I brist på annan sysselsättning ägnades någon timme under gårdagen åt att kartlägga SK60-förbandens krigsorganisation under kalla kriget. Resultat enligt följande:
Från slutet av 1960-talet mobiliserade flygvapnet 4 sambandsflyggrupper utrustade med SK60A samt en sambandsflygdivision. Förband och antal flygplan enligt nedan. Har någon koll på utgångsgruppering?
51. sambandsflygdivisionen (12 SK60A)
51. sambandsflyggruppen (4 SK60A)
131. sambandsflyggruppen (4 SK60A)
181. sambandsflyggruppen (4 SK60A)
211. sambandsflyggruppen (6 SK60A – större än övriga grupper)
Sammanlagt 30 SK60A var krigsplacerade i sambandsflygorganisationen.
Vidare mobiliserade flygvapnet från slutet av 1960-talet 5 spaningsflyggrupper utrustade med SK60A. Förband och antal flygplan enligt nedan. Samtliga spaningsflyggrupper var utgångsgrupperade på Ljungbyhed vilket var naturligt då dess personal främst var flyglärare och flygelever.
51. spaningsflyggruppen (Ljungbyhed - 6 SK60A)
52. spaningsflyggruppen (Ljungbyhed - 6 SK60A)
53. spaningsflyggruppen (Ljungbyhed - 6 SK60A)
54. spaningsflyggruppen (Ljungbyhed - 6 SK60A)
55. spaningsflyggruppen (Ljungbyhed - 6 SK60A)
Sammanlagt 30 SK60A var krigsplacerade i spaningsflygorganisationen.
Från början av 1970-talet konverterades ett antal SK60A till lätta attackflygplan för användning enligt nedan:
51. laflygdiv (Frösön - 9 SK60B, 6 SK60C, 1 SK60A)
51. laflygdiv (Fällfors - 9 SK60B, 6 SK60C, 1 SK60A)
131. laflygdiv (Heden - 9 SK60B, 6 SK60C, 1 SK60A)
161. laflygdiv (Kiruna - 9 SK60B, 6 SK60C, 1 SK60A)
211. laflygdiv (Jokkmokk - 9 SK60B, 6 SK60C, 1 SK60A)
Sammanlagt 45 SK60B, 30 SK60C och 5 SK60A var krigsplacerade i det lätta attackflyget.
Här kan vi konstatera att krigsorganisationen krävde 45 av 46 tillverkade/konverterade SK60B, samtliga 30 tillverkade/konverterade SK60C och 65 av 74 tillverkade SK60A. Kvarvarande flygplan av 150 tillverkade (1 SK60B och 9 SK60A) torde fungerat som reservflygplan/haverireserv. Under perioden från slutet av 1960-talet och fram till den lätta attackens nedläggning 1998 skedde en del mindre organisationsändringar, men i stort såg det ut enligt ovan.
Källor är främst Lennart Anderssons ”ÖB:s klubba” och ”Flygvapnets spaningsflyg” samt SFHF:s SK60-bok.
Någon som har mer info?
SK60 i krigsorganisationen
-
Viktor Lima
- Medlem
- Inlägg: 242
- Blev medlem: 4 maj 2003, 10:38
- Ort: Linköping
Re: SK60 i krigsorganisationen
En kort och en lång fråga.
Kortfråga: Du skrev att spaningsflygruppen i Ljungbyhed utgjordes av personal som var lärare och elever. Var även elever krigsplacerade? Som spanare antar jag, alternativt som piloter efter vissa delar av utbildningen avklarade?
Lång fråga: I en annan tråd om hur Lätta Attacken skulle klara sig skrivs om försök med sjömålsrobot som lades ner då roboten var för tung. Skulle inte ett par divisioner SK-60 med robot annars kunnat gjort väldigt mycket skada mot landstigningsföretag i skärgården eller nära land med ett uppträdande liknande det i Norrland med extremt låg höjd. Här borde de begränsade fartresurserna och räckvidden spela mindre roll. Skulle denna typ av attack jag tänker på kunnat utföras med raketer eller andra tillgängliga vapenalternativ. Vad jag förstår var det ju uteslutande uppgifter i Norrland som var huvuduppgift för lätta attacken.
Kortfråga: Du skrev att spaningsflygruppen i Ljungbyhed utgjordes av personal som var lärare och elever. Var även elever krigsplacerade? Som spanare antar jag, alternativt som piloter efter vissa delar av utbildningen avklarade?
Lång fråga: I en annan tråd om hur Lätta Attacken skulle klara sig skrivs om försök med sjömålsrobot som lades ner då roboten var för tung. Skulle inte ett par divisioner SK-60 med robot annars kunnat gjort väldigt mycket skada mot landstigningsföretag i skärgården eller nära land med ett uppträdande liknande det i Norrland med extremt låg höjd. Här borde de begränsade fartresurserna och räckvidden spela mindre roll. Skulle denna typ av attack jag tänker på kunnat utföras med raketer eller andra tillgängliga vapenalternativ. Vad jag förstår var det ju uteslutande uppgifter i Norrland som var huvuduppgift för lätta attacken.
-
Viktor Lima
- Medlem
- Inlägg: 242
- Blev medlem: 4 maj 2003, 10:38
- Ort: Linköping
Re: SK60 i krigsorganisationen
Ja, spaningsflyggrupperna bemannades bland annat av flygelever. Jag vet inte när de formellt krigsplacerades, men chansar på att det borde varit efter genomförd GTU.
Tankarna på att modifiera ett antal SK60 för att bära RB15 var aktuella innan beslutet att köpa in JAS 39 Gripen. Detta var i slutet av 1970-talet. Då diskuterades flera olika alternativ för framtidens flygvapen varav många innehöll varianten med bibehållen JA37, AJS 37 samt ett kvalificerat skolflygplan/attackflygplan. Den mest kända varianten var sannolikt B3LA som under lång tid var en verklig konkurrent till Gripen. Ett förslag var emellertid att modifiera mellan 60 och 90 SK60 till ett mer kvalificerat attackflygplan som bland annat skulle kunna bära 2 x RB15. Eftersom flygplanet saknade radar skulle det behöva extern målinfo, exempelvis från SH 37. Förslaget skulle kräva omfattande modifiering av SK60, bla. ny kraftigare motor.
Med RB15 på säg 90 stycken SK60 skulle det svenska flygvapnet avsevärt utökat antalet vapenbärare för systemet (Räkna med ca 90 AJ 39 och 27 SH37 under 80-talet) vilket skulle haft en rejäl tröskeleffekt för kustinvasion vilket var det farligaste hotet under den aktuella tidsperioden. När verkligheten kom i kontakt med idén föll den emellertid ganska snabbt. Roboten var för tung vilket innebär kraftig risk för att den skulle slå i marken vid tex. hårda landningar. Man kom också fram till att landning med en robot skulle innebära att flygplanet ”självsvängde”. Detta skulle möjligen kunna hanteras genom installation av särskilda bromsklaffar. Detta var dessutom i samma period som under införandet av BAS90-systemet. Där hade man dimensionerat baserna, taktik etc. för kortbanor på 800 meter vilket funkade bra för Viggensystemet. En SK60 med RB15 skulle kräva längre landningssträcka och således begränsas kraftigt avseende basutnyttjande.
Sammanfattningsvis så kom idén inte speciellt långt, men en RB15-attrapp monterades på en SK60 för lite tester. Det ser helt groteskt ut map robotens storlek kontra flygplanet:)
SK60B/C med raketer kunde rent tekniskt sättas in mot sjömål och det nämndes som ett alternativ i flera utredningar om systemets användning. Då man efterhand fick mer insikter i systemets begränsningar fokuserades verksamheten emellertid helt på insatser i Övre Norrland mot markmål där fiendens luftförsvar var begränsat. Alla LA-förbanden var utgångsgrupperade i Norrland och jag har aldrig hört talas om att man övade mot sjömål, samövade med flottan etc. I dessa sammanhang (raketinsats mot sjömål som sannolikt hade varit väl luftförsvarade) torde SK60 inte presterat särskilt väl. Raketer är ju generellt inget precisionsvapen och över hav syns flygplanet på betydligt längre avstånd än i norrländsk granskog.
Tankarna på att modifiera ett antal SK60 för att bära RB15 var aktuella innan beslutet att köpa in JAS 39 Gripen. Detta var i slutet av 1970-talet. Då diskuterades flera olika alternativ för framtidens flygvapen varav många innehöll varianten med bibehållen JA37, AJS 37 samt ett kvalificerat skolflygplan/attackflygplan. Den mest kända varianten var sannolikt B3LA som under lång tid var en verklig konkurrent till Gripen. Ett förslag var emellertid att modifiera mellan 60 och 90 SK60 till ett mer kvalificerat attackflygplan som bland annat skulle kunna bära 2 x RB15. Eftersom flygplanet saknade radar skulle det behöva extern målinfo, exempelvis från SH 37. Förslaget skulle kräva omfattande modifiering av SK60, bla. ny kraftigare motor.
Med RB15 på säg 90 stycken SK60 skulle det svenska flygvapnet avsevärt utökat antalet vapenbärare för systemet (Räkna med ca 90 AJ 39 och 27 SH37 under 80-talet) vilket skulle haft en rejäl tröskeleffekt för kustinvasion vilket var det farligaste hotet under den aktuella tidsperioden. När verkligheten kom i kontakt med idén föll den emellertid ganska snabbt. Roboten var för tung vilket innebär kraftig risk för att den skulle slå i marken vid tex. hårda landningar. Man kom också fram till att landning med en robot skulle innebära att flygplanet ”självsvängde”. Detta skulle möjligen kunna hanteras genom installation av särskilda bromsklaffar. Detta var dessutom i samma period som under införandet av BAS90-systemet. Där hade man dimensionerat baserna, taktik etc. för kortbanor på 800 meter vilket funkade bra för Viggensystemet. En SK60 med RB15 skulle kräva längre landningssträcka och således begränsas kraftigt avseende basutnyttjande.
Sammanfattningsvis så kom idén inte speciellt långt, men en RB15-attrapp monterades på en SK60 för lite tester. Det ser helt groteskt ut map robotens storlek kontra flygplanet:)
SK60B/C med raketer kunde rent tekniskt sättas in mot sjömål och det nämndes som ett alternativ i flera utredningar om systemets användning. Då man efterhand fick mer insikter i systemets begränsningar fokuserades verksamheten emellertid helt på insatser i Övre Norrland mot markmål där fiendens luftförsvar var begränsat. Alla LA-förbanden var utgångsgrupperade i Norrland och jag har aldrig hört talas om att man övade mot sjömål, samövade med flottan etc. I dessa sammanhang (raketinsats mot sjömål som sannolikt hade varit väl luftförsvarade) torde SK60 inte presterat särskilt väl. Raketer är ju generellt inget precisionsvapen och över hav syns flygplanet på betydligt längre avstånd än i norrländsk granskog.
Re: SK60 i krigsorganisationen
Intressant. Visste inte att det var så omfattande modifieringar som man diskuterade! När det gällde anfall med raketer mot sjömål tänkte jag främst på olika typer av landstigningar långt inomskärs, typ som en extra resurs runt Bråviken eller andra tänkbara platser där kanske möjligheten att undgå upptäckt var bättre. Fick nämligen för mig att jag också läst att en LA division utgångsgrupperades längre söderut men det kan varit en sambandsflyggrupp jag blandade ihop det med.
Re: SK60 i krigsorganisationen
Ur "ÖB:s klubba". Lite oklart om det är en utgångsgruppering innan man omgrupperade norrut.
- LA.jpg (97.71 KiB) Visad 2053 gånger
-
Viktor Lima
- Medlem
- Inlägg: 242
- Blev medlem: 4 maj 2003, 10:38
- Ort: Linköping
Re: SK60 i krigsorganisationen
Hej,
Intressant. Detta måste vara efter att strategiskt överfall blev den viktigaste planeringförutsättningen för FM i början av 90-talet. Jag har också för mig att divisionerna även längre tillbaka hade uppgifter utanför övre Norrland i händelse av kuppförsvar. Men under huvuddelen av kalla kriget var det MILO ÖN som gällde.
"ÖB:s klubba" är en bra bok, men eftersom den är så detaljerad är det ibland svårt att urskilja vad som är en utredning, ett förslag, en plan i en pärm hos ÖB och riktig verksamhet på fältet. Bland annat borde en gruppering i Södra Sverige inneburit att man flyttade ammunitionsförråden från krigsbaserna i norr samt de klargöringsförband som fanns där (Klargöringstropp SK60 som bara fanns på vissa baser, övriga SK 60 förband betjänades av Stationstropp sambands-och spaningsflygggrupp SK60 som inte hade ammunitionskapacitet). Frågan är om det verkligen genomfördes så sent in i kalla kriget när man ändå beslutade att avveckla LA-förbanden 1996?
/VL
Intressant. Detta måste vara efter att strategiskt överfall blev den viktigaste planeringförutsättningen för FM i början av 90-talet. Jag har också för mig att divisionerna även längre tillbaka hade uppgifter utanför övre Norrland i händelse av kuppförsvar. Men under huvuddelen av kalla kriget var det MILO ÖN som gällde.
"ÖB:s klubba" är en bra bok, men eftersom den är så detaljerad är det ibland svårt att urskilja vad som är en utredning, ett förslag, en plan i en pärm hos ÖB och riktig verksamhet på fältet. Bland annat borde en gruppering i Södra Sverige inneburit att man flyttade ammunitionsförråden från krigsbaserna i norr samt de klargöringsförband som fanns där (Klargöringstropp SK60 som bara fanns på vissa baser, övriga SK 60 förband betjänades av Stationstropp sambands-och spaningsflygggrupp SK60 som inte hade ammunitionskapacitet). Frågan är om det verkligen genomfördes så sent in i kalla kriget när man ändå beslutade att avveckla LA-förbanden 1996?
/VL
Re: SK60 i krigsorganisationen
Bra fråga, vet inte mer i sammanhanget än vad jag kunde läsa mig till i boken.
Men eftersom F 16 hade ansvar för 162. så verkar det inte orimligt att man åtminstone från Uppsalabasen skulle kunna hantera en division utan att flytta något, klargöringsförband fanns ju där och rimligtvis även viss ammunition i närområdet med tanke på utbildningsbehovet. Hur förutsättningarna var på Ljungbyhed är en annan fråga, där kan nog ammunition ha behövt läggas upp.
Men eftersom F 16 hade ansvar för 162. så verkar det inte orimligt att man åtminstone från Uppsalabasen skulle kunna hantera en division utan att flytta något, klargöringsförband fanns ju där och rimligtvis även viss ammunition i närområdet med tanke på utbildningsbehovet. Hur förutsättningarna var på Ljungbyhed är en annan fråga, där kan nog ammunition ha behövt läggas upp.
-
Viktor Lima
- Medlem
- Inlägg: 242
- Blev medlem: 4 maj 2003, 10:38
- Ort: Linköping
Re: SK60 i krigsorganisationen
Det verkar logiskt. De fredstida LA-enheterna var ju baserade på F16 respektive F5 under 80/90-talet så det var kanske ingen stor grej att låta krigsförbanden utgå därifrån. Kanske rent av lättare eftersom det inte innebar omgruppering av en massa skåningar till övre Norrland 
Dock inget skydd av mörka, grantäckta djupa dalgångar för lågflygning vid insats i södra Sverige.
Dock inget skydd av mörka, grantäckta djupa dalgångar för lågflygning vid insats i södra Sverige.Re: SK60 i krigsorganisationen
Lite om SK60:s historia:
http://www.nyteknik.se/teknikhistoria/s ... et-6815273
http://www.nyteknik.se/teknikhistoria/s ... et-6815273