4 motorigt bombplan

[Johst]

Den fyrmotoriga Fw 200 byggdes i en version som kunde ta upp till 3000 kg bomber. Främsta skälet till att tyskarna inte satsade på tunga, strategiska bombare var att det helt enkelt inte passade doktrinen. Bombflyget var i tyskarnas fall främst till för att understödja korta kampanjer. Senare i kriget saknade man luftherraväldet som skulle möjliggjort strategisk bombning.

Man konstruerade faktiskt ett sjöflyg-bombplan som från Tyskland nådde New York tur o retur, det gjordes även en hemlig provflygningstur 1944 där planet återvände ett par km från amerikanska kusten.

Men projektet blev för dyrt jmf med den projekterade A9/A10 roboten, dvs "new-york raketen".

Mig veterligen tillverkades endast två exemplar av planet.

[MajorLove]

Instämmer med Niklas med förbehållet Molotov-Ribbentroppakten genom vilken Tyskland erhöll stora mängder petroleum. Dock kan en sådan pakt inte ha funnits med i det beslutsunderlag på vilket Luftwaffes framtida roll fastställdes. Det är inte alls otänkbart att just bristen på bränsle skulle ha kunnat bidra till Luftwaffes utformning. Mot detta måste dock anföras flottans Z-plan som inte bekymrade sig ett dugg om att det inte på långa vägar när fanns tillräckligt med bränsle för att kunna genomföra de operationer flottan skulle byggas för att lösa.

[Niklas Zetterling]

Oljeleveranserna som blev följden av Molotov-Ribbentroppakten måste ha setts som en gåva från ovan av de tyska militära cheferna, som de definitivt inte kan har räknat med i sin planläggning på 1930-talet. Mer troligt är att de hoppades få chansen att importera olja i fredstd och bygga upp lager.
Den tyska marinens Z-plan är ett bra exempel på orealistisk planering, men Raeder kanske tänkte mer på fredstida prestige än möjligheter att agera verkningsfullt i krig.

[MajorLove]

Visserligen ligger det utanför denna tråd - je vouz fais mes éxcuses - men Raeder är ett lysande exempel på en man som var expert på att vinna föregående krig. (Z-planens strategiskt-operativa grundconcept, flottans sammansättning och byggprioriteter samt fartygens kravspecar [tydligast i T1935 och T1937])

[varjag]

Visserligen ligger det utanför denna tråd - je vouz fais mes éxcuses - men Raeder är ett lysande exempel på en man som var expert på att vinna föregående krig. (Z-planens strategiskt-operativa grundconcept, flottans sammansättning och byggprioriteter samt fartygens kravspecar [tydligast i T1935 och T1937])

Javisst, men ingen självaktande amiral av hans årgång såg den minsta merit i fartyg som inte hade plats på quarterdeck -för cocktailparties med dans och orkester under X-tornets kanoner . På en ubåt - var sånt omöjligt

Varjag

[Stilleben]

Någon som vet varför Tyskarna aldrig tog fram ett 4 motorigt bombplan istället för exempelvis HE 111?

I Sverige nödlandade ju en del amerikanska bombflygplan och säkert fick även tyskarna en hel del som de
kunde sätta i användbart skick, använde de dessa till något?

I korthet eftersom jag inte har en del böcker tillgängliga: Tyskland fick aldrig någon nytta av de c:a 100 nödlandade B17- samt Liberatorbombplanen i Sverige.Om något sådant överlevde någon nödlandning i Tyskland utan att besättningen tände eld på det känner jag inte till. Troligen inte eftersom det enda jag läst om är ett B 17-plan, helt och oskadat, som nödlandade i Danmark sommaren 1944 och som omedelbart togs i bruk av tyskarna. Planet användes främst som övningsobjekt i strider med Luftwaffe.

P.S. Ser nu att det framgår av den ovannämnda länken, http://www.2worldwar2.com/kg200.htm

Litet närmare upplysningar om den nödlandade B 17 i Danmark ur "Amerikanska nödlandare 1943-45" av Bo Widfeldt!

Planet nödlandade den 9 oktober 1943 i närheten av Esjberg på Jylland efter att ha blivit skadat av tysk jakt. Besättningen om 10 man hade lämnat planet med fallskärm, men den kvarvarande piloten lyckades landa det i övrigt oskatt. Han satte emellertid inte eld på planet eftersom han tydligen trodde sig ha landat i Sverige, där det förfarandet enligt order inte behövdes! När han fick kännedom om att han var i Danmark var det för sent. Han lyckades sedan som ende besättningsman och med hjälp av den danska "livlinan" ta sig till Sverige. Den 16 oktober 1943 fick tyskarna planet i luften igen och det användes alltså med tysk nationalitetsbeteckning som träningsobjekt för de tyska jaktpiloterna.
.

[8th AF]

Tyskarna använde sig ibland av beslagtagna amerikanska bombplan som nödlandat på tyskockuperat område, alltså inga av de nödlandade bombplan som fanns i Sverige. Ett användningsområde för dessa var t ex följande: den 18 juni 1944 skulle amerikanerna bomba ett olje refinaderi i Luneburg. Noterat från 492:a bombgruppen som flög enbart omålade, silverfärgade B- 24:or, var att plötsligt så fanns en olivfärgad B- 24:a i formationen. Det okända planet som saknade markeringar, flög med från Hamburg till Bermerhaven och Wilhelmshaven. Det flög i samma nivå som 492 men höll sig en bit ut på högra kanten. När planet sen plötsligt försvann så utsattes man för mycket kraftig och välriktad luftvärnseld. Tyskarna använde alltså ibland beslagtagna plan till att förmedla information till luftvärnsbatterierna angående amerikanernas altitud, fart, position och färdriktning. Jag har nånstans i bakhuvudet också för mig att dessa plan var märkta på nåt sätt undertill för att undvika beskjutning av sina egna.

l8

[Mjölner]

Så över 1100 He-177 producerades alltså under kriget? Märkligt att man alldrig hört mera om detta plan. Vad användes det till, förutom understöd vid Stalingrad och småräder mot UK?

[ola]

Tips...

Kolla på wikipedia...där står det en del..

[Darkwand]

Nu behöver man inte sörja bristen på tunga bombplan sådär jättemycket.
Den alierade sidan hade våldsamt svårt att utnytja sina flygplan i princip var det bara bombningen av oljeanläggningar som gav resultat. Även om stor materiel skada förekom vid bombning av fabriker osv så var det nästan utsiktslöst att slå mot tillverkningen av slutprodukten.

USAAF hade gjort uppp en lista över vad som skulle bombas tidigt i kriget problemet var att en komite med politiker lade sig i och ändrade.
Elnätet är något som dyker upp här, det tyska kraftnätet var tydligen extremt störniongskänsligt i vissa delar dock förutsatte man att det inte var det för det vore ologiskt och bombade det inte, elnätet var 1:a prioritet på militärens lista.

[Ola Häggström]

Då trådtiteln så tillåter vill jag flika in på ett sidospår som nämnts, nämligen Sovjetunionens "brist" på 4-motoriga bombplan.
Sovjetunionen hade en flotta av TB-3:or, urmodiga (trädde i tjänst 1932), bredvingade saker som utöver bombning kunde användas till fallskärmsjägarnedsläppning (till dess licenstillverkade och LL-ade Dc-3:or kom i tjänst). Fallskärmsjägarvapnet vars främsta förkämpe var fältmarskalk Tuchatjevskij vars frånfälle 1936/37 inte stärkte dess ställning.
Ryssarna utvecklade på 30-talet också fyrmotoriga Pe-8 (egentligen fem, en extramotor matade tryckluft till de andra fyra) vilket byggdes i knappt hundra exemplar och man försökte introducera en dieseldriven version. Det var inga fel på designen (utöver dieselförsöket) men inte heller Sovjet ville satsa på strategisk bombning.

[varjag]

Sovjetunionens "brist" på 4-motoriga bombplan.

Erfarenheterna med TB-3, dyrbara, materialkrävande och med långsam produktionstakt - ledde säkert till sval entusiasm för TB-7/Pe-8. Men mellan 1931 och 1937 tillverkades faktiskt mera än 800 stycken TB-3:or, varav mera än 500 fanns kvar vid det tyska angreppet 1941. Föråldrade, javisst - men dock världens största fyrmotoriga bombflotta vid den tiden.

Varjag

[Mathias Forsberg]

Drivmedelsförbrukningens begränsningar är en intressant fråga i sammanhanget. Finns det några siffror på hur stor andel av den tyska krigsmaktens drivmedel som Luftwaffe slukade? Intressant vore även att se en fyrmotorig bombplanseskaders drivmedelsförbrukning i relation till en infanteri- eller pansardivision.

Ser man till Storbritannien, slukade deras strävan att ha minst ettusen operativa bombplan i tjänst stora resurser. En vanligt siffra är att en tredjedel av krigsresurserna gick till Harris' mannar. En oerhörd siffra. Procenten är kanske lägre för USA, men lär ändå vara hög (USA blev åtminstone ledande nation för civila fyrmotoriga flygplan efter kriget, medan de brittiska bolagen tynade bort).

[Hans]

En snabbtrål gav att för en B17 så...
Total fuel consumption is around 200 gallons per hour
Torde väl vara jämförbart med andra fyrmotoringar. Räkna får du göra själv

MVH

Hans

[varjag]

En annan gåta, åtminstone för mig - är hur det bränslestrypta Tyskland ännu under 1945, hade råd att skicka dussintals fulltankade ubåtar till sjöss Varenda Typ VII - med c:a 110 ton, och Typ IX med över 200 ton bränsle! Visserligen diesel - men 'sjögrabbarna' måste ha varit ena djäklar på att mygla , Varjag