Samband gymnasieprogram och Värnplikt

[St David]

Jag undrar om det fanns några samband val av gymnasieprogram och inkallelse till värnplikt. Jag tänker på perioden ca 1992 till 2007 då ca 60-70%, senare 30-35% av årskullen kallades in till grundutbildningen.

Mina funderingar är följande: Jag mönstrade 1993. Enl satistik från Pliktverket* blev ca 70% av alla 18 åriga män inskrivna till värnplikt, endast 8% till utbildningsreserven och 22% frikallade.

Jag gick Samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet, och detta går tvärt emot mina iaktagellser. Utav 6 killar i klassen gjorde inkallades bara 2 värnplikt (mig inräknad) dvs 33%. Resten mig veteligen till utbildningsreserven. (Ingen vapenfri, eller icke-svensk medborgare)

Jag har diskuterat detta med en jämnårig kompis som gick Teknisk linje, och han menar att alla killarna i klassen blev inkallade bortset från en icke-svensk medborgare och en hälsobesvär som påverkade han i det dagliga livet.
Därav min fråga om villka samband det fanns vid denna tid angående gymnasial bakgrund och inkallelse till värnplikt.

Jag kan se detta ur två perspektiv:

• Försvarets; man kanske eftersöker tekniskt kompetens

• Ungdommars: Detta blir mer ett socialt perspektiv. Vi var ju 6 killar vs 24 tejer i klassen. ”Vad skall du göra lumpen som?” var ju knappast en snackis i uppehållsrummet. Aven om det tränades lika mycket som ungdommar allmännt, minns jag ingen som höll på med moppar, jakt och andra manliga hobbies. Att det skulle vara spännande att göra lumpen fanns liksom inte på radarn.

Har andra här på Skalman haft liknande erfarenheter?

PS. Den statistik jag åberopar är för 1994, året efter jag mönstrade, men borde vara jämförelsebar. Tvärr kan jag inte längre hitta en länk.

[Grönis]

Intressant fundering. Av min klass på ekonomisk linje hade vi av ca 13 killar en stridsvagngsförare, två militärpoliser, två kustjägare, 1 plutonsjukvårdare, 1 pionjärgruppchef, 1 grk grp chef (tror jag) en hamnade som PB inom flygvapnet samt en F-soldat i infanteriet och en hamnade i flottan. En kille var utländsk medborgare och gjorde värnplikt i Tyskland och en gjorde inte någon värnplikt alls. Som ni kanske förstår så har jag haft kontakt med flera av dessa efter gymnasiet. Vad vi pratat om är just hur det kom sig att nästan alla (utom en) gjorde värnplikt.. 12 av 13 altså.. varav en utomlands, jag gissar att det var av samma anledning som du är inne på.. Vad ska du göra lumpen som var det ENDA det pratades om i uppehållsrumet en period.. Den som var kanske minst intresserade och förmodligen blev övertalad av vårt snack är idag Överste..

Att 33% i en klass 1993 tas ut till värnplikt låter lite? Då var det väl fortfarande stora delar av kullarna som rykte in, stora neddragningar drog väl inte igång förrän ett par år senare?

[von Adler]

Mitt gymnasium låg i Småland, men jag bodde i Östergötland då (det var en liten kommun, det gymnasiet var det som var närmast) och det var vi grabbar från kommunen som mönstrade samtidigt. De andra från klassen mönstrade nog någonstans söderöver. Vi bussades upp 4 timmar till Karlstad för mönstring.

Detta var 1997, och jag tror de tog in 15-20% av årsklassen där. Kan vara lite mer, men det var väldigt få som hamnade någonstans. Det sagt, gruppen var med få undantag rätt olämpliga som soldater. Vi hade fetton (som jag), folk med begynnande alkohol- eller narkotikaproblem, folk som redan var dömda för misshandel och andra småbrott, folk med allt annat än studiesinne (dumma som stenar skulle jag kanske sagt då) m.m.

Minns mest en f.d. klasskamrat, som läste natur och hade toppresultat på alla tester, honom ville de ha till underbefäl i kustjägarna, något han inte alls var intresserad av. När placeraren började gapa om vapenvägran och fängelse gapade han tillbaka att det skulle garanterat bli villkorligt och att han kunde studera även som villkorligt dömd som han planerat och det var bättre än 18 månaders värnplikt.

Lokalerna var slitna, personalen trött (mitt antagande är att de var de som inte fick någon av de poster som fanns kvar och hade satts på mönstring för att ge dem något att göra till pensionen) och mycket bitter och fällde ständigt nedlåtande kommentarer om oss ungdomar och hur usla vi var, så stämningen var allt annat på topp.

Kamraten berättade sedan att placeraren sagt något i stil med "Fyfan vad värdelös du är." med äcklad ton och att han ska ha svarat "Inte lika värdelös som du, som inte ens kan motivera folk att ta en placering när du bara behöver hantera den bästa femtedelen." eller liknande. Placeraren var inte nöjd.

Kamraten fick en position i kustartilleriet (om jag minns rätt) som han sköt upp för studier tills den försvann med en puff några år senare.

[Grönis]

Intressant, sjukt att det var sådan stämning på mönstringen så sent som 97. Var ungefär samma år jag mönstrade, uppfattade nog mer proffsigt bemötande även om det var en del konstiga kommentarer.

[Hans]

F*n vad ni får mig att känna mig gammal. Jag mönstrade typ 1979. Två dagar i Karlstad, som von Adler. Bodde i Östergötland då. Inkvarterade i någon sunken barack med papperslakan. Lite väntetid men inget negativt om personalen. Jag var ytterst motiverad och gjorde bra ifrån mig. KB på K3. Var på naturvetenskaplig linje i gymnasiet, Katedralskolan i Linköping. Jag har en vän som gick från officer i Armén till pliktverket, tror runt sekelskiftet. Jag skall höra mig för med honom.

MVH

Hans

[loop]

Mönstrade i Östersund 1992. Gick gymnasiet där pga norrländsk glesbygd, men var skriven hemma i Hälsingland.
Ville absolut inte. Och snacket som gick var att de var lättare att slippa om man mönstrade tidigt på året och inte gick treårig teoretisk linje. Så fyraårig teknisk och mönstrade på senhösten...
Sökte vapenfri, som beviljades, placerades, stället lades ner, efter två år kom ett brev om att det blev vapenfria utbildningsreserven. Jag hade väl nån placering innan jag sökte vapenfria också. Typ tre år fram på I5 eller nåt. Det var väldigt klart att jag aldrig skulle göra det. Men jag släpptes inte i första taget.

[St David]

Tackar för alla inlägg hittills!

Lokalerna var slitna, personalen trött (mitt antagande är att de var de som inte fick någon av de poster som fanns kvar och hade satts på mönstring för att ge dem något att göra till pensionen) och mycket bitter och fällde ständigt nedlåtande kommentarer om oss ungdomar och hur usla vi var, så stämningen var allt annat på topp.

Min mönstring var i Kristianstad och jag minns också att lokalerna var slitna och all utrustning gammalmodig. Misstänker även att jag var en av dom sista årskullarna som fick skriva inskrivningsprovet på papper (i stället för en dator)
Jag minns dock inte att personalen hade någon taskig attityd, men jag har en observation som jag spar till senare.

För att återgå till ämnet.
Skall bli intressant att se om @Hans kompis har några insikter om vilka samband det fanns mellan olika gymnasieprogram och inkallelse till värnplikt.

Jag har ett annat exempel. En barndomskamrat till mig gick Vårdlinjen, som är verkligen tjejdomimerad. Samtidigt så behöver ju försvaret sjukvårdare, så jag hade trott att han hade varit mycket efterfrågad, då antalet killar med denna utbildning borde vara begränsad. I just hanns fall ännu mer efterfrågad då han tränade och var mycket inne på friluftsliv. På mönstringen hittade dom ett "hjärtfel", villket är mystiskt då det verkar aldrig ha påverkat honom i övrigt. Trots matchningen vad gäller intresse var han inte alls besviken - Jag undrar om det här med en tjejdominerad linje som "spökar"? Han engagerade sig drygt 10 år senare som sjukvårdare i Hemvärnet, men lämnade efter att han bildat familj.

[Grönis]

Det där sista har ju diskuterats i andra trådar även om jag inte vet vad som är sant. Det påstås väl att det fanns någon princip att man inte nödvändigtvis placerade folk pga. deras erfarenhet från olika utbildningar och yrken utan snarare resonerade tvärtom då man fick ännu fler i organisationen men en viss kompetens, vilket ju kan sägas vara en av fördelarna med en värnpliktsramé, men också för man ville lära upp folk på eget sätt. På detta tema har jag hört om folk med skepparexamen som ville till flottan men hamnade i armén (vi lär upp våra sjömän själva sa den bistra mönstringsförrättaren till den personen)

T.ex. läkare och sjuksköterskor har väl iofs. oftast krigsplacerats i relevanta placeringar oavsett militär utbildning. I detta fall var det kanske helt enkelt något hinder som inte tillät honom att göra värnplikt och sen spelade det övriga ingen roll. En kompis utan någon sjukvårdsutbildning ville verkligen bli sjukvårdare och det blev han också.

Jag vet för övrigt ett par tre personer som gått fordonsteknisk linje och som placerades på REP-plutoner så jag antar att det fanns olika typer av kriterier här som man ändå använde och det vore intressant om någon kunde berätta mer om hur det fungerade.

[von Adler]

Tackar för alla inlägg hittills!

Lokalerna var slitna, personalen trött (mitt antagande är att de var de som inte fick någon av de poster som fanns kvar och hade satts på mönstring för att ge dem något att göra till pensionen) och mycket bitter och fällde ständigt nedlåtande kommentarer om oss ungdomar och hur usla vi var, så stämningen var allt annat på topp.

Min mönstring var i Kristianstad och jag minns också att lokalerna var slitna och all utrustning gammalmodig. Misstänker även att jag var en av dom sista årskullarna som fick skriva inskrivningsprovet på papper (i stället för en dator)
Jag minns dock inte att personalen hade någon taskig attityd, men jag har en observation som jag spar till senare.

För att återgå till ämnet.
Skall bli intressant att se om @Hans kompis har några insikter om vilka samband det fanns mellan olika gymnasieprogram och inkallelse till värnplikt.

Jag har ett annat exempel. En barndomskamrat till mig gick Vårdlinjen, som är verkligen tjejdomimerad. Samtidigt så behöver ju försvaret sjukvårdare, så jag hade trott att han hade varit mycket efterfrågad, då antalet killar med denna utbildning borde vara begränsad. I just hanns fall ännu mer efterfrågad då han tränade och var mycket inne på friluftsliv. På mönstringen hittade dom ett "hjärtfel", villket är mystiskt då det verkar aldrig ha påverkat honom i övrigt. Trots matchningen vad gäller intresse var han inte alls besviken - Jag undrar om det här med en tjejdominerad linje som "spökar"? Han engagerade sig drygt 10 år senare som sjukvårdare i Hemvärnet, men lämnade efter att han bildat familj.

Jag fick "felbelastade knän". Vet inte riktigt varför. Spelar badminton 3-4h i veckan, har sprungit halvmaraton och gått miltals, både i stad och i skog och mark utan att någonsin uppleva problem med mina knän.

[hilbert]

På mönstringen hittade dom ett "hjärtfel", villket är mystiskt då det verkar aldrig ha påverkat honom i övrigt.

Odiagnostiserade hjärtfel är väl den vanligaste orsaken när vältränade och till synes friska människor drabbas av plötsligt hjärtstopp.
Vi har har ju haft några uppmärksammade fall med fotbollsspelare, och en norsk världsstjärna i simning.
Jag känner personligen till ett fall från min barndom när en skolkamrat dog under ett cykelpass.

[Markus Holst]

Läkare nämndes ovan. Jag tjänstgjorde som skrivbiträde på sjukhuset på ärade och hyllade Göta Trängregemente. Där träffade jag löpande till repetitionsutbildning inkallade läkare. Vad jag aldrig träffade var den anställde försupne regementsläkaren. Han lyckades vara sjukskriven alla de 317 dagar jag tjänstgjorde. Jag tror inte det finns något samband.

Tillbaka till inkallade läkare. De hade lite olika approach till sin inkallelse. Vi fick dit en reumatolog som tyckte det var lite skönt att sitta och bota förkylningar en månad. En annan som i det civila basade för akutsjukvården i hela Göteborgs landsting, var riktigt sur över att behöva nedlåta sig till futtiga förkylningar.

Jag har mängder av minnen från sjukan att berätta men det får bli en annan gång.

[adlercreutz]

Mönstringen är väl till för att fylla förband med personal, inte nödvändigtvis ge varje individ en perfekt anpassad utbildning för just denne. Det är nog en förklaring till många fall där man tycker sig vara ”felplacerad”.

[hilbert]

Göteborgs landsting

Göteborgs landsting har aldrig existerat.
Innan västra götalandsregionen bildades hade kommunen ansvaret för sjukvården i Göteborg, jag tror det var samma sak med Stockholm.
Hälsningar från forumets messerschmitt .

[Markus Holst]

Jaja

[Vysotskij]

Min första reaktion är att det inte alls är konstigt att i en hel årskull där två tredjedelar inkallas hitta en liten grupp där bara en tredjedel inkallas och en annan där alla gör det. (Det krävs nog inte så många försök för att slå sex tärningar och få fyra ettor eller tvåor.)

Min andra reaktion är att gymnasieinriktning åtminstone borde kunna påverka på så sätt att vissa befattningar måste besättas med dem som läst el eller fordon eller NT-matte, vilket borde höja sannolikheten för uttagning i de grupperna och motsvarande minska dem för andra.