Flakens verkningar på marken

[Stilleben]

Jag förstår inte riktigt det där, det kan väl inte ha blivit så många "shell fragments" från 40mm luftvärnskanoner, om de inte träffade oerhört ofta? Är du säker på att de kommer från kanonerna som åsyftas ovan och inte från t.ex. fallande bomber eller tyngre luftvärn?

Men de, alltså huvudparten av granaterna, som inte träffar fortsätter väl inte ut i rymden?!? Alltså sprängs de vid icke-träff på en viss höjd. Beträffande 40 mm Bofors, där granaten alltså väger omkring 1 kilo, på c:a 4000 meter.

Jag var inte medveten om att man hade byggt in en självdestrueringsmekanism i den här tidens granater.

Hur som helst, varje grads lutning på kanonen gör att granaten (om vi för enkelhetens skull bortser från vind och gravitation), kommer att explodera c:a 45 m bort från kanonen. Vi kan därför anta att ganska få av de avfyrade granaterna detonerade inom, säg, 1 km från kanonen.

Kan någon möjligen reda ut det här?
Förmodar dock att jag har fel på en punkt, 40 mm-granaten sprängs om den alltså inte träffar målet, inte på en viss höjd utan efter en viss tid, vilket innebär en sträcka på c:a 4000 meter.

Beträffande större projektiler bringas de till detonation vid träff eller i omedelbar närhet av målet, men passeras detta sprängs alltså även de efter en viss sträcka eller tid.

Det hade nog vart rätt svårt att utkämpa WW II om denna "självdestrueringsmekanism" inte hade funnits redan då!

[Hans]

Ett exempel.

I den artikeln står det inte specifikt att det var fallande kulor som dödade de tre personerna.

Jag har för mig att jag har läst en undersökning om just fallande kulor och huruvida de kan uppnå tillräckliga hastigheter för att vara direkt dödande, men jag lyckas inte hitta den just nu.

1) Du har rätt att det inte är 100% klart - men så tolkade jag det med formuleringen Lebanon’s top Shi’ite Muslim cleric issued a fatwa edict on Wednesday banning shooting in the air after three people were killed by gunfire celebrating the re-election of the Shi’ite parliament speaker.
2) De kan vara dödliga. http://goaskgrandpa.com/sample13.htm

MVH

Hans

[Björn E]

Ett exempel.

I den artikeln står det inte specifikt att det var fallande kulor som dödade de tre personerna.

Jag har för mig att jag har läst en undersökning om just fallande kulor och huruvida de kan uppnå tillräckliga hastigheter för att vara direkt dödande, men jag lyckas inte hitta den just nu.

1) Du har rätt att det inte är 100% klart - men så tolkade jag det med formuleringen Lebanon’s top Shi’ite Muslim cleric issued a fatwa edict on Wednesday banning shooting in the air after three people were killed by gunfire celebrating the re-election of the Shi’ite parliament speaker.
2) De kan vara dödliga. http://goaskgrandpa.com/sample13.htm

MVH

Hans

Jag tvivlar inte på att det var så, jag påpekade bara att jag tyckte det var oklart i artikeln

Det stämmer nog, jag kommer inte ihåg vad slutsatsen blev i undersökningen jag läste. I din länk verkar de dock inte ta hänsyn till att kulan med stor sannolikhet kommer börja tumla farten blir för låg.

[Hans]

Kan någon möjligen reda ut det här?
Förmodar dock att jag har fel på en punkt, 40 mm-granaten sprängs om den alltså inte träffar målet, inte på en viss höjd utan efter en viss tid, vilket innebär en sträcka på c:a 4000 meter.

Beträffande större projektiler bringas de till detonation vid träff eller i omedelbar närhet av målet, men passeras detta sprängs alltså även de efter en viss sträcka eller tid.

Det hade nog vart rätt svårt att utkämpa WW II om denna "självdestrueringsmekanism" inte hade funnits redan då!

1) Zonrör, att granaten expoderar i närhete av målet utan att träffa. Hade endast jänkarna (Britterna?).
2) Tidrör, att granaten exploderar efter en viss förinställd tid - var vanligt förkommande.
3) För mindre kalibrar, 40mm och neråt tror jag att både zonrör och tidrör var ovanliga. Men det var sällan stora räder mot städer skedde på låg höjd där luftvärnet med mindre klibrar kunde verka.

MVH

Hans

[Björn E]

Kan någon möjligen reda ut det här?
Förmodar dock att jag har fel på en punkt, 40 mm-granaten sprängs om den alltså inte träffar målet, inte på en viss höjd utan efter en viss tid, vilket innebär en sträcka på c:a 4000 meter.

Om den exploderar efter en viss sträcka eller en viss tid är irrelevant för mitt argument. Jag antar att flygplanen i det här fallet var relativt lågflygande jaktbombplan. Med tanke på att de allierade hade nästan totalt luftherravälde vid tidpunkten tror jag inte tyskarna vågade sig upp med mellantunga bombplan. Mot lågflygande mål skjuter man sällan rakt upp (70-90 grader) med luftvärn, majoriteten av granaterna avfyras mot ett mål som är på väg antingen mot kanonen eller bort från den. Därför tycker jag att det låter konstigt.

Det hade nog vart rätt svårt att utkämpa WW II om denna "självdestrueringsmekanism" inte hade funnits redan då!

Sant! Hade ärligt talat inte funderat på självdestruering under VK2 tidigare.

[Björn E]

3) För mindre kalibrar, 40mm och neråt tror jag att både zonrör och tidrör var ovanliga. Men det var sällan stora räder mot städer skedde på låg höjd där luftvärnet med mindre klibrar kunde verka.

Jag tror tidrör och zonrör inte bara var ovanliga, utan helt enkelt inte förekom bland finkalibrigt (nåja) luftvärn. För att ha någon effekt med den lilla sprängladdning de hade behövde man en direktträff. Dessutom var zonrörsanordningen i de större granaterna så pass stor att det helt enkelt inte hade varit praktiskt att montera den på granater i 40-20 mm klassen. Detta grundar jag på att zonrör i konventionellt artilleri tog upp så stor plats i granaten att sprängkraften minskade betydligt.

[Mathias Forsberg]

1) Zonrör, att granaten expoderar i närhete av målet utan att träffa. Hade endast jänkarna (Britterna?).

Utvecklade inte tyskarna ocksa zonrör under senare delen av kriget, 1943-44 eller sa, eller blandar jag ihop dem?

/Forsberg

[Björn E]

1) Zonrör, att granaten expoderar i närhete av målet utan att träffa. Hade endast jänkarna (Britterna?).

Utvecklade inte tyskarna ocksa zonrör under senare delen av kriget, 1943-44 eller sa, eller blandar jag ihop dem?

/Forsberg

Du blandar ihop dem. Jag trodde samma sak innan jag fick detta påpekat för mig i krigsfilmsklichétråden för någon dag sedan.

[Stilleben]

3) För mindre kalibrar, 40mm och neråt tror jag att både zonrör och tidrör var ovanliga. Men det var sällan stora räder mot städer skedde på låg höjd där luftvärnet med mindre klibrar kunde verka.

Jag tror tidrör och zonrör inte bara var ovanliga, utan helt enkelt inte förekom bland finkalibrigt (nåja) luftvärn. För att ha någon effekt med den lilla sprängladdning de hade behövde man en direktträff. Dessutom var zonrörsanordningen i de större granaterna så pass stor att det helt enkelt inte hade varit praktiskt att montera den på granater i 40-20 mm klassen. Detta grundar jag på att zonrör i konventionellt artilleri tog upp så stor plats i granaten att sprängkraften minskade betydligt.

Tycks finnas fullständiga uppgifter om 40 mm Bofors, som alltså fanns i flera länder under WW 2, under
http://www.navweaps.com/Weapons/WNUS_4cm-56_mk12.htm

Litet skiftande utformning av pjäserna och även litet olika vikt på projektilerna, kring 900 gram, vilket väl berodde på att tillverkningen i stor utsträckning skedde utan licens från Bofors.

Dock följande intressanta noter angående "självdestruktion" av granaterna:

"Range - USA
Notes: 1) USA produced HE ammunition was set to detonate at 4,000 - 5,000 yards (3,700 - 4,570 m) so as to minimize problems due to "friendly fire." AA and AP rounds that did not self-destruct were also manufactured.

Range UK
Note: British rounds normally self-destructed at 3,000 - 3,500 yards (2,700 - 3,200 m) but this could be increased to 7,000 yards (6,400 m) in some ammunition types."

[Hans]

Intressant om självdestruktionen.

Lite mer läsning om Proximity Fuzes (VT).

MVH

Hans

[Sarvi]

Jag tror tidrör och zonrör inte bara var ovanliga, utan helt enkelt inte förekom bland finkalibrigt (nåja) luftvärn. För att ha någon effekt med den lilla sprängladdning de hade behövde man en direktträff. Dessutom var zonrörsanordningen i de större granaterna så pass stor att det helt enkelt inte hade varit praktiskt att montera den på granater i 40-20 mm klassen. Detta grundar jag på att zonrör i konventionellt artilleri tog upp så stor plats i granaten att sprängkraften minskade betydligt.

Vill minnas att de amerikanska 76mm och brittiska 3"-lvpjäserna var de minsta kalibrar där granaterna kunde utrustas med zonrör under VK2. Efter kriget kunde man gå ner i storlek, men 40 mm är till dags dato den minsta kalibern med zonrör.

[echo one]

Under luft strider mellan jakt plan så måste ju tom hyllsorna ta vägen nånstans.
De måste väll dumpas efter avfyrning (ganska onödigt att släpa på massa dö vikt). Det jag menar är väll att dessa hyllsor kan göra en del sakada, omfall det skulle stridas över nån stad som te.x London.

[predator]

De va som en annan sak . Hur många är ute när man bombar stan?

[MD650]

De va som en annan sak . Hur många är ute när man bombar stan?

Vad menar Du?
Vilken stad?

[predator]

Under luft strider mellan jakt plan så måste ju tom hyllsorna ta vägen nånstans.
De måste väll dumpas efter avfyrning (ganska onödigt att släpa på massa dö vikt). Det jag menar är väll att dessa hyllsor kan göra en del sakada, omfall det skulle stridas över nån stad som te.x London.

Ja du sa ju att dom dumpar hylsor. Och under att flyganfall så tror jag de inte är så mycke folk ute . Och då är ju chansen ganska liten att man blir träffad av en hylsa.