Släktingar i wwII

[thonil]

De lät henne fly, men hon är fortfarande förbannad på dem! När sedan bondgården mitt över gatan brann ner under striderna hörde hon hur grannarnas stackars hund brann inne. Grannarna hade flytt undan de framryckande allierade (ja, det gjorde de uppenbarligen på västfronten också) och själv vågade hon inte gå ut och släppa ut hunden.

Det var 11. Brittiska pansardivisionen som ryckte in i byn den 5 april 1945, och trots de två nedbrända gårdarna var det inga bybor som dog i striderna. De var över på ett par timmar, och därefter var byn bakom de brittiska linjerna. Däremot sköts en del bybor ihjäl när de försökre återvända till sina gårdar ett par dar senare - då var byn ockuperad av belgiska trupper och de sköt på alla som rörde sig efter det nattliga utegångsförbudet.

De största förluster den här lilla byn upplevde under kriget var annars natten till den 16 december 1943, då en brittisk bombare fullastad med brandbomber störtade mitt i byn. Förutom besättningen på sex man dog mirakulöst endast två bybor, men 19 bondgårdar brann ner till grunden.

/thonil

[Ringo]

Min morfar och mormor var med under WWII. Mormor i lottakåren förmodligen. Har aldrig direkt frågat och morfar är jag inte säker. Har alltid haft för mej att han stred i Vinterkriget men så läste jag lite om Lapplandskriget nyss. De första skotten som avlossades var i Pudasjärvi. Och det är exakt var mina morföräldrar bor och alltid har gjort. Pudasjärvi är inte stort, ligger i norra Finland och har en halvkänd skidbacke. Ligger väldigt nära Rovaniemi också. Men iaf, 30.000 finnar skulle ha deltagit i Lapplandskriget så förmodligen var dom aktiva där. Dom kan ju visserligen ha varit med i Vinterkriget och Fortsättningskrivet också...


Det enda jag säkert vet är att dom var med under WWII och att jag läste i en bok om finska hjältar från världskriget hos morföräldrarna när jag va mindre. Fanns bilder på morfar där...

Sen vidare så träffades dom under kriget och gifte sej

Ska fråga honom så fort jag får chansen... det kan va intressant att få reda på.

[Reinhardt]

Om jag minns rätt var både mormor och morfar med i beredskapen. Mormor såg när ett tyskt flygplan kränkte svenskt territorium och hon sa att det kliade i avtryckarfingret men inget befäl fanns på plats för att avgöra om de skulle skjutas ned om jag minns rätt.

[Oskar R.]

Vore det inte en bra idé att "klistra" denna tråd, så att man hittar den snabbt och lätt. Dom flesta har kanske läst den men om det kommer nya medlemmar menar jag. Dom kanske har någon släkting att skriva om eller bara vill läsa det som redan skrivits...eller..??

[von Adler]

Min morfar satt som sidriktare på en 40mm gyrostabiliserad boforskanon på HMS Oscar II och HMS Drottning Victoria 1944-1945. Han sköt på ett tyskt spaningsplan som kom för nära en gång.

[Jeha]

Min farfar stred under vinterkriget och fortsättningskriget...var där i somras och tittade, mycket intressant... mycket gammalt skrot att hitta i markena där, har med lite taggtråd å sånt hem. håller ävem på med en liten dokumentär om det.

[tobbe]

Var i Finland?

[Oskar R.]

Alla som har släktingar som har varit med i finlands krig verkar ha varit vid nån front!! Men inte jag!!!

[Reinhardt]

Alla som har släktingar som har varit med i finlands krig verkar ha varit vid nån front!! Men inte jag!!!

Vad är det som är så tråkigt med det? Var glad för dina släktingars skull.
Kom ihåg att krig ÄR hemskt!

[Jeha]

Först var han med i slagen vid Raate/Soumussalmi...vid den ryska gränsen. där ryssarna inte kom långt, var där i juli å tittade. mäktigt stort minnesfält har dom byggt med en sten för varje stupad soldat, oavsett sida. flest ryssar dock.
finns ett fint museum åxå. sen har dom restaurerat skyttegravar som man kan gå runt å titta på... sen ligger många orestaurerade kvar där taggtråden och andra rester ligger öppet...

"När sovjettrupperna gick till anfall morgonen den 30 november 1939 mötte de fåtaliga finska förbanden en numerärt helt överlägsen fiende. Sovjetstyrkorna intog Suomissalmi kyrkby, som brändes ned till grunden. Den legendariske finske översten Hjalmar Siilasvuo ledde motanfallet. Kyrkbyn återerövrades, och nu koncentrerades avgörandet till Raatevägen, som från Suomissalmi leder österut över gränsen mot Ryssland.
På vägen bildades en enorm anhopning av sovjetsoldater och materiel. Bit för bit kringrändes dessa av finska skidpatruller och förintades. Ryssarna saknade livsmedel och inte minst foder åt hästarna. Sovjetsoldaterna blev så skräckslagna att de inte ens vågade göra upp eld för att skydda sig mot den stränga kylan.
På kvällen den 10 januari 1940 var striderna vid Raatevägen över. Sovjetdivisionen förlorade 23 000 man i stupade. Finnarna 800 man. Dubbelslaget vid Suomissalmi-Raate är historiens största drabbbning i arktisk miljö." (http://www.vastboandan.se/artikel.asp?rId=285&mId=1)

sen stred han längre söderut i fortsättningskriget. där blev han även sårad. vi har kvar hans soldatpass å kikare mm

[Oskar R.]

Vad är det som är så tråkigt med det? Var glad för dina släktingars skull.
Kom ihåg att krig ÄR hemskt!

Jag menade ju inte riktigt så....mina släktingar(som var sodater då alltså) har varit där(vid nån front) men inte JAG menar jag.

[Jeha]

han ville ju varit med åxå=)

[Oskar R.]

Nej, nej, nej.Ni förstår inte vad jag menar.

[Carolus XII]

Morfar sted i finland, mer vet jag inte. Men jag har massa bilder på han under kriget..


//Fredde

[Nubben]

Farfar stred som eldledningsofficer åt ett tungt grk-kompani i JR13 på näset och vid Viborg, från 1942 och framåt, däremot var han för ung under Vinterkriget. Fick bl.a. extra så kallade dp(duglighetspermission) efter att ha lyckats bra med eldledandet under ett ryskt anfall som uppenbarligen slogs tillbaka.
Lyckades också få några dagars permission under julen 43 och fick skida till sin far som var på ett annat frontparti 50 km bort.