Fredsplaner...eller?

[Von Nilsson]

Hej.


Jag behöver fakta om tiden efter det tyska anfallet mot Polen 1939. Vad hade Hitler för planer mot väst?ville han ha fred eller var krig det enda han ville ha?
vad jag kan förstå försökte han få fred med västakterna under oktober månad, men samtidigt sa han åt sina generaler att utarbeta planerför ett anfall i väst!vad ville han?


mvh//Von Nilsson

[Solitaire]

"Erövraren älskar alltid fred: han skulle föredra att ta över vårat land utan motstånd" för att parafrasera Karl von Clausewitz. Så vitt jag vet så var Hitlers vision att Storbritannien skulle ingå en allians med Tyskland för att motbalansera USA. Naturligtvis tjänade han på att framställa sig som villig till fred med västmakterna men han visste nog att det krävdes krig för att han skulle få som han ville.

[mrsund]

Vad jag vet så ska han ha velat krig redan vid 38/39 under tjeckkrisen, men väst backade.

[Hans]

Vad jag vet så ska han ha velat krig redan vid 38/39 under tjeckkrisen, men väst backade.

Då var Tyskland inte redo för krig, det bara lät så.

MVH

Hans

[Solitaire]

Vad jag vet så ska han ha velat krig redan vid 38/39 under tjeckkrisen, men väst backade.

Då var Tyskland inte redo för krig, det bara lät så.

Det bekymrade nog inte Hitler skulle jag tro, han spelade ett högt spel.

[varjag]

Hej.


Jag behöver fakta om tiden efter det tyska anfallet mot Polen 1939. Vad hade Hitler för planer mot väst?ville han ha fred eller var krig det enda han ville ha?
vad jag kan förstå försökte han få fred med västakterna under oktober månad, men samtidigt sa han åt sina generaler att utarbeta planerför ett anfall i väst!vad ville han?


mvh//Von Nilsson

Sanningen är nog att Hitler efter Polen inte ville fortsätta kriget i väst. Han hade genom sitt klumpiga politiska manövrerande sommaren 1939 - helt enkelt råkat i krig med 'fel fiender', England och Frankrike. Efter Polens fall höll han ett stort tal där han 'vädjade till förnuftet' i London och Paris men möttes med kalla handen från London medan parisarna nog var mera villiga diskutera saken. Efter Frankrikes fall höll han ännu ett beramat tal - med 'ännu en vädjan till förnuftet' denna gång i London,
det var i det talet han påpekade att 'ett stort Imperium kommer att gå under' om kampen fortsätter. Men Imperie-ägarna i London avfärdade Hitlers fredssignaler med ett kort uttalande av Lord Halifax - att England tänkte fortsätta kampen.
Hitlers strävan - var hela tiden att angripa, förinta och kolonisera europeiska Ryssland, en allians med England och en anglo-tysk världshegemoni - som motvikt mot det amerikanska inflytandet i 'the western Hemisphere'.

[Martin Lundvall]

Efter att Frankrike var besegrat så ansåg man i Tyskland att Storbrittannien var chanslös, de fredsplaner man framställde tyckte man var mycket generösa. Ingen på de brittiska öarna trodde emellertid på Hitlers uppriktighet, han hade gång på gång sagt att han inte var intresserad av något nytt territorium men ändå hade Tyskland växt och växt. Hitlers planer låg i öst, Frankrike och Storbrittannien kunde mycket väl vara kvar men bara om de erkände Tysklands överhöghet och ledande roll på kontinenten.

/Martin

[Stoneyard]

"Östra Europa är inte värt benknotorna från en enda brittisk grenadjär" sa nån engelsk politiker på 1800-talet...

Sanningen är dock den, att om Tyskland utvidgats efter "Mein kampf"-modell med ett stortyskt välde i Polen, Litauen, Vitryssland och Ukraina så skulle Frankrike och Storbritannien inte längre ha så mycket att säga till om i Europeisk storpolitik. Frankrike och Storbritannien går inte i krig för Polen, utan för sin egen status som stormakter.

Hitler visste nog att en expansion i öst förr eller senare måste leda till krig med västmakterna. Talen han höll under hösten 1939 är mer att betrakta som ett spel för gallerierna. Hitler förstod mycket väl att väst inte tänkte sluta fred. Om han mot all förmodan fått ett anbud hade han säkert tagit det, men Hitler hade redan valt krig mot väst genom att angripa Polen.

Situationen försommaren 1940 är en annan, här kunde en realistisk chans till fred funnits om andra kretsar varit vid makten i Storbritannien.

Helt klart är att Hitler var en stor beundrare av Storbritannien som ju var världsmästare i herrefolksidéer vid denna tid....

[Martin Lundvall]

Hitler visste nog att en expansion i öst förr eller senare måste leda till krig med västmakterna. Talen han höll under hösten 1939 är mer att betrakta som ett spel för gallerierna. Hitler förstod mycket väl att väst inte tänkte sluta fred. Om han mot all förmodan fått ett anbud hade han säkert tagit det, men Hitler hade redan valt krig mot väst genom att angripa Polen.

Är vi säkra på detta? Jag har läst att budskapet om västmakternas krigsförklaringar ändå chockade Hitler. Fast jag kanske har fallit offer för någon av de otaliga andra världskrigsmyterna. Jag för min del kan mycket väl tänka mig att Hitler trodde att i och med att han hade ryggen fri från Sovjetunionen fri skulle inte Storbritannien och Frankrike försöka på sig något fuffens.

Om Storbritannien och Frankrike var angelägna om att bevara sin maktstatus så hade de tidigare flera goda chanser till det, och att man inte ens försökte på sig att invadera Tyskland 1939 visar på man kanske inte var så sugna på ett krig.

Hade väst valt krig med Tyskland genom att alliera sig med Polen, eller fanns det utrymme för förhandlingar? Nytt München? Fast det låter jag någon annan svara på.

/Martin

[Lord Havelock Vetinari]

Hitler hade ju brutit mot Münchenfördraget genom att ockupera hela Tjeckien. I väst ansåg man nog att han hade förbrukat sin trovärdighet.

[varjag]

Efter München - fanns det nog inte längre utrymme för förhandlingar vad England avsåg. Dom insåg att krig var enda möjligheten att stoppa Hitler och rustade för allt vad tygen höll. Frankrike var den svaga länken - men hetsades på från London, drog fötterna efter sig och fruktade någon sanning i den tyska propagandan att 'England väntar - att varje fransman gör sin plikt'! Dundertabben i London var tron att den fransk/brittiska alliansen - skulle vara stark nog att besegra Hitlertyskland. I Paris - hoppades man på en allians med Ryssland för att 'inringa' Hitler medan den stockkonservativa Tory-regeringen i London tyckte att allt samröre med Stalin var nästan 'syndigt'. När Hitler förekom dem bägge med SIN non-aggressionspakt med Stalin, tog London/Paris 'en torped i vattenlinjen' - men hade redan gjort förpliktelser och uttalanden - som gjorde det omöjligt för dem 'att backa ned' då de var parlamentariska demokratier. Hitlers dundertabbe - var att han inte begrep detta, kanske för att han blivit för 'van' vid diktaturens oinskränkta makt. Han hoppades - mot förnuftet - att England/Frankrike INTE skulle förklara krig. Att de gjorde det - var tveklöst en chock för honom. Detta trots att London varnat honom i de mest klartextade noter - att så skulle bli fallet. Som jag skrev i en tidigare post- gjorde Hitler allt han kunde för att få fred med England under 1939 och 1940...innan han tvingades inse att vad han skrivit i Mein Kampf, om Englands divide et impera-politik - forfarande var högst aktuell. England skulle aldrig uppge sin politiska tradition att söndra Europa, genom att liera sig med en eller flera MOT den starkaste kontinentalmakten.