Sverige sålde tungt vatten till Nazityskland

[stillen]

Enligt Sundholm fick man, genom att det inte var "färdigt" tungt vatten, ned fryspunkten rejält. Vilket också förklarar varför man kunde transportera det från Rjukan utan de problem frysning skulle innebära. Problematiken med transporter under låga temperaturer har jag inte sett att någon tagit upp tidigare.

Nja, det där låter lite konstruerat. Det krävs inte mycket energi för att hålla en täckt järnvägsvagn frostfri. Sen det där att man fick ner fryspunkten spelade nog ingen större roll, rent tungt vatten fryser vid +4º, men specifka värmen för vatten, vanligt vatten, men där lär skillnaden inte vara stor, är 4,190 kJ/kg och sen är smältvärmen, den omvända fasövergången för frysning, 334 kJ/kg. Så nån grad hit eller dit för fryspunkten har bara marginell betydelse.

[Sarvi]

När den första svenska reaktorn, R1 på KTH startades 1954 innehöll den fem ton tungt vatten. Norskt. Varför köpte man norskt från Vemork om man hade en egen likvärdig produktionsanläggning klar i Ljungaverk?

[Torbjörn Aronsson]

Enligt Sundholm fick man, genom att det inte var "färdigt" tungt vatten, ned fryspunkten rejält. Vilket också förklarar varför man kunde transportera det från Rjukan utan de problem frysning skulle innebära. Problematiken med transporter under låga temperaturer har jag inte sett att någon tagit upp tidigare.

Nja, det där låter lite konstruerat. Det krävs inte mycket energi för att hålla en täckt järnvägsvagn frostfri. Sen det där att man fick ner fryspunkten spelade nog ingen större roll, rent tungt vatten fryser vid +4º, men specifka värmen för vatten, vanligt vatten, men där lär skillnaden inte vara stor, är 4,190 kJ/kg och sen är smältvärmen, den omvända fasövergången för frysning, 334 kJ/kg. Så nån grad hit eller dit för fryspunkten har bara marginell betydelse.

Så här skriver Sundholm (s. 79): "En varningsklocka inom mig ringde när jag i Rjukans arkiv fann ett dokument från 1937 som beskrev handhavande under transport då fryspunkten för tungt vatten (D20) ligger redan på +3,8 grader. Därefter sprängs behållarna och innehållet rinner ut."

[Torbjörn Aronsson]

När den första svenska reaktorn, R1 på KTH startades 1954 innehöll den fem ton tungt vatten. Norskt. Varför köpte man norskt från Vemork om man hade en egen likvärdig produktionsanläggning klar i Ljungaverk?

Enligt Sundholm fattades det 1950 ett beslut om att skrota och plocka ner tungvattenanläggningen i Ljungaverk.

[Sarvi]

När den första svenska reaktorn, R1 på KTH startades 1954 innehöll den fem ton tungt vatten. Norskt. Varför köpte man norskt från Vemork om man hade en egen likvärdig produktionsanläggning klar i Ljungaverk?

Enligt Sundholm fattades det 1950 ett beslut om att skrota och plocka ner tungvattenanläggningen i Ljungaverk.

Det verkar egendomligt, med tanke på att man sedan återigen projekterar för en ny tungvattenanläggning i Ljungaverk. Agrell återger ett möte mellan Fst och AB Atomenergi 1954 (sid 137 i Svenska förintelsevapen):

Projekteringen av en svensk tungvattenanläggning vid Ljungaverk gick vidare; med nuvarande kraftverk skulle man komma upp i en årsproduktion av 4 ton och med utbyggt kraftverk 8-9 ton

Varför plocka ner en fungerande anläggning som skulle ha en årsproduktion kanske i klass med Vemork, för att sedan åter projektera en ny anläggning med samma kapacitet?

Jag tror det återstår många frågor att få svar på här. Men intressant är det ju onekligen.

Är det förresten någon som vet vad Vemork hade för faktisk och teoretisk produktionskapacitet per år från 1934 till 1943? Det florerar många olika siffror.

[Torbjörn Aronsson]

Jag frågade ett antal experter:

http://www.ltz.se/jamtland/bracke/exper ... -otankbart

[Torbjörn Aronsson]

Om boken och de frågeställningar den väcker:

http://www.ltz.se/kultur/bocker/mer-for ... enom-lanet

[Torbjörn Aronsson]

Diskussionen fortsätter på Facebook i gruppen "Tungt vatten D2O under andra världskriget".

[Torbjörn Aronsson]

Den 13 oktober kommer Ulf Sundholm till Näringslivsarkiv i Norrland, Härnösand, för att berätta om sin bok och om tungt vatten. Arkivchefen Daniel Nordin berättar om arkivet efter Ljungaverk och vad man kan finna där.

http://media.nin.nu/2016/05/Programbroschyr-2016-HT.pdf

[Torbjörn Aronsson]

Jag har varit till museet i Ljungaverk, talat mer med Sundholm och tittat på de byggnader där det enligt honom framställdes tungt vatten under kriget:

http://www.ltz.se/kultur/museum-och-fil ... tungvatten