Kan vi snabba upp upprustningen genom att kraftsamla samhället?

[Grönis]

Varför tar upprustningen så lång tid egentligen?

Tänker framför allt på besluten att det nu är 2030 vi tidigast kan ha 4 brigader på plats. Missförstå mig inte. Jag driver ett företag som växer, och möts ofta av frågan om vi kan växa snabbare eftersom vi har kundunderlaget. Problemet är att vi måste ha lokaler, personal, utrusning etc. också och att allt måste gå hand i hand. Att bara tillföra det ena räcker inte. PÅ samma sätt måste vi ha utbildare, soldatämnen, vapen, byggnader, övningsfält osv.

Men om vi tänker oss att vi precis som under pandemin kraftsamlar samhället. Borde vi inte snabbt kunna få tag i konferensgårdar eller andra lokaler som kan användas för att hysa in soldater. Kan officerare som arbetar med utbildning arbeta mer på löpande band och utbilda fler kompanier samtidigt, eller kan man snabbutbilda folk till utbildare som inte är aktiva officerare? (Hemvärnsmän, pensionerade officerare etc. reservofficerare, värnpliktiga befäl som nyss gjort GU? Kan äldre värnpliktiga med grundutbildning kompletterings utbildas och fylla funktioner i trossplutoner eller i staber eller för bevakning?

Tänker att man kanske inte utbildar de mest kvalificerade förbanden på detta sätt, men ett antal lokalförsvarsbataljoner med PV-robotar och GRG borde ändå kunna bidra till att öka tröskeln samtidigt som ett sånt här förfarande skulle öka kopplingen mellan försvaret och samhället i stort och därmed kanske försvarsviljan.

[Der Löwe]

När man studerar den tyska arméns expansion före andra världskriget så ser man att det trots en hög klass på officers och underofficerskåren i Reichswehr så blev det brist på officerare. Reichwehr var begränsat till 100000 man men som man ofta glömmer även till 2000 officerare. Idag har vi i Sverige utan några externa krav på restriktioner låtit vår officerskår förblöda både numerärt och kvalitativt. Det är inte så att vi har dåliga officerare, men den eviga freden och expeditionär krigföring med riskminimering som grund kombinerat med att civila utan insikt i krigets krav tillåtits att få för stor makt på alla nivåer har stöpt om försvaret till något annat än det som gick segrande ut ur det kalla kriget. Kvantitativ minskade under att tag officerskåren med 500 om året under de värsta katastrofåren. Jag tror att det är det här som är den värsta hämskon för en snabb expansion.

Hur skulle vi kunna göra? Om vi ser på den svenska expansionen under slutet av 30-talet och under beredskapsåren så skapade man flera tillväxtkärnor genom att låta befintliga förband sätta upp nya, man delade upp funktionsförband med detachementen för att sedan låta dessa bli kårer och senare regementen. Under den processen kunde dessa detachementen påbörja improviserade utbildningar på stor bredd.

Regelverk och lagstiftning måste till för att låta ett existentiellt försvar för att skydda vårt demokratiska samhälle få slippa en del av den "demokratiska processen". Jag tänker på t ex miljöprövningar och kommunalt självstyre.

[Der Löwe]

Jag fortsätt, jag hade en ide om att sätta upp just "stående" bataljoner genom att ett antal förband går samman för att producera de ingående delarna under de första 6 månaderna och sedan samövas bataljonen som ett stående förband under de sista 6 månaderna. Antag att vi sätter upp en vår och en höst bataljon med olika förband som producerar. Vi skulle då kunna skapa två bataljoner per år som även under sitt uppsättande kan utgöra tröskelförband vid tex Arlanda-Stockholm, eller i de skånska hamnarna eller på Gotland. Det här kan kombineras med jul och sommarövningar där tidigare bataljoner samövar med de precis färdigutbildade. Tidpunkter bör väljas så att luckor i beredskap minskas och att de tjänstgörande bara blir av med två terminers studietid. Skjutfält, läger, kursgårdar och tältförläggningar utnyttjas som förr vid kortare KFÖer men nu under en längre tid. Resurser och befogenheter skall delegeras till förbandets chefer som då får möjlighet att genom initiativ och "dådkraft" uppnå största möjliga effekt.

[Grönis]

Jag fortsätt, jag hade en ide om att sätta upp just "stående" bataljoner genom att ett antal förband går samman för att producera de ingående delarna under de första 6 månaderna och sedan samövas bataljonen som ett stående förband under de sista 6 månaderna. Antag att vi sätter upp en vår och en höst bataljon med olika förband som producerar. Vi skulle då kunna skapa två bataljoner per år som även under sitt uppsättande kan utgöra tröskelförband vid tex Arlanda-Stockholm, eller i de skånska hamnarna eller på Gotland. Det här kan kombineras med jul och sommarövningar där tidigare bataljoner samövar med de precis färdigutbildade. Tidpunkter bör väljas så att luckor i beredskap minskas och att de tjänstgörande bara blir av med två terminers studietid. Skjutfält, läger, kursgårdar och tältförläggningar utnyttjas som förr vid kortare KFÖer men nu under en längre tid. Resurser och befogenheter skall delegeras till förbandets chefer som då får möjlighet att genom initiativ och "dådkraft" uppnå största möjliga effekt.

Intressanta tankar. När det gäller miljöprövningar etc. måste detta bara lösas. Vi kunde ändra lagar snabbt under pandemin och samma sak bör gälla här. Regeringen bör ges möjlighet att fatta beslut med hänsyn till rikets säkerhet i större utsträckning vilket påskyndar och förenklar processer. När det gäller dina bataljoner är du inne på en intressant tanke som både blir effektiv i utbildningssynpunkt och agerar tröskel. Här borde man kunna involvera näringslivet. Kanske kan verkstäder, lager, personalmatsalar, tomma ytor användas till låg kostnad av försvarsmakten vid behov. Återigen, det finns en vilja att hjälpa till, det såg vi under pandemin. Jag skänkte ett gäng datorer till en gymnasieskola för att de skulle ha beredskap för hemundervisning och ge de särskilt behövande en dator om vi blev tvugna att stänga ner helt, flera andra gjorde samma sak. Jag hade lika gärna kunna skänka prylar till försvarsmakten om det finns ett tydligt behov. Det låter banalt men många bäckar små och det är principen jag är ute efter..

Vi har en mycket liten men vass försvarsmakt. Kvalificerade förmågor finns på ett annats sätt än under kalla kriget, men numerären är fruktansvärt låg. Att då komplettera med förband som är effektiva att utbilda och som kan utgöra en tröskel även om de inte består av de mest kvalificerade soldaterna bör ändå vara en klok väg att gå.. Vad händer med alla människor som ändå gjorde värnplikt i slutet av 90 och början av 2000 talet. Många börjar bli till åren men många skulle också kunna vara användbara i bevakningskompanier etc. Kan man satsa på att bygga upp enkla förband genom att locka in frivilliga människor som inte är med i hemvärnet men som ändå skulle kunna tänka sig att göra en insats att utbilda sig en månad mot en ok ersättning. Med pv robotar och drönare kan man göra mycket sattyg, det ser vi varje dag i Ukraina.

[sonderling]

Ja inte tror jag vi kan upprusta med nya jobbskatteavdrag. Jag säger som jag sagt förut att vi måste ... ja inte höja skatten men att det måste återgå till tidigare nivå. (Vilket kommer ses som skattehöjningar.)
Det är ju inte bara försvaret som behöver pengar. Det klassiska vård skola omsorg håller på att kollapsa under besparingar.

Jag tror inte på det annars.

Sonderling

[sveahk]

Två, i mina ögon, bra förebilder för att bygga upp den svenska försvarsmakten?

Yrkesarmé som i Frankrike?

...eller ett Värnpliktsförsvar som i Schweiz?

Som ni ser annonserar båda öppet sina tjänster och förtjänster - också i Sverige?

undrar Hans K i Klockrike

[Markus Holst]

Vi har Tv-reklam om nöjet att vara soldat.

[hilbert]

Ja inte tror jag vi kan upprusta med nya jobbskatteavdrag. Jag säger som jag sagt förut att vi måste ... ja inte höja skatten men att det måste återgå till tidigare nivå. (Vilket kommer ses som skattehöjningar.)

Hm så här låter det från finansministern:

Förväntningarna på en moderat finansminister är att skattesänkningar alltid ska stå högt på agendan, och Elisabeth Svantesson förbereder sig för att så snart som möjligt återkomma med nya förslag. Om prognoserna stämmer och ekonomin börjar återhämta sig är det sannolikt att det blir skattesänkningar i höstbudgeten.

– Det finns möjligheter att sänka skatter om man kan prioritera och minska utgifter på andra områden.

Inte helt oväntat med tanke på att hon har en sakkunnig på finansen som vill lösa alla samhällsproblem med skattesänkningar.
En släkting till undertecknad för övrigt .

https://www.dn.se/sverige/finansministe ... ankningar/

[koroshiya]

Flera arm­­éer har väl kritiserats för att vara usla jämfört med 1990?

Tysken Roland Bartetzko menar att det tyska försvaret har massor av brister, inte minst vad gäller anda.

[adlercreutz]

Ja inte tror jag vi kan upprusta med nya jobbskatteavdrag. Jag säger som jag sagt förut att vi måste ... ja inte höja skatten men att det måste återgå till tidigare nivå. (Vilket kommer ses som skattehöjningar.)
Det är ju inte bara försvaret som behöver pengar. Det klassiska vård skola omsorg håller på att kollapsa under besparingar.

Jag tror inte på det annars.

Sonderling

Skola, omsorg och inte minst sjukvård är för övrigt oerhört kritiska för beredskapen, och är precis som försvaret inget man bara snabbutbildar en massa pliktade till.

[loop]

Enkelt. Skattenivåer och inhemsk medicin-, sjukvård, militärmaterial- och fordonsproduktion som det var ca 1980. Klart.

[Amund]

Två av tre kan inte göra lumpen - för sjuka

Läser man i dagens Svd.

Av knappt 107 000 unga som svarade på underlaget i år var det bara 36 procent som var möjliga att kalla till mönstring. 64 procent, över 68 000 unga, svarade diskvalificerande, till exempel genom att uppge olika sjukdomar, diagnoser och skador.

Och så undrar folk varför man blir mer och mer konservativ...

[sonderling]

Fast har man haft kontakt med BUP eller har en NPF diagnos så får man inte göra lumpen. (Eller gå lumpen som jag hörde på radio häromdagen att unga säger.)
Mer eller mindre hysteriska borgeliga debattörer hördes i Studio ett alldeles nyss. De verkade tvärsäkra på att unga skolkar från lumpen.

Men jag tyckte Komikern Michael Tornving och tydligen bataljons chef i hemvärnet nyanserade det hela i "Talkshow i P1".

https://sverigesradio.se/avsnitt/varfor ... an-monstra

Sonderling

[Markus Holst]

Konstigt. Innan diagnoserna var kända fick sådant folk göra lumpen utan bekymmer.

[Grönis]

Fast har man haft kontakt med BUP eller har en NPF diagnos så får man inte göra lumpen. (Eller gå lumpen som jag hörde på radio häromdagen att unga säger.)
Mer eller mindre hysteriska borgeliga debattörer hördes i Studio ett alldeles nyss. De verkade tvärsäkra på att unga skolkar från lumpen.

Men jag tyckte Komikern Michael Tornving och tydligen bataljons chef i hemvärnet nyanserade det hela i "Talkshow i P1".

https://sverigesradio.se/avsnitt/varfor ... an-monstra

Sonderling

Ja han sammanfattar det bra. Jag har träffat flera med en bakrgund likande Tornvings som ville göra kortast möjliga tjänst men sen gick långt i försvaret och hittade hem så att säga. En kille som jag nämnde i en annan tråd som var totalt ointresserad av försvaret och tyckte detta med värnplikt var ett idiotiskt påfund är idag överstelöjtnant. En hel del människor av de som av olika anledningar diskvalificerar sig själva missar sannolikt en livsavgörande möjlighet tragiskt nog..