midway
- Mathias Forsberg
- Medlem
- Inlägg: 2986
- Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
- Ort: Stockholm
- Kapten_Gars
- Medlem
- Inlägg: 3112
- Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
- Ort: Göteborg
Inga farty sänktes av artilleri, flottorna kom inte ens inom synhåll för varandra. Enligt en artikel i Command Magazine från '93 så förlorade USA 1 hangarfartyg och en jagare samt 307 stupade medans japanerna förlorade 4 hangarfartyg, en tung kryssare och ca 3500 man.Mathias Forsberg skrev:Tack för en intressant tråd med intressant information!
Finns det en sammanfattning över förlusterna på respektive sida? Sänktes något fartyg av fartygseld?
/Forsberg
/Daniel
Hur kunde förlusterna bli så stora hos japanerna?Kapten_Gars skrev:Inga farty sänktes av artilleri, flottorna kom inte ens inom synhåll för varandra. Enligt en artikel i Command Magazine från '93 så förlorade USA 1 hangarfartyg och en jagare samt 307 stupade medans japanerna förlorade 4 hangarfartyg, en tung kryssare och ca 3500 man.Mathias Forsberg skrev:Tack för en intressant tråd med intressant information!
Finns det en sammanfattning över förlusterna på respektive sida? Sänktes något fartyg av fartygseld?
/Forsberg
/Daniel
Grunden till framgången var dels den amerikanska ledningens skickliga dispositioner, som bla ledde till, att Nagumo överraskades i ett mycket ogynnsamt läge, dels de ombordbaserade störtbombförbandens stora stridsduglighet och underrättelsetjänstens förnämliga arbete (de hade knäckt japanernas koder, så de visste var anfallet skulle komma).Mercai skrev:Hur kunde förlusterna bli så stora hos japanerna?
MVH
Slagets förlopp beskrivs mycket bra i Wouks Krigets vindar (skönlitterär serie som omfattar nästan alla skådeplatser viktiga för ww2, rekommenderas!). Har även varit filmad, där inte minst avsnittet som behandlar Midway slaget är bra.
Almendares.
Nej, tvärtom. Där kom man på att fartygen måste mjukas upp av bombarna först, annars är det rena mordet att skicka in torpedplanen mot oskadade moderna krigsfartyg. Däremot förekom ett tillfälle att när japanska jaktplan sysslade med kaninjakt på torpedplanen, kunde störtbombarna smyga in ovanifrån, och sätta in sin stora framgångsrika bombanfall mot hangarfartygen. Men det var bara en tursam slump.
Almendares.
Nej, tvärtom. Där kom man på att fartygen måste mjukas upp av bombarna först, annars är det rena mordet att skicka in torpedplanen mot oskadade moderna krigsfartyg. Däremot förekom ett tillfälle att när japanska jaktplan sysslade med kaninjakt på torpedplanen, kunde störtbombarna smyga in ovanifrån, och sätta in sin stora framgångsrika bombanfall mot hangarfartygen. Men det var bara en tursam slump.
HAr för mig att de allierade använde en ny taktik vilken innebar att torpedplanen drog på sig luftvärnselden så at störtbombarna kunde på mer ostört(innan hade de vart tvärtom).
- subskipper
- Medlem
- Inlägg: 1226
- Blev medlem: 23 mars 2002, 16:30
- Ort: Örebro (Äntligen hemma igen)
Det var inte så mycket taktik som slump att det föll sig på det sättet. Störtbombarna flög mer eller mindre vilse och anlände precis vid en tidpunkt när japanerna helt saknade höghöjdsskydd iom att jaktplanen gått ner för att möta torpedbombarna.D.Almendares skrev:HAr för mig att de allierade använde en ny taktik vilken innebar att torpedplanen drog på sig luftvärnselden så at störtbombarna kunde på mer ostört(innan hade de vart tvärtom).
~Henric Edwards
Skulle ha lagt in denna post tidigare, men bättre sent än alldrig.mrvector skrev:Vilka fartyg och flygplan användes vid slaget?
USA använde en snabb hangarfartygsstyrka.
Operationsstyrka 17. Konteramiral Fletcher
Stridsgrupp 17.5: hangarfartyget Yorktown
Stridsgrupp 17.2: tunga kryssarna Astoria och Portland
Stridsgrupp 17.4: sex jagare
Operationsstyrka 16. Konteramiral Spruance
Stridsgrupp 16.5: hangarfartygen Enterprise och Hornet
Stridsgrupp 16.2: tunga kryssarna New Orleans, Minneapolis, Vincennes, Northamton och Pensacola samt luftvärnskryssaren Atlanta
Stridsgrupp 16.4: nio jagare
Förrådsgrupp: två tankfartyg och två jagare
Hangarfartygsstyrkan beordrades inta utgångsläge nordost Midway.
Midway's garnision bestod av 3.027 man, däribland en marinkårsbataljon. Flygstridskrafterna omfattade 121 plan, därav ett 30-tal flygbåtar för fjärrspaning och omkring 20 tunga bombplan, "flygande fästningar". Midway kom under operationerna att fungera som ett osänkbart hangarfartyg med stor kapacitet.
MVH
Kom att tänka på en sak, efter det jag skrev inlägget om USA's styrkor. Hangarfartygsstyrkan var en 30+ knop= snabb styrka, slagskeppen som var disponibla vid den tiden (sommaren 1942) var av långsammare typ.
Vilka slagskepp var tillgängliga för US Navy's stilla-havsflotta vid tidpunkten för slaget om Midway (4-7juni 1942).
MVH
Vilka slagskepp var tillgängliga för US Navy's stilla-havsflotta vid tidpunkten för slaget om Midway (4-7juni 1942).
MVH
- Anton Severin
- Medlem
- Inlägg: 698
- Blev medlem: 30 oktober 2003, 20:49
- Ort: Habo
6 juniBattler skrev:Tunga kryssaren Mikuma ingående i 7. Kryssardivisionen sänktes också.
Kl 2.15: De japanska kryssarna Mogami och Mikuma kolliderar.
Kl 3: Amiral Yamamoto ger order åt sina enheter att återvända.
Under timmarna därefter lyckas Mogami och Mikuma
avlägsna sig, fastän de är skadade. Senare under natten lyckas
amerikanska plan upptäcka Mikuma, anfaller och sänker den.
Artikel tagen ur boken Andra världskriget dag för dag på alla fronter
Sammanställt av Cesare Salmaggi och Alfredo Pallavisini
Kompletterar Anton Severin's inlägg om kryssarna.
Den 22 maj 1942 lämnade 7. kryssardivisionen (tunga kryssarna: Suzuya, Kumano, Mogami och Mikuma) Hashirajima och anlände till Guam den 26 maj, för att agera närskydd för transportstyrkan, som hade invasionstrupperna för Midway-operationen. I närskyddsstyrkan ingick förutom 7. kryssardivisionen, jagarna Arashio och Asashio samt tankern Nichiei Maru.
Närskyddsstyrkan lämnade Guam den 28 maj för att etablera kontakt med transportstyrkan, som hade avgått från Saipan den 30:de. Klockan 12.00 den 5 juni fick 7. kryssardivisionen order om att gå fram och utföra nattlig artilleribeskjutning av Midway, ca 400 nm öster om transportstyrkan.
Forcerande på högsta hastighet lämnade 7. kryssardivisionen jagarna och tankern efter sig och de var ungefär 90 nm väster om Midway när kontraorder kom kl 21.20. Kryssarna girade och lade sig på kurs nord-nordväst, samt reducerade farten till 28 knop, avståndet mellan fartygen var 800 m. Kl 23.18 (JMT) siktade utkikar på Kumano (flaggskepp) en ytgående ubåt (USS Tambor SS-198) på 5.000 m avstånd, 45 grader styrbord.
En order om undanmanöver 45 grader till babord gavs och signalerades till fartygen akteröver. Suzuya (nr 2) och Mogami (nr 4) följde ordern, men Mikuma (nr 3) utförde felaktigt en 90 graders gir, och rammades av Mogami. En 2 m hög och 20 m lång reva, ovanför vattenlinjen, under bryggkomplexet uppstod på Mikuma's babordssida.
Skadan inverkade inte på Mikuma's manöverbarhet, men hon läckte olja eftersom en bränsletank hade blivit punkterad. Mogami's för blev böjd 90 grader babord, skadan gick ända bak till första kanontornet. I det skadade området läckte vatten in till mellannivå däck. Skadan gjorde även framfart näst intill omöjlig, beslut togs därför att, kapa för-sektionen.
Efter kapning och nödreparation var Mogami kapabel att göra 12 knop. Under tiden retirerade Kumano och Suzuya med hög hastighet och lämnade de två skadade kryssarna efter sig. I gryningen den 7 juni var Mogami i kondition att öka farten till 14 knop, men hon och systerfartyget hade otur.
De upptäcktes av ett Douglas SBD Dauntless plan från USS Enterprise. Mellan 06.45 och 11.45 anfölls kryssarna i tre vågor av Douglas SBD Dauntless dykbombplan med 500 lb (227 kg) och 1000 lb (454 kg) bomber. I en första våg med 26 Douglas SBD Dauntless från VB-8 och VS-8 från USS Hornet som attackerade kl 06.45 träffades Mogami två ggr, en bomb penetrerade 5. kanontornet och dödade tornbesättningen, samt en träff midskepps på flygplansplattformen, som startade en brand i torpedlagret som var beläget under plattformen.
Turligt nog hade man gjort sig av med torpederna efter kollisionen, och branden var släckt efter ca en timme. Jagarna Arashio och Asashio hade dirgerats till de skadade kryssarna för att vara behjälpliga, och assistera med luftvärnsskydd.
En andra våg bestående av 31 Douglas SBD Dauntless, elva från VB-6 och VS-6 tillhörande USS Enterprise och 20 från VB-3 och VS-5 tillhörande USS Yorktown, alla planen hade startat från Enterprise. Attacken inleddes kl 09.30 och träffar registrerades på båda kryssarna.
Mogami träffades midskepps på flygplansplattformen samt en träff föröver vid bryggan, båda träffarna förosakade medelsvåra skador. Mikuma träffades minst fem ggr, den första träffade kanontorn nr 3, vilket förosakade skador på bryggan. Flera personer blev döda eller skadade, inklusive kapten Sakiyama.
Två bomber träffade styrbords främre maskinrum, och två bomber träffade babords aktre maskinrum, vilket resulterade i att kryssaren stoppade, samt startade en kraftig brand i torpedlagret. Elden antände torpederna, vilka exploderade kl 10.58 Kraften i explosionen ramponerade fartyget och commander Takashima (2 officer) gav order om att överge fartyget. Jagaren Arashio manövrerade nära den skadade kryssaren för att plocka upp överlevande.
Efter att ha räddat ca 240 överlevande från Mikuma, lämnade Mogami och de två jagarna den drivande kryssaren. Fartyget/vraket fotograferades av två Douglas SBD Dauntless från VB-6 på eftermiddan. Mikuma sjönk någon gång under kvällen/natten den 7 juni. Hon var den första japanska kryssare som förlorades under kriget. Mer än 650 besättningsmän dödades eller avled senare av skador, inklusive kapten Sakiyama Shakao.
Mogami som träffats av fem bomber och förlorat nio officerare, och 81 sjömän samt fått 101 skadade ur besättningen, anslöt till invasionsstyrkan kl 04.00 den 8 juni, och till 7. kryssardivisionen en timme senare. Mogami anlände Truk den 14:de efter att ha fyllt på bränsle från tankern Nichiei Maru.
Källa: Japanese Cruisers of the Pacific War, E Lacroix & L Wells
MVH
Den 22 maj 1942 lämnade 7. kryssardivisionen (tunga kryssarna: Suzuya, Kumano, Mogami och Mikuma) Hashirajima och anlände till Guam den 26 maj, för att agera närskydd för transportstyrkan, som hade invasionstrupperna för Midway-operationen. I närskyddsstyrkan ingick förutom 7. kryssardivisionen, jagarna Arashio och Asashio samt tankern Nichiei Maru.
Närskyddsstyrkan lämnade Guam den 28 maj för att etablera kontakt med transportstyrkan, som hade avgått från Saipan den 30:de. Klockan 12.00 den 5 juni fick 7. kryssardivisionen order om att gå fram och utföra nattlig artilleribeskjutning av Midway, ca 400 nm öster om transportstyrkan.
Forcerande på högsta hastighet lämnade 7. kryssardivisionen jagarna och tankern efter sig och de var ungefär 90 nm väster om Midway när kontraorder kom kl 21.20. Kryssarna girade och lade sig på kurs nord-nordväst, samt reducerade farten till 28 knop, avståndet mellan fartygen var 800 m. Kl 23.18 (JMT) siktade utkikar på Kumano (flaggskepp) en ytgående ubåt (USS Tambor SS-198) på 5.000 m avstånd, 45 grader styrbord.
En order om undanmanöver 45 grader till babord gavs och signalerades till fartygen akteröver. Suzuya (nr 2) och Mogami (nr 4) följde ordern, men Mikuma (nr 3) utförde felaktigt en 90 graders gir, och rammades av Mogami. En 2 m hög och 20 m lång reva, ovanför vattenlinjen, under bryggkomplexet uppstod på Mikuma's babordssida.
Skadan inverkade inte på Mikuma's manöverbarhet, men hon läckte olja eftersom en bränsletank hade blivit punkterad. Mogami's för blev böjd 90 grader babord, skadan gick ända bak till första kanontornet. I det skadade området läckte vatten in till mellannivå däck. Skadan gjorde även framfart näst intill omöjlig, beslut togs därför att, kapa för-sektionen.
Efter kapning och nödreparation var Mogami kapabel att göra 12 knop. Under tiden retirerade Kumano och Suzuya med hög hastighet och lämnade de två skadade kryssarna efter sig. I gryningen den 7 juni var Mogami i kondition att öka farten till 14 knop, men hon och systerfartyget hade otur.
De upptäcktes av ett Douglas SBD Dauntless plan från USS Enterprise. Mellan 06.45 och 11.45 anfölls kryssarna i tre vågor av Douglas SBD Dauntless dykbombplan med 500 lb (227 kg) och 1000 lb (454 kg) bomber. I en första våg med 26 Douglas SBD Dauntless från VB-8 och VS-8 från USS Hornet som attackerade kl 06.45 träffades Mogami två ggr, en bomb penetrerade 5. kanontornet och dödade tornbesättningen, samt en träff midskepps på flygplansplattformen, som startade en brand i torpedlagret som var beläget under plattformen.
Turligt nog hade man gjort sig av med torpederna efter kollisionen, och branden var släckt efter ca en timme. Jagarna Arashio och Asashio hade dirgerats till de skadade kryssarna för att vara behjälpliga, och assistera med luftvärnsskydd.
En andra våg bestående av 31 Douglas SBD Dauntless, elva från VB-6 och VS-6 tillhörande USS Enterprise och 20 från VB-3 och VS-5 tillhörande USS Yorktown, alla planen hade startat från Enterprise. Attacken inleddes kl 09.30 och träffar registrerades på båda kryssarna.
Mogami träffades midskepps på flygplansplattformen samt en träff föröver vid bryggan, båda träffarna förosakade medelsvåra skador. Mikuma träffades minst fem ggr, den första träffade kanontorn nr 3, vilket förosakade skador på bryggan. Flera personer blev döda eller skadade, inklusive kapten Sakiyama.
Två bomber träffade styrbords främre maskinrum, och två bomber träffade babords aktre maskinrum, vilket resulterade i att kryssaren stoppade, samt startade en kraftig brand i torpedlagret. Elden antände torpederna, vilka exploderade kl 10.58 Kraften i explosionen ramponerade fartyget och commander Takashima (2 officer) gav order om att överge fartyget. Jagaren Arashio manövrerade nära den skadade kryssaren för att plocka upp överlevande.
Efter att ha räddat ca 240 överlevande från Mikuma, lämnade Mogami och de två jagarna den drivande kryssaren. Fartyget/vraket fotograferades av två Douglas SBD Dauntless från VB-6 på eftermiddan. Mikuma sjönk någon gång under kvällen/natten den 7 juni. Hon var den första japanska kryssare som förlorades under kriget. Mer än 650 besättningsmän dödades eller avled senare av skador, inklusive kapten Sakiyama Shakao.
Mogami som träffats av fem bomber och förlorat nio officerare, och 81 sjömän samt fått 101 skadade ur besättningen, anslöt till invasionsstyrkan kl 04.00 den 8 juni, och till 7. kryssardivisionen en timme senare. Mogami anlände Truk den 14:de efter att ha fyllt på bränsle från tankern Nichiei Maru.
Källa: Japanese Cruisers of the Pacific War, E Lacroix & L Wells
MVH
Battler berättar om de japanska kryssarna:
Jag har aldrig hört talas om något sådant, men de japanska skeppen hade tydligen denna unika konstruktionslösning.
De måste ha varit oerhört duktiga som lyckades med denna nödreparation till sjöss. Detta är ju ett typiskt stort varvsarbete. Men det måste också betyda att iaf de japanska kryssarna kunde koppla loss för och akterskotten sas. Ungefär som en attackerad ödla.beslut togs därför att, kapa för-sektionen.
Efter kapning och nödreparation var Mogami kapabel att göra 12 knop.
Jag har aldrig hört talas om något sådant, men de japanska skeppen hade tydligen denna unika konstruktionslösning.
Har ingen uppgift om hur de gick till väga, så jag spekulerar. Ett gäng stora skärbrännare, inget finlir, de var i tidsnöd. Laddningar för att spränga av bärande balkar. Man kan t ex kapa ena sidan och göra initialbrottytor på sidan som är kvar och "gunga loss" det som sitter kvar med motorerna. Dessutom hade de underhållsfolk och verktyg från två fartyg.Stefan skrev:De måste ha varit oerhört duktiga som lyckades med denna nödreparation till sjöss. Detta är ju ett typiskt stort varvsarbete. Men det måste också betyda att iaf de japanska kryssarna kunde koppla loss för och akterskotten sas. Ungefär som en attackerad ödla.
Inte jag heller.Stefan skrev:Jag har aldrig hört talas om något sådant, men de japanska skeppen hade tydligen denna unika konstruktionslösning.
MVH
Följande flygplanstyper användes.mrvector skrev:Vilka fartyg och flygplan användes vid slaget?
USN (Flottan)
Brewster F2A-3 "Buffalo"
Grumman F4F-3/-4 "Wildcat"
Consolidated PB2Y-2 "Coronado"
Consolidated PBY-5/-5A/-5B "Catalina"
Douglas R4D-1 "Skytrain"
Douglas SBD-2/-3 "Dauntless"
Vought SB2U-3 "Vindicator"
Curtiss SOC-3 "Seagull"
Douglas TBD-1 "Devastator"
Grumman TBF-1 "Avenger"
USAAC (Arméflyget)
Boeing B-17E/F "Flying Fortress"
Martin B-26 "Marauder"
Douglas C-53 "Skytrain"
Curtiss P-40E "Kittyhawk"
Japanska flottans flyg
Aichi D3A1 Typ 99 "Val"
Aichi E13A1 Typ 00"Jake"
Kawanishi E7K2 Typ 94 "Alf"
Mitsubishi A6M2 Typ 00 "Zero"
Mitsubishi G4M1 Typ 1 "Betty"
Nakajima B5N2 Typ 97 "Kate"
Nakajima E8N2 Typ 95 "Dave"
Yokosuka D3Y1 Typ 13 "Judy"
MVH