Minor vid svenska kusten

varjag · Inlägg av **varjag** » 6 december 2003, 11:36

J von B - vad Sune säger om 'minlederna' genom bl.a. Skagerack-spärren är helt korrekt. Allteftersom minsveparna röjde allt större områden och förklarade dem minfria, vidgades seglingsområdena. Jag var också sjöman - fast en generation före din och drar lite på smilbandet åt den nya generationen som tror att alla sjöfarande före DECCA och Satellitnavigering inte hade en aning om sin position - vilket inte är korrekt. Kanske inte på några metrar när - men betydligt bättre än du tycks förestalla dig. I dåligt väder, dålig sikt och med radiofyrar och korspejling som enda vägledning - var det i alla fall ganska korrekta positioner som fastställdes. MEN DET FANNS DEFINITIVT RISKER för minsprängning (och det hände) före c:a 1955. Därefter började man betrakta minorna som nära sin 'use-by-date' och det togs friheter på kommandobryggor som varit otänkbara fem år tidigare. Därför blev jag förvånad över Battlers post om en gammal svensk mina, fälld 1942 som hittades vid 53 års ålder. Men jag tar med en nypa salt, dess 'farlighet'. Kvaliteten på svenska minor var säkert hög, men om man hade haft MINSTA tro på att den kunde brisera - hade man nog sprängt den i.s.f. att 'desarmera' den. Gissingsvis - vile man kika in och se hur pass bra den var.

Robert Sköld · Inlägg av **Robert Sköld** » 6 december 2003, 15:30

Svenska vatten förklarades mig veterligen i princip minfria 1976.

/Robert Sköld

Battler · Inlägg av **Battler** » 6 december 2003, 21:48

Visst fick sjöfarten hålla sig till speciella leder, NEMEDRI-lederna (North European Mediterranean Routing Instruction), vilka var speciellt utbojade. Man räknade från början med att havet skulle kunna förklaras minfritt omkring 1955, men några minsprängningar i bl a Nordsjön i början på 50-talet gjorde att man tänkte om. Först i sep 1974 bedömde man slutligen att minfaran äntligen var över på fritt hav, men minfarliga områden på svenskt vatten frisläpptes först 1976.

Källa
Minsvepare, H Bergström & P Swan.

MVH

Sune · Inlägg av **Sune** » 9 december 2003, 09:32

Jag har inte diskuterat Skagerack alls. Däremot har jag sett 'kartor' över Kattegatt med områden märkta som minerade och svepta. Men det var förmodligen på 50/ 60 talet inser jag nu. För övrigt hade väl de flesta fartyg Decca på 50/60-talet, eller hur? Så det var väl inget problem med navigeringen? Och radarn är väl ett bra navigationshjälpmedel i Kattegat.

Men har man verkligen svept hela Kattegatt?

J von B · Inlägg av **J von B** » 9 december 2003, 13:07

Hej igen Sune!
Hej varjag!

Jag förhörde mig hos en äldre kollega om just mineringarna i Kattegatt. Enligt honom så svepte man efter kriget de rutterna som handelssjöfarten använder. Exempelvis Route T som är en 17m djup led som är upprättad mellan Skagen och Gedser. Man har aldrig svept Kattegatt i sin helhet och det förekommer att minor dyker upp än idag som vi alla här påpekat.

Du frågade inledningsvis om tillståndet i Kattegatt idag. Jag vidhåller att man idag inte måste följa någon led med hänsyn till minfara. Hotet från de kvarvarande minorna måste varit obefintligt under de senaste trettio åren med tanke på att jag inte hört talas om något minsprängt handelsfartyg i Kattegatt efter kriget. Varjag pratar om att minsprängningar skedde före 1955, skulle vara intressant att få en vidare utläggning om detta. Jag har hört talas om fiskebåtar som förolyckats, men alltid dragit slutsatsen att man utlöst dem då man fiskade upp dem.

Angående positionering så har jag aldrig påstått att man inte kunde göra så förr. Dock med en helt annan nogrannhet än idag. I dålig sikt och hårt väder borde åtskilliga fartyg under den period med minfara som ni beskriver hamnat av kurs. Decca har jag själv aldrig nyttjat, systemet är idag till evigheten gånget. Loran-C finns dock i drift, och visar hundratals meter fel i Skagerack och Kattegatt. Radarn är ett utmärkt navigationshjälpmedel och positioneringsintrument men med sin felmarginal. Allt hänger på hur breda de minsvepta lederna var.

Mvh
Johan

Mr S · Inlägg av **Mr S** » 10 december 2003, 08:41

Inte för att det har med ämnet att göra direkt men min gammel morfar Johan Öhrnberg som var fiskare på Orust fick upp en tysk ubåt med nätet, hela besättningen blev förda in i båten och förhörda(!)

Mr S

Sune · Inlägg av **Sune** » 10 december 2003, 09:26

Mr S skrev:Inte för att det har med ämnet att göra direkt men min gammel morfar Johan Öhrnberg som var fiskare på Orust fick upp en tysk ubåt med nätet, hela besättningen blev förda in i båten och förhörda(!)

Mr S

Är det en 'fiskarhistoria'? Konstigt att vi inte hört talas om det ..

varjag · Inlägg av **varjag** » 10 december 2003, 11:42

Johan Öhrnberg månde ha haft ett väldeligt fiskefartyg, som inte kantrade med en så stor 'fisk' i noten........men det var en trevlig anekdot. JvB - minsprängningarna fram till 1955 som jag talade om var inte i Kattegatt utan i Nordsjön nere vid Holländska och Belgiska kusterna. Jag kommer inte individuella fall - men vill minnas det var magnetminor som var de misstänkta. Jag tror oxaa det fanns 1-2 fall i södra Östersjön, minfarleden in till Kiel och en annan till Swinemünde eller Gdansk/Gdynia. DECCA var nytt när jag lämnade sjön - för fusknavigatörer naturligtvis - och visst har du rätt - det fanns både bättre och sämre navigatörer. Men samma felmarginal, tyvärr, fanns - både hos dem som en gång lagt minorna - och dem som senare svepte dem. Om 'precisionen' för bottenminor, släppta från flygplan - skall vi bara inte tala.........varjag

Mr S · Inlägg av **Mr S** » 10 december 2003, 12:56

Nu bör det tilläggas att detta fick jag berättat för mig när jag var 6 år eller något i den stilen, naturligtvis drog de inte upp ubåten...men det fattar ju vem som helst...eller? Mr S

Showtime. · Inlägg av **Showtime.** » 13 december 2003, 01:41

Allt jag vet om detta är att min farfar var minröjare, och att han bodde i Göteborg. Tror det var runt danmark. Kanske Laesö, vad vet jag?!

Sune · Inlägg av **Sune** » 28 december 2003, 23:58

Jag intervjuade min 82-årige bekant igen. Det var han som seglade med järnmalm till Tyskland under kriget. Efter kriget var han med om att röja minor i Kattegatt. De röjde 60 stycken. De fick 60 kronor per mina att dela på 6-7 man. Minorna låg 2 meter under vattenytan, förankrade med vajer i botten. Han tror att de flesta var tyska minor.

Patrick A · Inlägg av **Patrick A** » 29 december 2003, 00:21

Kan väl tillfoga en liten historisk detalj, på Åland förekom det, efter både vk1 och vk2, att man desarmerade minor och använde dom som t.ex. kokgrytor för tjära etc. samt krutet för diverse sprängningsarbeten. Vid min farfars barndomshem i Ålands östra skärgård finns en halv mina från vk1 som användes just som kokkärl (andra halvan ligger uppe på ett berg, väl synlig).

Tilläggas bör, att både en och två skärgårdsbor strök med i jakten på dessa i efterkrigstida värdeföremål