RSI(mycket text och bilder)

[panzerIV]

Några intressanta klipp med veteraner som stred för RSI;

[Hans]

Molte grazie.

MVH

Hans

[Daniel L]

Söker boktips för fördjupning inom ämnet uniformer och utrustning.

[gnikam4]

Intressant läsning även om jag kände till en del sedan tidigare. Italiens roll i andra världskriget (och det fascistiska Italien ö.h.t.) har alltid fascinerat mig.

Det finns dock en sak som rör norra Italien i krigets slutskede som jag verkligen skulle vilja veta mer om: Alpfronten. Alltså fronten mellan Italien och Frankrike. Jag vet att inte mycket hände där, men det måste ändå ha varit substantiella styrkor som stod mot varandra och det borde (trots minnet av 1940) ha funnits offensiva planer. - Något det finns kunskap om här på forumet?

[panzerIV]

Ja, det är onekligen ett intressant litet "sidokrig"! Det finns faktiskt en del böcker som behandlar ämnet, alla dock på italienska.

Här är en av dem;

http://www.ebay.it/itm/FORZE-ARMATE-DEL ... 852wt_1185 Du kan ju alltid använda Google translate och översätta info-texten om boken.

Jag hittade även lite mer information om striderna mellan fransmän och italienare här;

http://www.flamesofwar.com/hobby.aspx?art_id=197

Ett utdrag;

On the opposite side the French troops had no such supply difficulties and had huge supplies of ammunition available. They would use their advantage at every opportunity bombing and artillery barraging Italian positions even against very few soldiers or even a single man. The number of men available was also in French favour. In front of 3rd Infantry Regiment, for example, were deployed three Chasseur Regiments and at least four artillery groups, with 75, 105 and 155mm guns.

So, after fifteen days of snowfall, on 18 December the Allies decided to test the Littorio defensive line. A French attack assailed 1st battalion, but was driven back. More attempts with the same results occurred in January, against 2nd battalion positions. French companies, supported by mortars, tried to occupied pill-boxes no. 8, 9 and 10 on two occasions. Initially they were able to penetrate the defensive line, but were immediately hit by Italian guns and mortars and repelled by the counterattacks of the pill-box garrisons themselves.

In front of IV Alpini Regiment was positioned a French mountain brigade with an artillery regiment. They tried to force the line on 21 December near Traversette and on 8 January against 8th Alpini Company on Mount Rutor without results.

On 23 March a French battalion attacked Colle Traversette again, supported by a heavy artillery bombardment. The assaults continued without pause until the month’s end during which the area of fighting was extended to Roc de Ballaface and Rutor. The French were repelled and only occupied Roc Noir, losing about three hundred men. The Alpini lost 90 men during the assaults.

The stubbornness of French attacks along a secondary front (as the Alps was) can be explained in two ways. Most of the main Littorio positions, the IV Alpini Regiment in particular, were still in France and the French desired revenge against the Italians for the invasion of June 1940.

[gnikam4]

Intressant.

Spontant tycker jag att de allierade borde ha haft ett större intresse för ett genombrott här. Hade de lyckats bryta igenom alpfronten måste man ju anta att Italien fallit på några veckor. Fast å andra sidan, hade tyskarna dragit sig tillbaks till Tyrolen kunde de säkert ha frigjort några divisioner för väst- och östfronterna.

[Erik Ljungberg]

Intressant läsning även om jag kände till en del sedan tidigare. Italiens roll i andra världskriget (och det fascistiska Italien ö.h.t.) har alltid fascinerat mig.

Det finns dock en sak som rör norra Italien i krigets slutskede som jag verkligen skulle vilja veta mer om: Alpfronten. Alltså fronten mellan Italien och Frankrike. Jag vet att inte mycket hände där, men det måste ändå ha varit substantiella styrkor som stod mot varandra och det borde (trots minnet av 1940) ha funnits offensiva planer. - Något det finns kunskap om här på forumet?

Har turistat i området. Högt, mycket berg, smala pass, brant, kryllar med fort, begränsat med vägar, snö långt in på våren. Inte ett favoritställer för genombrott och snabba framryckningar.

[spett]

Det lilla slaget vid Mont Froid är intressant.
Giigla på den

[gnikam4]

Erik: Givetvis ingen idealisk terräng för en framryckning, men italienarna försökte ju 1941.

spett: Inte mycket till "slag" det där... Men intressant.

[Erik Ljungberg]

Erik: Givetvis ingen idealisk terräng för en framryckning, men italienarna försökte ju 1941.

spett: Inte mycket till "slag" det där... Men intressant.

1940 måste du väl mena? Försökte och misslyckades.

[panzerIV]

Erik: Givetvis ingen idealisk terräng för en framryckning, men italienarna försökte ju 1941.

spett: Inte mycket till "slag" det där... Men intressant.

1940 måste du väl mena? Försökte och misslyckades.

Och 4 år senare så skulle rollerna vara ombytta, intressant att se hur även historien kan "vara" ironisk ibland.

[gnikam4]

Erik: Givetvis ingen idealisk terräng för en framryckning, men italienarna försökte ju 1941.

spett: Inte mycket till "slag" det där... Men intressant.

1940 måste du väl mena? Försökte och misslyckades.

Jag menar givetvis 1940. Inte en hittills okänd italiensk invasion av Vichy-Frankrike.

[tyskaorden]

I boken Die Deutsche Divisionen 1939-1945 Band 1 Die Divisionen 1-5, finns ett intressant tillägg om just RSI:s formationer. Bl.a. ett antal enheter som verkade utanför Italien.

I Tyskland fanns:

Italienska ersättnings- och utbildningsbrigaden. vilken 1945 var under uppsättande i Münsingen.

III./31. Pansaravdelningen, anlände till Münsingen från Grekland i augusti 1944 för att användas vid uppsättandet av ett italienskt pansarförband.

I. Marinadimbataljonen (Battaglione Nebbiogeni/Marine-Nebel-Abteilung med komp. nr 34 och 35), verkade i sedan mars 1944 i Swinemünde underställd Kriegsmarine. Under befäl av kapten Raffaelle di Pietro.

II. Marinadimbataljonen, verkade sedan september 1943 med komp. nr 28, 29, 32, 33 och 37 i Gotenhafen. Våren 1944 överfördes komp. nr 28 och 37 till 4. Marinadimbataljonen. Befälhavare: major Guiseppe Calafiore, kapten Lorenzo Altafini oc slutligen löjtnant Pasquale Molinari.

III. Marinadimbataljonen (komp. nr 38-41) sedan 1944 i Wilhelmshaven. Våren 1944 komp. nr 40 och 41 till 4. Marinadimbataljonen. Befälhavare major Madau, major Minetti och slutligen kapten Vatrella (förnamn ej angivna).

IV. Marinadimbataljonen, uppsattes våren 1944 med komp. 28, 37, 40 och 41 från 2. och 3. bataljonerna. Förlagt först till Wien-Tulln och sedan Gross-Born. Bestod mot slutet endast av komp. nr 40 och 41. Befälhavare ej angivna.

V. Marinadimbataljonen, var under uppsättande våren 1944 i Nederländerna. Denna slutfördes troligen inte.

Dessa bataljoner hade som uppgift att lägga konstgjord dimma över sina respektive områden för att försvåra för fientliga flyganfall.

[tyskaorden]

Italienarna hade också två flygtransportenheter i tysk tjänst:

Grupo Trasporti "F. Terraccino" /10. ital. Transportgruppe.
Uppsatt i januari 1944 Orio al Serio (Bergamo). Slutet av januari till mars i Goslar under General der Transportflieger (XIV. Flieger-Korps). Mars - augusti 1944 i Litauen (Schaulen), Lettland (Mitau) och Ostpreussen (Fürstenwlade och Königsberg), under Luftflotte 6. Upplöst i augusti 1944 och i septemebr anlände personalen till Italien där de bildade 7. Btg Azzurro.
Kommendör major (sedemera överstelöjtnant) Egidio Pellizzari.
Tysk förbindelseofficer: kapten Strop följd av löjtnant Janningen.
kommendör 1. divsionen: kapten Nicolò Falco efterträdd av kapten Bruno Viotto.
Kommendör 2. divsionen: kapten Silvio Brighenti efterträdd av kapten Enrico Pierotti.
Kommendör 2. divisionen: kapten Mario Lazzarini.

Grupo Trasporti "M. Trabucchi" / 110. ital. Transportgruppe.
Uppsatt mars 1944 i Bergamo, i juni till Goslar underställd General der Transportflieger (XVI. Fl.-Korps). Upplöst i augusti och personalen åter till Italien använd där till uppsättandet av 8. Btg. Azzurro.
Kommendör major Alfredo Zanardi.
Tysk förbindelseofficer: kapten Wenning.
Kommendör 1. divisionen: kapten Salvatore Caudarella.
Kommendör 2. divisionen: kapten Eugenio Geymet.
Kommendör 3. divisionen: kapten Ezio Fantini efterträdd av kapten Luigi Petrini.

De flög främst Savoia-Marchetti S.M. 81/T Pipistrello.


Här är målningen för Regia Aeronautica, de ovan nämnda flygplanen var målade i Luftwaffemarkeringar med en italiensk flagga på sidan strax bakom cockpiten.

[tyskaorden]

I Frankrike fanns följande enheter:

1. ital. Artillerie-Abteilung "Coniglio".
Uppsatt ur 10. artilleribataljonen/XXII Armékåren. Mellan decemebr 1943 och mars 1944 i Sydfrankrike under AOK 19.
Kommendör kapten Coniglio.

Ital. Sicherungs-Btl. AOK 19.
Oktober 1943 Pont Sant'Esprit (Avignon).
Kommendör: kapten Giuseppe Tosca.

1. ital. Marine-Div.
Uppsatt i Bordeaux av personal från den upplösta Ubåtsstödjepunkten Atlanten (BETASOM). Bestod av ett lätt skyttekompani och två artilleribatterier. Upplöst i maj 1945.
Kommendör: kommendör Enzo Grossi efterträdd av kommendör Bedeschi.

Rumänien:
Ubåtsstödjepunkt Constanza, med fem miniubåtar. Verksam juni-augusti 1944.
Kommendör: överstelöjtnant GN Zingarelli.