Karlsborg-Kalix-Haparandabanan

[Hedmark]

Jag undrar om Haparandabanan användes under andra världskriget som en flyktväg för finländare eller som transportväg för försörjning enbart?
Hur var Sveriges militär placerad där? Var det viktigt att hålla fast den punkten mot ryssarna?

Ur tysk synvinkel skulle det vara en stad värd att ockupera vid en svensk invasion?

-Hedmark

[Stefan Lundgren]

Det står ingenting i Järnvägsdata från 1999 som jag har tillgång till och jag tror nog att det var tidsförlust för finnarna att använda Haparandabanan eftersom finska järnvägsnätet är bredare än det svenska järnvägsnätet. Mellan Haparanda och Torneå är det en sträcka med fyrskensspår på tre kilometer och när detta anlades har jag ingen uppgift om. Om dom planerade denna flyktväg så måste dom har i baktanke att vinna tid så omlastningen till svenska järnvägsnätet går så snabbt som möjligt. Spårvidden för svenska järnvägar är 1435 mm mot 1524 mm i Finland.
Du kanske kan ställa din fråga på Järnvägsmuseets forum:
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=index

Stefan

[Stellan Bojerud]

Har aldrig hört talas om Haparandabanan som flyktväg annat än under VK 1. Men då gick järnvägen endast till Karungi. Att försvara Haparanda har alltid ansetts utsiktslöst. Försvaret togs upp mellan Sangis och Kalix älvar. Utgångsläge för motanfall och tillika underhållsbas var Morjärv.

[Stellan Bojerud]

Karlsborg - Kalix - Haparandabanan var ju bara ett industrispår utan persontrafik.

[Anders Ström]

När första värdskriget bröt ut gick banan inte längre än till Karungi, men redan 1915 förlängdes linjen till Haparanda. De stora antalet resande under kriget gjorde att linjen till Haparanda färdigställds tidiagre än man från början hade tänkt sig. Det var under kriget Rysslands enda förbindelse västerut.
Linjen Morjärv - Kalix - Karlsborg var från början en bibana till linjen Boden - Haparanda och har aldrig haft persontrafik. 2012 förlängdes linjen från Karlsborg till Haparanda och ersatte då Haparandabanan på sträckan Morjärv - Haparanda, men då hade persontrafiken Boden - Haparanda upphört sen 1992.

[Donkeyman]

Jag kan lägga til att min moder kom från just Karungi och jag tillbringade långa perioder där uppe under 50-talet. På den tiden använde "alla" den så kallade Karungibussen som lokal förbindelse mot Haparanda medan man använde tåget mot Övertorneå eller söderut mot till exempel Stockholm.

Varför- kan frågas. Men svaret finns i den lokala historiebok som om ut på 40-talet. Där meddelas att banan Karungi- Haparanda inte tilläts byggas nere i älvdalen bland bebyggelsen utan hamnade någon kilometer in i skogen. Därför att Generalstaben inte ville tillåta att "fi" skulle få en naturlig etapplinje vid ett eventuellt anfall. En parallell till varför stambanan till Övre Norrland hamnade långt in i skogen i stället för vid kusten där bebyggelsen fanns.

Resultatet var att järnvägen Karungi- Happis inte hade någon lokaltrafik ens år 1950 utan enbart fjärrtrafik. Vilket på den tiden utarmade banans underlag. De militära övervägandena den gången har verkligen haft stor betydelse för järnvägstrafiken.

[Stellan Bojerud]

Generalstaben fördröjde under 17 år byggandet av banan öster om Morjärv.

[Donkeyman]

Det var som fasen. Hade inte någon aning om det. Och det hade troligen inte heller författaren av den lokala historiebok jag hänvisar till heller. Däremot är det helt klart att när kriget först bröt ut så blev lilla Karungi världens medlepunkt i något år i och med att alla transporter öst-väst passerade just där.

[Stellan Bojerud]

Av motsvarande skäl motsatte sig ryska generalstaben järnvägsbyggande norr om Kemi.

[Stefan Lundgren]

Öppnat för trafik på Haparandabanan!
Ursprungligt namn: Statsbanan Boden-Karungi-Haparanda

1900: Boden-Niemisel
1902: Niemisel-Mortjärv
1910: Mortjärv-Lappträsk(först godstrafik o sedan allmän trafik två veckor senare)
1913: Lappträsk-Karungi
1915a) Karungi-Jylhäkoski(först provisorisk godstrafik); b) Jylhäkoski-Vojakkala (provisorisk godstrafik); Vojakkala-Haparanda (samma trafik) och d) hela denna sträcka ändrades till provisorisk trafik.
1918: Karungi-Haparanda allmän trafik
1919: Haparanda-gränsen(Torneå), provisorisk godstrafik och senare under detta år allmän trafik.
Total längd: 166 kilometer
Normalspår (1435 mm), samtliga statsbyggda järnvägar i Sverige anlades med denna spårvidd.

Källa: Järnvägsdata, 1999(förkortad form i sammanställningen ovan).

Stefan

[Anders Ström]

Begreppet "provisorisk trafik" innebär att banan var öppen för persontrafik mot betalning före banans slutliga avsynande. Även om alla av SJ byggda linjer hade spårvidden 1435 mm så hade sträckan Haparanda - Gränsen inklusive bangården i Haparanda även finländsk spårvidd 1524 mm.
Förutom att militären krävde att banan skulle gå inne i landet via Morjärv och Karungi, så måste den även vara krokig hela vägen, så det skulle bli svårare att skjuta på tågen. Även där man hade kunnat bygga den som raksträcka fick den bli krokig. När linjen Morjärv - Kalix - Karlsborg byggdes 1961 behövde man inte ta några sådana militära hänsyn.

[Hedmark]

Tack för alla svar, fick mer information än jag tordes önska på!

[Stefan Lundgren]

Värt ett påpekande; på senare tid har Haparandabanan blivit upprustat med bl a eldrift och etapp har dessutom blivit nyanlagt så Murjek som var en viktig järnvägsstation förut har blivit nedklassat eftersom inga tåg stannar där längre.

Stefan