Var verkligen svenska officerare nazistanstuckna?

commuter · Inlägg av **commuter** » 8 oktober 2006, 21:29

Vid en släktträff härförleden kom jag och en mycket äldre släkting, som under världskriget var placerad i Generalstaben, att diskutera huruvida Sverige borde ha gjort "det rätta" och gått med i kriget, mot Hitler. En annan släkting hävdade att det var omoraliskt att stå utanför och att Per-Albin borde ha skämts.
Han såg medlidsamt på oss och berättade att det inte alls ahndlade om huruvida Sveriges beredskap var god eller inte. Enligt hans förmenande hade vi säkerligen kunnat sätta käppar i hjulen för både tyskar och ryssar. Däremot var han benhårt övertygad om att officerskåren, och främst kring livgardena, var så pro-tysk att en krigsförklaring mot Tyskland skulle ha lett till statskupp.
Vad tror ni? Eller är det nån som faktiskt vet?

På något sätt känns det lite som en upprättelse åt beredskapens realipolitiker, om det nu var så att de hade ett potentiellt inre hot att ta hänsyn till.

B Hellqvist · Inlägg av **B Hellqvist** » 8 oktober 2006, 23:19

För att officerare ska kunna göra statskupp krävs att man har trupperna med sig, och jag har svårt att se hur en värnpliktsarmé som den svenska skulle ha kunnat stödja något sådant.

maddog · Inlägg av **maddog** » 8 oktober 2006, 23:58

OT - nja... Trupper behöver iofs inte vara med vid en statskupp med militärer.. Bara en kader av 200 - 300... Se hur många de var i Thailand nu senast. Sen kommer folket att lydigt lyssna på radion och få höra en propaganda lögn.
Sen om det var så att det var risk för en kupp om Sverige gick med på de Allierades sida har jag inte en susning om.

von Adler · Inlägg av **von Adler** » 9 oktober 2006, 08:07

Vad jag vet var en hel del av arméns högre ledning 1939 mycket tyskvänliga. Dock var t.ex. Thörnell också mycket lojal och mycket patriotisk, jag har svårt att se Thörnell i en statskupp då hasn lydde regeringens och försvarsministerns beslut både i bokstav och ande även då han själv tyckte annorlunda. Kretsen kring Jung, som var på väg upp i raketfart vid den här tiden var inte heller särskilt tyskvänliga. Sedan ska man inte glömma att både flottans och flygets ledning lutade betydligt mer åt de allierades håll än arméns ledning.

Jag tror inte det går att jämföra Thailand med Sverige 1939-1943, i Thailand rådde konstitutionella problem och en massivt impopulär statsminister styrde.

I Sverige 1939 var dels så gott som alla yngre, värnpliktiga officerare inte ett dugg tyskvänliga. Generellt hade den rådande, demokratiska ordningen, neutraliteten och den socialdemokratiska regeringen massivt stöd i de breda folklagren. Sedan ska man inte glömma att Ådalen 1931 fortfarande var relativt färskt i mångas minne - en militärkupp hade nog inte setts med blida ögon av arbetarrörelsen.

Lars Gyllenhaal · Inlägg av **Lars Gyllenhaal** » 9 oktober 2006, 10:15

Hej,

Om nu den svenska officerskåren hade varit så väldigt tyskvänlig som många har påstått och påstår - hade det inte varit rimligt att rätt många svenska officerare gått i tysk krigstjänst? Det var ju både "ärorikt" (ur nazisynvikel) och välbetalt.

Minst någon offícer från varje regemente, eller flertalet regementen, borde väl ha gått med? Och några eller åtminstone en av landets ledande officerare?

Hur var det då? Hur många svenskar som var aktiva yrkesofficerare 1939-45 gick i tysk krigstjänst under IIVK?

Efter mer än sextio år har det bara med säkerhet kunnat identifieras två stycken, en svensk löjtnant som gick över till Wehrmacht (och som lever 2006) och en löjtnant som gick med i Waffen-SS (som är död). Vidare var det fyra svenska reservofficerare (tre fänrikar och en löjtnant) som gick med i Waffen-SS.

Alltså noll yrkes- eller reservofficerare över löjtnants grad.

Jämför det med deltagandet under första världskriget, då majoriteten av de drygt 70 svenskarna i tysk krigstjänst var eller hade varit svenska yrkes- eller reservofficerare.

Kort sagt anser jag att "officerskårens tyskvänlighet" under andra världskriget till stor del är ett resultat av den rätt stora tyskvänlighet som kåren uppvisade under första vk.

KÄLLA: Svenskar i krig 1914-45

Stellan Bojerud har även skrivit ang. detta ämne i Armémusei årsbok.

Mvh,

Lars

Markus Holst · Inlägg av **Markus Holst** » 9 oktober 2006, 10:22

Nu är detta kanske att kapa tråden eftersom jag inte diskuterar tyskvänligheten i svenska armén, utan istället Sveriges agerande under kriget.

Denna fråga dyker ju upp titt som tätt, och ofta får man höra argument just om Sveriges feghet. Emellertid undrar jag om ett svenskt deltagande i kriget verkligen hade gjort en sådan nytta att det vore motiverat.

- Som ett fredat hör av Europa var Sverige en viktig plats. Bland annat så kunde ju Sverige ta emot flyktinga som tack vare freden Sverige kunde förbli just fredade här.

- Ett krigsinträde från svenska sida hade ökat antalet sårade i kriget och vi hade ehaft ett stort antal fallna svenska soldater.

- Likadant hade ett svenskt krigsinträde flyttat kriget till sverige med enorm förstörelse och lidande som följd.

- Genom den bibehållna freden slapp Sverige bli befriat av Sovjetunionen; ett senario som inte skall hållas omöjligt.

Två länder i Europa har under 1900-talet sluppit diktatur: Sverige och Schweiz. Jag kan se ett samband mellan detta och ländernas neutrala omvärldspolitik.

Belisarius · Inlägg av **Belisarius** » 9 oktober 2006, 10:25

Markus Holst skrev:Två länder i Europa har under 1900-talet sluppit diktatur: Sverige och Schweiz. Jag kan se ett samband mellan detta och ländernas neutrala omvärldspolitik.

Uhm...Storbrittannien?

Dûrion Annûndil · Inlägg av **Dûrion Annûndil** » 9 oktober 2006, 14:15

Markus Holst skrev:Två länder i Europa har under 1900-talet sluppit diktatur: Sverige och Schweiz. Jag kan se ett samband mellan detta och ländernas neutrala omvärldspolitik.

Frankrike, Finland, Norge, Danmark, Belgien, Nederländerna?

Bara som en notis, när jag en gång pratade med min gamla granne så beskrev han hur hans befäl under kriget någon gång stod och föreläste för trupperna hur man minsann borde göra tyskarna sällskap i kriget mot ryssen. Huruvida detta tyder på nazisympatier är en annan fråga.

Markus Holst · Inlägg av **Markus Holst** » 9 oktober 2006, 14:30

Dûrion Annûndil skrev:Frankrike, Finland, Norge, Danmark, Belgien, Nederländerna?

Samtliga dessa var ju ockuperade av tyskland under kriget och har således inte sluppit diktatur.

England är däremot ett annat undantag som jag glömde bort.

Frogman · Inlägg av **Frogman** » 9 oktober 2006, 14:59

Finland var knappast ockuperat av Tredje Riket utan hade en pakt man senare bröt.
Irländska Fristaten, Storbritannien minus kanalöarna och Portugal är några som inte
var inblandade i WW2.

Markus Holst · Inlägg av **Markus Holst** » 9 oktober 2006, 16:49

Frogman skrev:Finland var knappast ockuperat av Tredje Riket utan hade en pakt man senare bröt.
Irländska Fristaten, Storbritannien minus kanalöarna och Portugal är några som inte
var inblandade i WW2.

Jag ge mig! Min teori håller inte.

Lars Gyllenhaal · Inlägg av **Lars Gyllenhaal** » 9 oktober 2006, 17:30

Frogman skrev:Finland var knappast ockuperat av Tredje Riket utan hade en pakt man senare bröt.
Irländska Fristaten, Storbritannien minus kanalöarna och Portugal är några som inte
var inblandade i WW2.

Det där med "minus kanalöarna" borde rendera dig en utmärkelse. De allra flesta människor inkl MÖPar har helt glömt bort att dessa öar var ockuperade av Tyskland, med Bobbies, pubar och allt!

Den finsk-tyska "pakten" var dock en av de mest kortlivade i historien. Den slöts sommaren 44 och bröts i september samma år och dess omfattning gjorde inte Finland det minst likt t ex Ungern eller (Tjecko)slovakien. Självstyret och demokratin bestod.

Ferocius · Inlägg av **Ferocius** » 9 oktober 2006, 17:54

Fast man ska ju inte glömma bort att Finland under 1900-talets första årtionen var en del av tsarens Rysslan, och det landet kan ju inte sägas ha varit demokratiskt, ens efter revolutionen 1905. Så man måste nog räkna in Finland till icke-demokraternas skara precis som Danmark och Norge. Frogman nämnde Portugal, men Portugal var väl en diktatur under Salazar?

Sarvi · Inlägg av **Sarvi** » 9 oktober 2006, 18:11

Det finns ett antal trådar där Sveriges och Sveriges regerings agerande under VK2 diskuterats, var snälla och låt den här tråden handla om svenska officerares ev. nazist- och/eller tyskvänlighet (en inte helt oväsentlig distinktion).

commuter · Inlägg av **commuter** » 9 oktober 2006, 18:57

I sin bok Den svenska nationalsocialismen. Medlemmar och sympatisörer 1931-1945 namnger Tobias Hübinette ett otal svenska militärer som faktiskt tagit steget fullt ut och blivit medlemmar i olika nazistiska organisationer. Det är väl inte alltför långsökt att tro att detvfanns än fler sympatisörer. Jag tror inte alls att det måste finnas ett samband mellan Tysklandsfrivilliga och omfattningen av sympatierna med nazismen (som, precis som påpekats, inte alls är samma sak som tyskvänlighet).
Det kan ju finnas ett antal orsaker till svenska militärers eventuella nazistsympatier; man kan säkert finna en hel del kommunistskräck bland orsakerna. Är det någon som har en aning om påståendet att just livgardisterna skulle varit mer anstrukna än andra?

Skalman.nu Forum

Var verkligen svenska officerare nazistanstuckna?

Var verkligen svenska officerare nazistanstuckna?

Två y-off i tysk krigstjänst

Tror nog det var fler än så....