Bevakning vid norska gränsen

[tommyjonason]

När man läser berättelser om norska flyktingar, som med hjälp av lotsar tog sig genom djupa skogar på de flyktingrutter som fanns, slutar ofta den delen av storyn med att de passerade svenska gränsen och togs om hand av svensk militär. Detaljer saknas oftast om den biten tycker jag.

Hur nära gränsen låg egentligen svenska förband den norska gränsen i Värmland/Dalsland? Jag antar att det oftast handlade om tält trots massor av snö och kyla vintertid.
Och hur var det med patrullering emot gränsen?
Förekom det incidenter, som skottlossning, tyskar/grensepoliti som gick över gränsen för att ta flyktingarna, sårade att ta om hand o.s.v.?
Klart Tysklandsvänliga svenska befäl som kanske rent av försökte gripa in?

Min fråga är tämligen bred, men jag antar att det bör finnas massor skrivet om detta

[jeger]

Etter unionsoppløsningen i 1905 ble det på begge sider av den svensk/norske grensen opprettet en demilitær sone som rent faktisk stod ved lag til 1962, men under WWII ble grensen på norsk side patruljert av såkalt "Grensepoliti" noen ganger forsterket med lette tyske patruljer og på svensk side rykket svensk militær også nærmere grensesonen, men det var i skogene dette grenselandet at flyktningetrafikken gikk fra Norge til Sverige og det gjorde også kurertrafikk som gikk begge veier på delvis ubevoktede stier på begge sider av grensen.Historisk gikk det stort sett bra bare man holdt seg vekk fra de offisielle grensepasseringer på hovedveiene hvor man hadde grensebommer,vaktlag og kontroller.
Jeger

[tommyjonason]

Ja, jag känner till Grenspolitiet. De var troligen farligare för flyktingarna än de tyska gränsvakterna, som tyckte de mörka skogarna var skrämmande och gärna höll sig på vägar,

Jag har några konkreta frågor som säkert det kunniga auditoriet här kan hjälpa till med:

1. Om någon lagligen tilläts resa från Norge till Sverige (alltså inte flykting) vet någon vilka papper man behövde? Något sorts skrivet tillstånd från tyskarna, visum, pass och liknande.

2. Samma fråga om man lagligen reste till Tyskland med flyg, t ex Tempelhof med ABA eller Lufthansa. Vad behövde man i pappersväg. Och hur var det med valuta?

3. Om ett beredskapskompani var förlagda i tält nära gränsen (vi antar att det inte fanns några lämpliga träbyggnader) låg även kompanibefälen (t ex kapten, löjtnant, sergeant eller vad det kan ha varit) i samma tält som mannarna? (Fast ett kompani behövde väl två tält kanske. Hur många gick det in i tälten tro??)

[Der Löwe]

En liten berättelse har jag från min Morfar som var beredskapssoldat i norra Värmland under slutet av kriget. De skulle som en skidpatrull skida iväg "långt" in i skogen till en fäbod som var obemannad på vintern och där sova över för att markera närvaro. När de kom fram var eldstaden varm, så de kontrollerade runt stugan och hittade en bit från den skidspår som gjorts av mer än en man. De följde spåret till Norska gränsen. De var övertygade om att det var tyska soldater som varit över gränsen. Jag vet inte varför de trodde det, det kanske hade hänt liknande händelser eller att de fått information eller misstankar om att det hänt.

[Darius]

Har en gammal släkting som var inkallad vid tre tillfällen under perioden. Oftast handlar historierna om väckning i natten för vakt av tågtransport som stannade en stund.Eller att det skulle vaktas under lastning/lossning av militär utrustning som skulle repareras på plats eller skickas vidare efter reparation.

Han har vid vissa tillfällen berättat om gränsbevakningen där han tagit emot både tyskar (Deserterat) och norrmän som rört sig över gränsen. Vet inte om det stämmer men enligt han så hjälpte de ibland norrmän som tog sig över medan tyskar vart tillbakaskickad. Det som gör att jag gillar historien är att det i granngården bor en norrman som han ringer varje helg och som flyttade till byn på 40-talet varpå familjen kom över lite senare. Dom är goda vänner och båda över 90 år

Vet faktiskt inte hur det såg ut om alla skulle hållas på plats som kom över gränsen för tror inte att det var "Norrman Varsågod, Tysk vändom". Min släkting var ej befäl eller något utan känns mer som att detta var något de gjorde på eget bevåg och vid tillfälle och gissar på att det bör vara med iaf deras närmsta befäls tysta medgivande.

[von Adler]

Svenska och finska trupper som var förlagda mer eller mindre permanent byggde oftast "korsus", d.v.s. träbunkrar att bo i. Man gävde sig ner c:a 2-3 meter i marken, byggde väggar och tack av stockar och täckte över det hela med den jord man grävt ut. En kamin eller fältkamin installerades, med skorsten upp till utanför bunkern och ofta av plankor byggda våningssängar.

Dessa var lättare att hålla varma än tält, gav ett visst skydd mot artillerield (särskilt granatkastare och lätt artilleri) och kunde lättare kamoufleras i landskapet än tält.

Några bilder:









I varje situation där en flykting, desertör eller annan person som tagit sig över gränsen först till svenska förband som legat på plats i mer än en vecka lär denne föras till en korsu.

[tommyjonason]

Tack för intressanta bilder och information!
Men jag undrar fortfarande om kompanibefälen (alltså inte högre stabsbefäl) hade en egen korsu (eller tält), eller om de bodde i en officersmäss(korsu)
Var det en kapten som oftast var kompanichef. Och nog bodde han väl med sina mannar? Åtminstone i finska boken Okänd Soldat.

[Stellan Bojerud]

Nej, vanligen bodde officerare och underofficerare inkvarterade i gårdar på orten. Förläggningstält m/39 rymde 20 man. Det behövdes 2 per pluton och vardera ett för stab respektive tross. För ett skyttekompani sålunda 10 tält.
1939 var tältutrustningen eftersatt i Sverige. Därför köptes tält från Finland. De rymde 14 man och betecknades tält m/Finland.
Kompanichef var kapten eller löjtnant. På 1960-70 talet t o m underofficerare. 1963 upplevde jag t ex en sergeant som kompanichef för ett radiolänkkompani vid S 1 i Uppsala. 1967 vid S 2 i Karlsborg en förvaltare som chef kabelkompaniet i 2.fördelningsstabsbataljonen.
Min morfar hade en mycket stor gård i Blekinge. Där inkvarterades 1940 löjtnanten i Svea artilleriregementes (A 1) reserv Gösta Bohman, sedermera partiledare för M och finansminister.

[tommyjonason]

Tack Stellan!
Jag förstod att du skulle vara rätt man att svara på min fråga.
Varför jag undrar allt detta beror på att det kanske kommer att användas i en bok nån gång.