade om att ''partystämningen'' i Kobe, kontrasterade bjärt mot ''dagsläget''......Vi bör komma ihåg att denna var också Stalingradjulen, när den tyska 6:e armén - frös och svalt ihjäl i Stalingrads ruiner.
...vi kaptener var bättre informerade om det verkliga läget och kunde dra våra egna slutsatser....tyskarna i Kobe, ja inte ens våra egna besättningar delgavs en nykter bild....
Alldeles speciellt, nämner han frispråkigheten bland tyskarna iland.Här pratades öppet om politik och ledande personligheter, som hade varit otänkbart i Das Reich. Och vad hemligheter beträffar - fanns det nästan inga....
I social konversation med tyskar, fann han till sin bestörtning att de fritt pratade om saker, som han endast kände till genom Gekados (Geheime Kommandosachen....Hemligheter förbehållna högre officerare.
Speciellt ett tyskt par på ett ''nachspiel'' på småtimmarna, ställde direkta frågor till honom om saker som dels var hemliga, men också visade att de frågvisa ibland visste mera än jag....Jag teg och tänkte inte bli någon underrättelsekälla. Något som senare kom att ligga mig i fatet, som inspärrad supernazist
- fienden lyssnar också.jpg (58.5 KiB) Visad 899 gånger
I gott åminne av frågvisheten i Kobe - sätter kaptenen kurs mot Osaka! Först efter mörkrets inbrott - ställs kursen sydvart mot fjärran Filippinerna.
Med Otto Kölschbachs känsla för det minimala, knäpper han på tankerns högtalaranläggning, tar mikrofonen;
Achtung, hier spricht der Kommendant - wir haben die Heimreise angetreten!
(Lystra, detta är kapten - vi har anträtt hemresan)
När han hänger tillbaka miken - hör han jublet överallt
(Ingen kunde ana, hur lång och besvärlig den ''hemresan'' skulle bli.....)
Varjag
(fortsättning följer)
''Unternehmen Monsun''
fortsättning.....
BRAKE lastar 5000 ton kokosolja i Manila och stämningen inför den förestående hemresan är hög. Men förbyts i bestörtning och nedslagenhet när plötslig orderändring kommer från Admiral Japan; BRAKE's avsegling till Frankrike annulerad då det är för sent på året att bryta blockaden. Angör Kobe med lasten snarast, Wennecker (vi befinner oss i slutet av februari - resan till Bordeaux tar cirka 9 veckor = ankomst till Farliga Hörnet under ljusare april/majnätter)
T.o.m. Otto K. blir förbannad och försöker få ordern ändrad.....svar BRAKE lyder Befehl!
Den 3:e mars, vid kaj i Kobe igen. Kokosoljan som flöt lätt i Manilas tropiska hetta, har förvandlats till en seg smet i ännu vintriga Kobe. Lyckligtvis sköter japanerna själva lossningen.......det tog dom fyra veckor! Tyskar - hade gjort det på fyra dagar!! var kaptenens omdöme
Nu skall BRAKE istället utrustas som Trossfartyg igen. Vilket tar sin rundeliga tid, inte förrän i juli - kommer hon ut från dockning i Osaka där hon fått en ordentlig bottenskrapning och målning - efter den kunde vi i alla fall göra våra 13½ knop igen.... Full oljelast tas i Balikpapan och den 27:e anländer hon till Shonan (Singapore) där mera last tas ombord....2000 fat bensin avsedd för italienska ubåtar som däckslast
Wunderbar, reflekterar Otto K....buken full av olja och ammunition och på toppen - bensinfat ; en gloriös Himmelsfahrt om något går galet.... Vidare till Djakarta - där dom till allas lättnad blir av med de förhatliga bensinfaten.
Den femte september utlöpningsorder. BRAKE skall olja de från Europa kommande ''Monsunbåtarna''. Dessa är en del av Amiral Dönitz plan att basera tyska ubåtar i Penang för operationer i Indiska Oceanen. Förlusterna i Atlanten, speciellt de katastrofala månaderna april och maj har tvingat ubåtsledningen att söka mindre farliga områden och i Indiska Oceanen råder nästan fredsförhållanden - jämfört med i Nordatlanten. Sekretessen är hög, då man vill slå ett överaskande och samtidigt slag mot en oförberedd fiende. Elva stora Typ IX ubåtar, alla med ''angreppsförbud'' på resan, avseglas från Europa - men förluster och omdisponeringar gör att bara fem av dem, kommer runt Godahoppsudden. Det är U 168 (Pich), 183 (Schafer), 188 (Ludden), 532 (Junker) och 533 (Hennig). Mötesplatsen, är Plankvadrat Sibirien omkring 840 km söder om Mauritius.
Den 11:e är BRAKE punktligt på plats. Då den ena tankern i mycket är den andra lik genom ett ubåtsperiskop, har BRAKE fått instruktioner om att ha en tvättlina hissad mellan aktermasten och skorstenen
som igenkänningssignal
Och här tjänar utkikarna lätt sina flaskor eldvatten - inom en timme är fyra ubåtar i sikte.....och i tur och ordning komma till den livgivande oljeslangen.
Hela operationen tar tre dagar i anspråk då alla ubåtarna håller sig i närheten. BRAKE's V-Boot (Verkehrsbåt = trafikbåt) distribuerar varje morgon nybakat bröd, färska grönsaker och annat gott till de trötta ubåtsmännen. Medförda svin, slaktas och det vankas färska kotletter i plåtkistorna....vilket lyfter stämningen betydligt. Allt dom ber om hämtas bums ur Trossfartygets rikhaltiga förråd......(forts...)
BRAKE lastar 5000 ton kokosolja i Manila och stämningen inför den förestående hemresan är hög. Men förbyts i bestörtning och nedslagenhet när plötslig orderändring kommer från Admiral Japan; BRAKE's avsegling till Frankrike annulerad då det är för sent på året att bryta blockaden. Angör Kobe med lasten snarast, Wennecker (vi befinner oss i slutet av februari - resan till Bordeaux tar cirka 9 veckor = ankomst till Farliga Hörnet under ljusare april/majnätter)
T.o.m. Otto K. blir förbannad och försöker få ordern ändrad.....svar BRAKE lyder Befehl!
Den 3:e mars, vid kaj i Kobe igen. Kokosoljan som flöt lätt i Manilas tropiska hetta, har förvandlats till en seg smet i ännu vintriga Kobe. Lyckligtvis sköter japanerna själva lossningen.......det tog dom fyra veckor! Tyskar - hade gjort det på fyra dagar!! var kaptenens omdöme
- Coconut-Oil.jpg (140.86 KiB) Visad 822 gånger
Wunderbar, reflekterar Otto K....buken full av olja och ammunition och på toppen - bensinfat ; en gloriös Himmelsfahrt om något går galet.... Vidare till Djakarta - där dom till allas lättnad blir av med de förhatliga bensinfaten.
Den femte september utlöpningsorder. BRAKE skall olja de från Europa kommande ''Monsunbåtarna''. Dessa är en del av Amiral Dönitz plan att basera tyska ubåtar i Penang för operationer i Indiska Oceanen. Förlusterna i Atlanten, speciellt de katastrofala månaderna april och maj har tvingat ubåtsledningen att söka mindre farliga områden och i Indiska Oceanen råder nästan fredsförhållanden - jämfört med i Nordatlanten. Sekretessen är hög, då man vill slå ett överaskande och samtidigt slag mot en oförberedd fiende. Elva stora Typ IX ubåtar, alla med ''angreppsförbud'' på resan, avseglas från Europa - men förluster och omdisponeringar gör att bara fem av dem, kommer runt Godahoppsudden. Det är U 168 (Pich), 183 (Schafer), 188 (Ludden), 532 (Junker) och 533 (Hennig). Mötesplatsen, är Plankvadrat Sibirien omkring 840 km söder om Mauritius.
Den 11:e är BRAKE punktligt på plats. Då den ena tankern i mycket är den andra lik genom ett ubåtsperiskop, har BRAKE fått instruktioner om att ha en tvättlina hissad mellan aktermasten och skorstenen
- tvättsignal.jpg (4.22 KiB) Visad 822 gånger
Och här tjänar utkikarna lätt sina flaskor eldvatten - inom en timme är fyra ubåtar i sikte.....och i tur och ordning komma till den livgivande oljeslangen.
- U 183 oljas av BRAKE.jpg (16.35 KiB) Visad 822 gånger
''Unternehmen Monsun''
Forts....
Den femte ubåten, det är U 168 Pich har ännu på andra dagen inte synts till......man bildar ''kedja'' och styr sakta söderut i händelse U 168's navigationsberäkningar är felaktiga. Och ja, på e.m. siktas Pich's båt och kan delta i festligheterna och ja - hans kronometer har inte fungerat korrekt.
V-Boot, eller Verkehrsboot ja - dessa var bastanta och tunga motorbarkasser 10-12 meter långa
och såg ut ungefär så här - fast de saknade fördäck och styrhytt. Men hade god plats och bärkraft för flera ton förnödenheter, ja t.o.m. torpeder kunde fraktas i dom. Alla Trossfartyg hade en eller två och V-Boote var det vanligaste metoden för transferering av material ,smörjoljor och proviant.
Den 13:e på eftermiddagen skiljs man - ubåtarna styr mot sina respektive operationsområden. Men BRAKE - har en upgift till - att bunkra den italienska ubåten COMMANDANTE CAPELLINI som också finns i Indiska Oceanen.
Bara ett litet aber för Kapten Kölschbach. Italien kapitulerade till de Allierade fem dagar tidigare.....den Italienska Flottan har enligt avtalet, att avgå till allierade hamnar.......
och ingen vet om CAPELLINI måste betraktas som vän eller fiende
BRAKE har ombord det specialbränsle som ubåten behöver.....''Men vem vet - kanske låter han sig först oljas, sen sätter han en torped i oss och får Medaglia de Oro för bedriften...''
Kapten K. beslutar betrakta italienaren som fientlig - och gör en vid omväg runt dennes beräknade position, innan han angör Djakarta.
(forts. följer)
Varjag
Den femte ubåten, det är U 168 Pich har ännu på andra dagen inte synts till......man bildar ''kedja'' och styr sakta söderut i händelse U 168's navigationsberäkningar är felaktiga. Och ja, på e.m. siktas Pich's båt och kan delta i festligheterna och ja - hans kronometer har inte fungerat korrekt.
- Kaleunt Helmuth Pich.jpg (13.84 KiB) Visad 821 gånger
- V-Boot.jpg (6.5 KiB) Visad 821 gånger
Den 13:e på eftermiddagen skiljs man - ubåtarna styr mot sina respektive operationsområden. Men BRAKE - har en upgift till - att bunkra den italienska ubåten COMMANDANTE CAPELLINI som också finns i Indiska Oceanen.
Bara ett litet aber för Kapten Kölschbach. Italien kapitulerade till de Allierade fem dagar tidigare.....den Italienska Flottan har enligt avtalet, att avgå till allierade hamnar.......
- vän eller fiende Commandante Capellini.jpg (15.55 KiB) Visad 821 gånger
BRAKE har ombord det specialbränsle som ubåten behöver.....''Men vem vet - kanske låter han sig först oljas, sen sätter han en torped i oss och får Medaglia de Oro för bedriften...''
Kapten K. beslutar betrakta italienaren som fientlig - och gör en vid omväg runt dennes beräknade position, innan han angör Djakarta.
(forts. följer)
Varjag
Italienskt specialbränsle för ubåtar ????
I posterna ovan, har jag underlined ett par kommentarer om bensin och specialbränsle för italienska ubåtar.
Jag har aldrig lyckats hitta ngn information om detta. Men dels nämner Kapten Kölschbach det, dels finns det omnämnt i ett par andra böcker och rör HK ATLANTIS bunkring av italienska ubåtar i Indiska Oceanen som bröt sig ut från Massawa och gick tillbaka till Frankrike runt Godahoppsudden.
Alla italienska ubåtar från denna tid - förefaller ha vanliga dieselmotorer = dieselolja.
Någon - som fylla denna lucka i vårt vetande????
Varjag
Jag har aldrig lyckats hitta ngn information om detta. Men dels nämner Kapten Kölschbach det, dels finns det omnämnt i ett par andra böcker och rör HK ATLANTIS bunkring av italienska ubåtar i Indiska Oceanen som bröt sig ut från Massawa och gick tillbaka till Frankrike runt Godahoppsudden.
Alla italienska ubåtar från denna tid - förefaller ha vanliga dieselmotorer = dieselolja.
Någon - som fylla denna lucka i vårt vetande????
Varjag
Re: Tyska blockadbrytare
Såg inte den här förrän nu - jag ska ta och fråga henne, men det kan ta ett tag.Hans skrev:Jag tycker det, kanske koroshiya får fråga sin japanske granne så vi blir säkra (kanske också uppmuntra lite trålning på japanska).varjag skrev:Vad tycks - samma person?
MVH
Hans
Vad jag gjorde var att ta en titt på olika namn för officersgrader, och vad jag fann var då att det är möjligt att de passar ihop. Samma nivå kan ha haft lite olika namn på olika språk, så att de i vissa är amiraler och i andra inte.
Om man bara kollar på vad han har hängt på sig så verkar det stämma väl överens.
En sak till, den här Maeda som inte är Varjags, sägs ju ha kommit till Jakarta just för att ta hand om europeiska kontakter. Det tyder väl på att han är mycket lämpad som person för att ta emot ett tyskt fartyg, i jämförelse med en officer som har en mer konkret krigsplacering.
Re: Tyska blockadbrytare
Tack koroshiya - och jag håller helt med. Mannen hade uppenbarligt en ''diplomatisk'' post. Med ett förflutet som attaché i Berlin och kanske ackrediterad vid andra europeiska ambassader, förefaller han vara rätte mannen att välkomna tyskar och italienare till den japanska ''maktsfären''.
Länken...ger en bild av japanska flottans officersgrader
http://en.wikipedia.org/wiki/Naval_rank ... rld_War_II
Maeda/Maida, var antagligen en Kaigun Daisa - Kommendörkapten av 1:a Graden. Nästa steg uppåt var en
Kaigun Shosho - Konteramiral - som var den grad som nämndes tidigare i tråden som en möjlig kandidat. I rangrullor, vare sig japanska eller svenska - nämns alltid den högsta grad en officer uppnått, så spaningarna bör koncentreras runt en Kaigun Shosho, en Konteramiral......
Varjag
Länken...ger en bild av japanska flottans officersgrader
http://en.wikipedia.org/wiki/Naval_rank ... rld_War_II
Maeda/Maida, var antagligen en Kaigun Daisa - Kommendörkapten av 1:a Graden. Nästa steg uppåt var en
Kaigun Shosho - Konteramiral - som var den grad som nämndes tidigare i tråden som en möjlig kandidat. I rangrullor, vare sig japanska eller svenska - nämns alltid den högsta grad en officer uppnått, så spaningarna bör koncentreras runt en Kaigun Shosho, en Konteramiral......
Varjag
Re: Italienskt specialbränsle för ubåtar ????
Italienska uåtar, en snabb titt här ger vid handen att det var disel som gällde. Jag har svårt att förstå vad kunde vara så speciellt just med italienska u-båtar. Torpeder eller något smörjmedel? Grappa och rödvinsbehovet kanske Eller kanske en efterhandskonstruktion att italienare alltid är besvärliga som säkert gjorde sig gällande efter 1943? Rena gissningar från min sida.
MVH
Hans
Eller kanske en efterhandskonstruktion att italienare alltid är besvärliga som säkert gjorde sig gällande efter 1943? Rena gissningar från min sida.MVH
Hans
Re: Italienskt specialbränsle för ubåtar ????
Hans skrev:Italienska uåtar, en snabb titt här ger vid handen att det var disel som gällde. Jag har svårt att förstå vad kunde vara så speciellt just med italienska u-båtar. Torpeder eller något smörjmedel? Grappa och rödvinsbehovet kanske
MVH
Hans
- c:a 390 kuibikmeter2000 fat bensin
- nog för att slita ut en slitstark Volvo.....Knappast avsett för att ''snapsa pyskranarna'' http://www.trabatsakuten.nu/dokument/So ... el_mod.pdf
mvh, Varjag
http://eskader.hemsida.eu/index.php/mod ... ranar.html
BRAKE sänks!
Vår tanker ligger i Batavia, när den 12:e februari 1944 dom nås av Jobsposten att deras parkamrat i Indiska Oceanen - tankern CHARLOTTE SCHLIEMANN har sänkts tre dagar tidigare, öster om Madagaskar av brittiska sjöstridskrafter.
Alla vet att nu är det BRAKE's tur! Och förberedelserna löper 24 timmar om dygnet....ordern kommer den 14:e;
Proviantera och olja omedelbart.Avgå snarast till bunkerposition. Rapportera avgång. Wennecker
Den 26:e löper BRAKE ut. För första gången, har Otto K. ''packat sin avstigningsväska''......även dessa hav har blivit väl bevakade av engelska jagare, kryssare och flygspaning från Mauritius och Madagaskar - han har onda aningar.....
''Avstigningsväskan'' , kompakt och vattentät - innehåller cigaretter, choklad, snaps, morfin och andra småsaker för att hålla modet uppe på karlar i nöd.
Krigsläget var klart sånt - att denna gång behövde vi mycket tur.....
...och här har ni BRAKE i helfigur - kanske rent av de enda som hamnat på ''nätet''
Den 11:e mars finns hon på position, tyvärr en - farligt nära den samma som CHARLOTTE SCHLIEMANN hittats på....och som är fienden bekant. Blödsinn...engelsmännen är inte dummare än att dom inser att för den dom sänkt - kommer en ersättare! ansåg kaptenen - men order är order.
På eftermiddagen kommer tre ubåtar i sikte, det är U 181 (Lüth), 532 (Junker) och 168 (Pich). Det blåser halv storm och sjön går hög. Först till pumpen är U 181 - dyblöta och under livsfara att åka överbord på det överspolade ubåtsdäcket kämpar grabbarna för att bärga och ansluta oljeslangen - men, det lyckas. BRAKE pumpar lite olja överbord - för att dämpa sjön, men det gör också ubåtsdäcket halare.....det krävs rena konststycken av sjömanskap på BRAKE's kommandobrygga för att manövrera tankern så att den ger mesta möjliga lä.
När det är dags för U 532 är det redan becksvart - arbetet är omöjligt i mörker och dom tvingas kasta alla försiktighetsåtgärder - och tänder strålkastarna. Det var upplyst som en filmscen....
Stormen bedarrar något på småtimmarna och dom kan sätta V-Booten i vattnet för att föra över proviant och färskvaror till ubåtarna. Det också, är ett oerhört svårt och riskfyllt jobb men...Gott sei Dank, det klarades - UTAN sönderklämda händer och krossade lemmar....
Till slut med oerhörda ansträngningar, för dom i tre resor med Das V-Boot - över 3 ton gummi och 500 Kg tenntill U 532 som är på väg till Bordeaux....
...när Das Vaterland är så illa ställt att vi måste plottra med ett halvton tenn.....
Gryningen kommer och den fjärde ubåten - signalerar sin position - norröver och aviserar bränslebrist. Den fjärde - är vår gamle vän/fiende från den föregående posten, den italienska COMMANDANTE CAPELLINI. Men nu har hon bytt namn - heter UIT-24 (Pahls), tillhör Kriegsmarine sedan Italiens kapitulation året innan och har blandad tysk och italiensk besättning....
Kursen ställs norrut och de tre bunkrade ubåtarna följer med som ''säkring'' till mötet med UIT-24.
...han fortsätter sända - fast vi har bekräftat med Kurzfunk! Är han vansinnisg....dom måste ju redan ha pejlat in honom exakt!
En timme senare - FLYGLARM! Fientligt flygplan siktat!
...han kunde besparat sig ''fientligt'' - här finns inga tyska.... Flygplanet kretsar - ubåtarna dyker.
Tio minuter senare - en rökfana över norra horisonten - sedan masttoppar. BRAKE flyr med full fart söderut....
Otto K. hoppas kunna få ubåtarna mellan BRAKE och fienden - men förhoppningen felar.
Utkiken: salva från fienden! Fråga: avstånd? 180 HM! (hektometer = 100 meter = 18000 meter)
Nagelbitande 30 sekunder....innan granaterna hinner fram, dödstyst på kommandobryggan
Två nedslag 150 meter föröver.....Inte illa skjutet....
Nästa salva - ligger 50 meter akteröver....ingaffling
Beslut: överge fartyget, Stopp i Maskin! Full back! Stopp - överge fartyget. Sprängkommandon applicerar och rapporterar!
Alla båtar i vattnet - all personal i båtarna utom sprängkommandot!
Allt är välövat och går som smort. Nästa salva - stryker tätt över kommandobryggan - tar andan ur dom på den - och blåser ut glasrutor och river av solseglen.....Hemliga kodböcker sänks! Signal; BRAKE självsänkning - under fientlig eld. Nästa salva träffar pumprummet - eld och rök. Sprängkommandot KLAR - spräng!
Nio 25-kilosladdningar med 8 minuters fördröjning - KLAR!
Som sista man lämnar Kölschbach sitt fartyg och hamnar bredvid en upp-ochnedvänd jolle när laddningarna går.....
...explosionerna kändes som om magen revs ur en..... BRAKE sjunker med aktern före - i en sista trotsig gest sticker hon näsan i vädret innan hon börjar den sista resan.....på 32grader S och 72 grader O - det är 6000 meter till botten....
forts. följer
Varjag
Alla vet att nu är det BRAKE's tur! Och förberedelserna löper 24 timmar om dygnet....ordern kommer den 14:e;
Proviantera och olja omedelbart.Avgå snarast till bunkerposition. Rapportera avgång. Wennecker
Den 26:e löper BRAKE ut. För första gången, har Otto K. ''packat sin avstigningsväska''......även dessa hav har blivit väl bevakade av engelska jagare, kryssare och flygspaning från Mauritius och Madagaskar - han har onda aningar.....
''Avstigningsväskan'' , kompakt och vattentät - innehåller cigaretter, choklad, snaps, morfin och andra småsaker för att hålla modet uppe på karlar i nöd.
Krigsläget var klart sånt - att denna gång behövde vi mycket tur.....
- My Documents0002.JPG (40.94 KiB) Visad 675 gånger
Den 11:e mars finns hon på position, tyvärr en - farligt nära den samma som CHARLOTTE SCHLIEMANN hittats på....och som är fienden bekant. Blödsinn...engelsmännen är inte dummare än att dom inser att för den dom sänkt - kommer en ersättare! ansåg kaptenen - men order är order.
På eftermiddagen kommer tre ubåtar i sikte, det är U 181 (Lüth), 532 (Junker) och 168 (Pich). Det blåser halv storm och sjön går hög. Först till pumpen är U 181 - dyblöta och under livsfara att åka överbord på det överspolade ubåtsdäcket kämpar grabbarna för att bärga och ansluta oljeslangen - men, det lyckas. BRAKE pumpar lite olja överbord - för att dämpa sjön, men det gör också ubåtsdäcket halare.....det krävs rena konststycken av sjömanskap på BRAKE's kommandobrygga för att manövrera tankern så att den ger mesta möjliga lä.
När det är dags för U 532 är det redan becksvart - arbetet är omöjligt i mörker och dom tvingas kasta alla försiktighetsåtgärder - och tänder strålkastarna. Det var upplyst som en filmscen....
Stormen bedarrar något på småtimmarna och dom kan sätta V-Booten i vattnet för att föra över proviant och färskvaror till ubåtarna. Det också, är ett oerhört svårt och riskfyllt jobb men...Gott sei Dank, det klarades - UTAN sönderklämda händer och krossade lemmar....
Till slut med oerhörda ansträngningar, för dom i tre resor med Das V-Boot - över 3 ton gummi och 500 Kg tenntill U 532 som är på väg till Bordeaux....
...när Das Vaterland är så illa ställt att vi måste plottra med ett halvton tenn.....
Gryningen kommer och den fjärde ubåten - signalerar sin position - norröver och aviserar bränslebrist. Den fjärde - är vår gamle vän/fiende från den föregående posten, den italienska COMMANDANTE CAPELLINI. Men nu har hon bytt namn - heter UIT-24 (Pahls), tillhör Kriegsmarine sedan Italiens kapitulation året innan och har blandad tysk och italiensk besättning....
Kursen ställs norrut och de tre bunkrade ubåtarna följer med som ''säkring'' till mötet med UIT-24.
...han fortsätter sända - fast vi har bekräftat med Kurzfunk! Är han vansinnisg....dom måste ju redan ha pejlat in honom exakt!
En timme senare - FLYGLARM! Fientligt flygplan siktat!
...han kunde besparat sig ''fientligt'' - här finns inga tyska.... Flygplanet kretsar - ubåtarna dyker.
Tio minuter senare - en rökfana över norra horisonten - sedan masttoppar. BRAKE flyr med full fart söderut....
Otto K. hoppas kunna få ubåtarna mellan BRAKE och fienden - men förhoppningen felar.
Utkiken: salva från fienden! Fråga: avstånd? 180 HM! (hektometer = 100 meter = 18000 meter)
Nagelbitande 30 sekunder....innan granaterna hinner fram, dödstyst på kommandobryggan
Två nedslag 150 meter föröver.....Inte illa skjutet....
Nästa salva - ligger 50 meter akteröver....ingaffling
Beslut: överge fartyget, Stopp i Maskin! Full back! Stopp - överge fartyget. Sprängkommandon applicerar och rapporterar!
Alla båtar i vattnet - all personal i båtarna utom sprängkommandot!
Allt är välövat och går som smort. Nästa salva - stryker tätt över kommandobryggan - tar andan ur dom på den - och blåser ut glasrutor och river av solseglen.....Hemliga kodböcker sänks! Signal; BRAKE självsänkning - under fientlig eld. Nästa salva träffar pumprummet - eld och rök. Sprängkommandot KLAR - spräng!
Nio 25-kilosladdningar med 8 minuters fördröjning - KLAR!
Som sista man lämnar Kölschbach sitt fartyg och hamnar bredvid en upp-ochnedvänd jolle när laddningarna går.....
...explosionerna kändes som om magen revs ur en..... BRAKE sjunker med aktern före - i en sista trotsig gest sticker hon näsan i vädret innan hon börjar den sista resan.....på 32grader S och 72 grader O - det är 6000 meter till botten....
- going down.jpg (14.93 KiB) Visad 675 gånger
Wikipedia kunde gott ha kostat på sig ''efter beskjutning av HMS ROEBUCK....tycker jag1944
On 12 March HMS Roebuck formed part of the escort for the aircraft carrier Battler and the cruisers Suffolk and Newcastle, with the destroyer Quadrant, during the search in the Indian Ocean for the German U-Boat supply ship BRAKE. After being intercepted by aircraft BRAKE was scuttled by her own crew.
forts. följer
Varjag
Packade som sardiner - 191 man i en U-båt
fortsättning;
Dom är fem man, kapten, 1:e styrman, och tre man ur sprängkommandot - en sårad - som klamrar sig fast vid den uppochnedvända jollen. Den har fått akterspegeln inslagen så den går inte att räta upp.....Det råder sjögång och de fem har svårt hålla sig kvar.....
Nu kommer fienden för att ta sig en titt - HMS ROEBUCK forsar fram helt nära - och nyfikna ansikten på jagaren
tittar ned på den nödställda. Hon håller hög fart då dom är väl medvetna att det finns minst en ubåt i närheten. Bogvågen, sveper alla fem - av jollens botten och trampar ner dom i sjön; frenetiska försök att komma tillbaka till jolleskrovet - fyra lyckas. Av den sårade mannen ses intet mera....
Utsikten från havsytan i vågsvallet är naturligtvis lika med Noll - dessutom börjar ögonen svida och rinna av saltvattnet och kylan gör händer och lemmar stela och klumpiga.
BRAKE's livbåtar kan inte vara långt borta - men det är inte heller skymningen.... hur skall dom hitta oss om det blir mörkt??? Men efter att par timmar i vattnet - siktas de av en livbåt från en vågtopp - Håll ut, håll fast - wir kommen! Tio minuter senare - kräks Otto K. saltvatten på mage på livbåtsdurken.....jag var nära att ge upp...
I mörkret försöker livbåtarna hålla samman och driver sakta mot söder. Tre timmar senare ropar någon - Da ist ja eine U-Boot! Ficklampa fram och signaler - det är U 168 (Pich). Det tar ytterligare ett par timmar att tömma tre livbåtar i ubåtens trånga innandömen. Varannan man nedför lejdaren - skickas akteröver, varannan föröver för att kunna bibehålla båtens dyktrim. Inalles är det 136 tyskar - och en grek; tillsammans med U 168's besättning om 54 man befinner sig 191 man i ubåten . Trängseln är obeskrivlig, man veritabelt sitter och står på varandra.....Luften i skrovet - snålt tilltagen för femtiofyra - försämras snabbat trots övervattensläget....hur det skall bli när vi dyker - ville igen tänka på.... Men när gryningen kommer måste Klt Pich dyka, mycket försiktigt, då trimmen med alla passagerarna är svårberäknad. ...väl nere - fick ingen utom besättningen röra sig!
En lång dag efter vilken alla är bleka av syrebrist kommer natten och lugnare hav - äntligen ytläge, Pich låter fem man åt gången komma upp i tornet, andas friskluft ta en rök i fem minuter - och ned igen....
När dom kommer närmare Java vågar han ytläge även under några dagstimmar. Efter sex dagar - växlas passagerarna från förrum till akterrum och vice versa. Luften i de aktra maskinytrymmena är mycket sämre än föröver. Trängseln är sån att bara det utbytet - tar 2-3 timmar. Maten - är riklig, men mest kalla konserver.....ubåtens kokplatta 50 x 50 Cm, klarar inte mera än att värma kaffe och soppor till alla - ju mindre sagt om de sanitära - ju bättre Alla slickar sina tallrikar rena då färskvattnet inte räcker till för diskning, ett par man hade diarré - dom fick klättra upp på däck och förrätta sina behov där.... I U-läge kunde vi bara hoppas att dom tömt tarmen ordentligt där uppe
Efter 11 dagar och 12 nätter - närmar sig U 168 äntligen Sundasundet - där både minor och fientliga ubåtar kan väntas lura. Alla passagerarna beordras upp på däcket med livbälten på.
FC Pich låter meddela att i händelse av fientligt angrepp - kommer han att blixtdyka; så då får alla ett bad - efteråt kommer vi tillbaka och plockar upp er igen.....
Men allt gick väl och BRAKE's tappra gossar kan stiga iland Batavia. Sex man saknas - en av dem en grek.
(två grekiska styrmän räddades av U 168 från grekiska ångaren EPAMINONDAS C. EMBIRICOS den 15.2.44 - avlämnades till BRAKE 11.3.44. En omkom ombord under den brittiska beskjutningen)
forts. följer
Varjag
Dom är fem man, kapten, 1:e styrman, och tre man ur sprängkommandot - en sårad - som klamrar sig fast vid den uppochnedvända jollen. Den har fått akterspegeln inslagen så den går inte att räta upp.....Det råder sjögång och de fem har svårt hålla sig kvar.....
Nu kommer fienden för att ta sig en titt - HMS ROEBUCK forsar fram helt nära - och nyfikna ansikten på jagaren
- ROEBUCK tar vitt över bogen.jpg (42.47 KiB) Visad 609 gånger
Utsikten från havsytan i vågsvallet är naturligtvis lika med Noll - dessutom börjar ögonen svida och rinna av saltvattnet och kylan gör händer och lemmar stela och klumpiga.
BRAKE's livbåtar kan inte vara långt borta - men det är inte heller skymningen.... hur skall dom hitta oss om det blir mörkt??? Men efter att par timmar i vattnet - siktas de av en livbåt från en vågtopp - Håll ut, håll fast - wir kommen! Tio minuter senare - kräks Otto K. saltvatten på mage på livbåtsdurken.....jag var nära att ge upp...
- kapsejsad dinghy.jpg (18.17 KiB) Visad 609 gånger
. Trängseln är obeskrivlig, man veritabelt sitter och står på varandra.....Luften i skrovet - snålt tilltagen för femtiofyra - försämras snabbat trots övervattensläget....hur det skall bli när vi dyker - ville igen tänka på.... Men när gryningen kommer måste Klt Pich dyka, mycket försiktigt, då trimmen med alla passagerarna är svårberäknad. ...väl nere - fick ingen utom besättningen röra sig!En lång dag efter vilken alla är bleka av syrebrist kommer natten och lugnare hav - äntligen ytläge, Pich låter fem man åt gången komma upp i tornet, andas friskluft ta en rök i fem minuter - och ned igen....
När dom kommer närmare Java vågar han ytläge även under några dagstimmar. Efter sex dagar - växlas passagerarna från förrum till akterrum och vice versa. Luften i de aktra maskinytrymmena är mycket sämre än föröver. Trängseln är sån att bara det utbytet - tar 2-3 timmar. Maten - är riklig, men mest kalla konserver.....ubåtens kokplatta 50 x 50 Cm, klarar inte mera än att värma kaffe och soppor till alla - ju mindre sagt om de sanitära - ju bättre
Alla slickar sina tallrikar rena då färskvattnet inte räcker till för diskning, ett par man hade diarré - dom fick klättra upp på däck och förrätta sina behov där.... I U-läge kunde vi bara hoppas att dom tömt tarmen ordentligt där uppeEfter 11 dagar och 12 nätter - närmar sig U 168 äntligen Sundasundet - där både minor och fientliga ubåtar kan väntas lura. Alla passagerarna beordras upp på däcket med livbälten på.
- bara ståplatser.jpg (17.8 KiB) Visad 609 gånger
- efteråt kommer vi tillbaka och plockar upp er igen.....Men allt gick väl och BRAKE's tappra gossar kan stiga iland Batavia. Sex man saknas - en av dem en grek.
(två grekiska styrmän räddades av U 168 från grekiska ångaren EPAMINONDAS C. EMBIRICOS den 15.2.44 - avlämnades till BRAKE 11.3.44. En omkom ombord under den brittiska beskjutningen)
forts. följer
Varjag