Mobilisering och krigsförberedelser

[G:son]

Ja, den psykologiska effekten finns absolut. De flesta människor är i grunden optimister, och har svårt att tro att ett krig verkligen kan bryta ut. Den egenskapen kan ju också förklara varför de flesta länders försvarsmakter kämpar med alltför små anslag.

/G:son

[Cuba]

[3) En psykologisk skyddsmekanism som träder i funktion, lite strutsmentalitet (faktoid, vi vet Hex ).

Tja, varför inte?

MVH

Hans

Är det inte just det som kallas "kognitiv dissonans"? Dvs en övertygelse så stark att man helt enkelt inte klarar att se andra alternativ till sin egen verklighet?

[Kapten_Gars]

Tack för att du korrigerade mig.

Hur stor del av Belgiens respektive Hollands försvarsmakt mobiliserades? Att de inte sattes på "total krigsfot" betyder väl någon form av partiell mobilisering.

Sedan gissar jag att den snabba tyska marschen genom Belgien och Holland innebar att respektive försvarsmakt "överrumplades", dvs att soldaterna inte sov med stövlarna på. Och då vill jag nog räkna dessa länder till skaran av "sen mobilisering med otillräckliga krigsförberedelser" ändå.

Med total krigsfot så avsåg jag att man inte inriktade sig på ett totalt krig på det sätt som skedde i de krigförande länderna det man gjorde var att man upprätthöll en mycket kostsam väpnad neutralitet. Både Belgien och Nederländerna genomförde nära nog kompletta mobilisationer redan 1939. Belgarna hade 20 av 22 divsioner i fält hösten 39. Samtliga 22 mobiliserade våren 1940. Nederländerna hade ju försummat armen grovt under förkrigstiden, det dröjde därför till april 1940 innan förbanden nådde full styrka. Dvs man hade mobiliserad alla tillängliga förband redan 39 men det fanns manskapsbrister som det tog tid att råda bot på.

Stridsberedskapen hos enskilda förband eller tom hos hela armeer har ingen koppling till mobilisering av sagda förband. De belgiska och nederländska armeerna mobiliserade sina då tillgängliga soldater hösten 39, belgarna började sin mobilisation 25:e augusti, holländarna den 28:e dvs innan kriget var ett faktum. Båda länderna var otillräckligt förberedda på krig om det råder ingen tvekan men till skillnad från tex Norge så mobiliserade i god tid. Alltså går det inte att hävda att de mobiliserade sent.

Vad gäller överumplandet så beordrade belgarna full stridsberedskap natten 9-10 maj efter att ha fått rapporter från Berlin den 9:e om det förestående angreppet. Alltså kan de knappast anses ha överrumplats av invasionen som sådan. Det som var överrumplande var formen och hastigheten i angreppet. Precis som britter och fransmän så hade man förberett sig på en version av 1918 som utkämpades med moderna vapen.

Holländarna hade skärpt beredskapen efter 9:e april och 19:e april så utlystes undantagstillstånd pga det rådande läget. Överraskninges effektn var troligen större i Nederländerna men det berodde mycket på den helt oväntade massiva insatsen av luftlandsättningstrupp. Långt större betydelse för utgången av striderna hade dock beslutet att genomföra ett framskjutet försvar.

[Taisto]

Jag har funderat lite grand på den mobilisering och framförallt brist på mobilisering som gjort att en angripare gång efter annan kunnat överaska en motståndare, trots att rationella och högst påtagliga varsel har funnits. Jag tänkte att vi i denna tråd skall diskutera lyckade och misslyckade mobiliseringar (inklusive kapitulation utan strid) samt den inneboende logik i själva mobiliseringen som tycks göra att regeringar ofta väntar tills det är för sent i hopp om att undvika krig.

Många exempel, men inte Sovjetunion 1941...?

[Ja77]

Jag har funderat lite grand på den mobilisering och framförallt brist på mobilisering som gjort att en angripare gång efter annan kunnat överaska en motståndare, trots att rationella och högst påtagliga varsel har funnits.

"om din granne mobiliserar måste du mobilisera och slå ut honom, annars kommer han slå ut dig" denna tes ledde till kedjereaktionen som startade första värdskriget.

Så alla "normala" politiker ville nog till varje pris undvika en total mobilisering för de var rädda att sätta igång kedjereaktionen. Det är lätt att vara efterklok men man ska veta att folk hadde första värdskrigets blodbad i bakhuvudet, så man försökte nog göra en kompromis och gjorde en "bristfällig" mobilisering.

[Stefan]

Ja77. Du anför en intressant hypotes. Men här stämmer det inte. Länder vi talar om var i huvudsak underdogs. Enda undantaget är väl Sovjet. Som alltså inte fanns med i trådstartarens uppställning. Och nu vet vi varför.

[Ragnar Svedje]

Med total krigsfot så avsåg jag att man inte inriktade sig på ett totalt krig på det sätt som skedde i de krigförande länderna det man gjorde var att man upprätthöll en mycket kostsam väpnad neutralitet. Både Belgien och Nederländerna genomförde nära nog kompletta mobilisationer redan 1939. Belgarna hade 20 av 22 divsioner i fält hösten 39. Samtliga 22 mobiliserade våren 1940. Nederländerna hade ju försummat armen grovt under förkrigstiden, det dröjde därför till april 1940 innan förbanden nådde full styrka. Dvs man hade mobiliserad alla tillängliga förband redan 39 men det fanns manskapsbrister som det tog tid att råda bot på.

Vad gäller överumplandet så beordrade belgarna full stridsberedskap natten 9-10 maj efter att ha fått rapporter från Berlin den 9:e om det förestående angreppet. Alltså kan de knappast anses ha överrumplats av invasionen som sådan.

Holländarna hade skärpt beredskapen efter 9:e april och 19:e april så utlystes undantagstillstånd pga det rådande läget. Överraskninges effektn var troligen större i Nederländerna men det berodde mycket på den helt oväntade massiva insatsen av luftlandsättningstrupp. Långt större betydelse för utgången av striderna hade dock beslutet att genomföra ett framskjutet försvar.

Har läst på mer efter ditt senaste inlägg, och tar tillbaka påståendet om att Holland och Belgien skall ha mobiliserat för sent. De var förberedda på krig och en av de få försvarsförberedelserna de inte genomförde var att spränga gränsbroarna. Hade så skett skulle de ha vunnit tid och en del tyska luftburna trupper skulle ha fått kämpa längre i väntan på undsättning, kanske skulle fler enheter ha kämpats ner innan huvudarmen kom fram.

Den belgiska militärattachen i Berlin verkar ha varit rätt man på rätt plats om han kunde varna för angreppet några timmar innan! Säkert var det till god hjälp för Belgien att soldaterna kunde inta sina positioner och vänta in fienden mi några timmar innan anfallet. Lite märkligt att den tiden inte användes till att förstöra gränsbroarna.

[Ragnar Svedje]

Många exempel, men inte Sovjetunion 1941...?

Jo, faktiskt anser jag det. Den annars paranoide Stalin ville inte mobilisera eller genomföra de omfattande försvarsförberedelserna han skulle ha behövt därför att han inte ville tvinga fram ett krig med Tyskland. Det första världskriget "brakade loss" till följd av att vissa länder gav order om mobilisering, däribland Ryssland vilket startade en kedja av händelser som gjorde kriget oundvikligt.

Sovjetunionen var ju ingalunda tandlöst vid krigsutbrottet, försvarsmakten bestod av flera miljoner man! Dock bör detta ses i ljuset av att Sovjet var en diktatur som "normalt" är betydligt mer militariserad än vanliga länder och lägg därtill att Sovjet var världens till ytan största land och därmed också kunde förväntas ha ett stort försvar.

Vidare när det gäller krigsförberedelser så var mycket ogjort, dels pga ovan nämnda provokationsargument men också för att Sovjet överskattade röda armens förmåga att stå emot ett tyskt angrepp. Exempel på hur illa ställt det var med krigsförberedelserna så togs de flesta av de 15-20 gränsbroarna (däribland de allra största och viktigaste) mellan Tyskland och Sovjetunionen intakta, och vid de inledande konfrontationerna så hände det att ryssarna kastade sig å radion och frågade högre ort vad de skulle göra! Som om det inte var självklart att skjuta tillbaka och göra motstånd, för de hade fått så oklara order att de ansåg det nödvändigt att fråga om tillstånd innan de började göra motstånd.

Flygvapnet var illa förberett på krig, och det var ingen slump att tyskarna lyckades slå ut 75% av det sovjetiska flygvapnet på krigets två första dagar. Sovjet hade ett gammalt och omodernt flygvapen, även om det var världens största. De hade dock ett hundratal hyfsat moderna "Laggplan", men endast en handfull piloter som hade övat att flyga med dem.

[Ragnar Svedje]

om din granne mobiliserar måste du mobilisera och slå ut honom, annars kommer han slå ut dig, denna tes ledde till kedjereaktionen som startade första värdskriget.

Sant.

Men precis som Stefan skriver så är inte den logiken tillämplig här. Att ett land som Norge mobiliserar en vecka efter Altmarkincidenten skulle inte ha hotat något annat land, och dessutom var England, Tyskland och Frankrike redan i krig vid den tiden. Samma sak gäller för Holland och Belgien, det var små länder vars militära försvar knappast utgjorde något hot mot Tyskland.

[pandersson2]

Ett par korrigeringar till din kronologi. Det var Sovjetunionen som inledde aggressionen mot Rumäninen.

Sovjetunionen gav ultimatum 26 juni 1940 och ockuperade Bessarabien fram till 3 juli 1940.
Ungern och Rumänien började förhandlingarna om Transsylvanien 16 augusti 1940. Ungern fick Norra Transsylvanien 30 augusti 1940 i tysk/italiensk skiljedomstol. Ungerska trupper gick in 5 september 1940.
Därtill erhöll Bulgarien södra Dobruja 7 september 1940.

[Ragnar Svedje]

Intressant att ni lägger så stor vikt vid de ekonomiska aspekterna av en mobilisering. Ordspråket snålheten bedrar visheten får en ny innebörd här.

Så kanske bör ett land som har allmän värnplikt bygga upp en särskild "mobiliseringsfond" i fredstid så att det finns likvida medel tillgängliga som är avsedda just för mobiliseringen när det blir aktuellt. Eller finns det bättre lösningar?

[Ragnar Svedje]

Ett par korrigeringar till din kronologi. Det var Sovjetunionen som inledde aggressionen mot Rumäninen.

Sovjetunionen gav ultimatum 26 juni 1940 och ockuperade Bessarabien fram till 3 juli 1940.
Ungern och Rumänien började förhandlingarna om Transsylvanien 16 augusti 1940. Ungern fick Norra Transsylvanien 30 augusti 1940 i tysk/italiensk skiljedomstol. Ungerska trupper gick in 5 september 1940.
Därtill erhöll Bulgarien södra Dobruja 7 september 1940.

Tack. Det var mycket som hände på kort tid i Rumänien den sommaren!

Vad som däremot inte hände var att Rumänien mobiliserade och gjorde motstånd.

[Ragnar Svedje]

Ett par korrigeringar till din kronologi. Det var Sovjetunionen som inledde aggressionen mot Rumäninen.

Sovjetunionen gav ultimatum 26 juni 1940 och ockuperade Bessarabien fram till 3 juli 1940.
Ungern och Rumänien började förhandlingarna om Transsylvanien 16 augusti 1940. Ungern fick Norra Transsylvanien 30 augusti 1940 i tysk/italiensk skiljedomstol. Ungerska trupper gick in 5 september 1940.
Därtill erhöll Bulgarien södra Dobruja 7 september 1940.

Tack. Det var mycket som hände på kort tid i Rumänien den sommaren!

Vad som däremot inte hände var att Rumänien mobiliserade och gjorde motstånd.

[pandersson2]

Jag tycker att frågeställningen haltar lite. För många länder var alternativen att mobilisera, vilket skulle omedelbart leda till krig och en ockupation av landet, eller att hoppas på att förhandlingar skulle lyckas och man på så sätt skulle kunna överleva. Att mobilisera bara för att få slåss innan man blir besegrad var det få som såg något syfte i. Man ansåg även att förhandlingspositionen skulle försvagas av sådana åtgärder. Detta gäller då främst de länder som var klämda mellan Berlin och Moskva.

[pandersson2]

i Rumäniens fall så får väl stragin ses som lyckad. Hade man valt att mobilisera och slåss mot Sovjetunionen hade man troligtvis blivit attackerad av Tyskland, Ungern och Bulgarien därtill vilket skulle fått till följd att landet fått samma öde som Polen. Nu lyckades man komma ur kriget med enbart en förlust av Bessarabien, vilket man ändå inte skulle kunnat undvika om man mobiliserat.