Värnkanoner vid flygbaser

[Bjernevik]

Exakt vad skulle värnpjäserna skydda mot? Ryska fallskärmsjägare? Ryska transportplan som landar på banan? Luftlandsatta strids fordon? Antar att tornet hade en kulspruta också?

På flygbaserna var huvuduppgiften att skydda mot luftlandsättning, dvs att kunna hålla rullbanan under eld. Strvtornen hade kvar sin bestyckning från strv-tiden, dvs både kanon och kulsprutor.

[Zizka]

Får ta tillbaka det senaste påståendet och hävda motsatsen.
8 cm grk finns med som gruppkloss i AH1 Lokalförsvarsförband 1982.

Boken är från 1988, 1982 är fördelningsförband.

[MD650]

Rätt.
Bortsett det så stämmer det jag skrev.

[Amund]

Exakt vad skulle värnpjäserna skydda mot? Ryska fallskärmsjägare? Ryska transportplan som landar på banan? Luftlandsatta strids fordon? Antar att tornet hade en kulspruta också?

På flygbaserna var huvuduppgiften att skydda mot luftlandsättning, dvs att kunna hålla rullbanan under eld. Strvtornen hade kvar sin bestyckning från strv-tiden, dvs både kanon och kulsprutor.

Under VK2:s inledning var det ju vanligt att komplettera en luftlandsättning med att flyga in förstärkningar till ett av fallskärmsjägare erövrat flygfält, men fallskärmsjägarna kunde inte slå ut tyngre värn vilket visade sig i Haag bland annat.
viewtopic.php?f=6&t=10292&p=665450&hilit=haag#p665450

I riktigt fräcka fall där den försvarande politiska ledningen lider av obeslutsamhet, kanske det räckte att helt sonika flyga in trupp, typ Oslo 1940 som nämndes av TS. Hur som helst, ett (relativt enkelt) kanonvärn blir en fästning som en fiende måste slå ut innan de kan använda landningsbanan vilket luftlandsatta trupper knappast har resurser till, och därmed förhindras den nödvändiga styrkeuppbyggnaden.

[Bjernevik]

Exakt vad skulle värnpjäserna skydda mot? Ryska fallskärmsjägare? Ryska transportplan som landar på banan? Luftlandsatta strids fordon? Antar att tornet hade en kulspruta också?

På flygbaserna var huvuduppgiften att skydda mot luftlandsättning, dvs att kunna hålla rullbanan under eld. Strvtornen hade kvar sin bestyckning från strv-tiden, dvs både kanon och kulsprutor.

Under VK2:s inledning var det ju vanligt att komplettera en luftlandsättning med att flyga in förstärkningar till ett av fallskärmsjägare erövrat flygfält, men fallskärmsjägarna kunde inte slå ut tyngre värn vilket visade sig i Haag bland annat.
viewtopic.php?f=6&t=10292&p=665450&hilit=haag#p665450

I riktigt fräcka fall där den försvarande politiska ledningen lider av obeslutsamhet, kanske det räckte att helt sonika flyga in trupp, typ Oslo 1940 som nämndes av TS. Hur som helst, ett (relativt enkelt) kanonvärn blir en fästning som en fiende måste slå ut innan de kan använda landningsbanan vilket luftlandsatta trupper knappast har resurser till, och därmed förhindras den nödvändiga styrkeuppbyggnaden.

Jag använde begreppet "luftlandsättning" i betydelsen "trupp landsätts med flygplan eller helikopter", dvs inte fallskärmsfällning. Det var detta som vkan skulle skydda mot i första hand.

[Zizka]

Nedan ser ni en sammanställning över Kanongrupp typ 1 (37mm) 1969.
Värnkompani, antal värngrupp typ 1 (37mm), mobiliseringskommun
106/5/Burlöv
123/5/Sjöbo
124/6/Sjöbo
130/10/Förslövsholm
132/8/Klippan
133/4/Sösdala
145/6/Ronneby
149/10/Kalmar
176/5/Mönsterås
177/5/Ekeberga
207/6/Söderhamn
208/4/Ljusdal
225/6/Anundsjö
227/6/Gävle
229/1/Hudiksvall
237/6/Sundsvall
238/4/Ytterlännäs
301/6/Söndrum
312/7/Göteborg
313/5/Göteborg
330/5/Mölltorp
331/5/Lidköping
332/5/Lidköping
334/5/Skövde
336/5/Moholm
338/5/Lidköping
405/9/Norrköping
406/5/Vikbolandet
407/7/Linköping
408/3/Linköping
412/7/Nyköping
413/8/Botkyrka
414/6/Stockholm
415/8/Järfälla
418/5/Märsta
437/5/Bälinge
438/6/Tierp
441/5/Norrköping
442/4/Jönåker
443/5/Oland
444/4/Uppsala
446/4/Tystberga
452/5/Märsta
454/4/Västerås
503/2/Ekeby och Gällersta
512/6/St Tuna
605/2/Nordmaling
606/6/Skellefteå
607/6/Stensele
619/6/Arvidsjaur
655/9/Degerfors

[Zizka]

Här kommer värnplutoner kanongrupp typ 1 (37mm) 1969
Värnpluton/antal/mobiliseringskommun
106/6/Klevshult
108/6/Hultsfred
109/6/Väckelsång
209/4/Frösö
226/3/Timrå
411/3/Ärla
412/3/Åker
414/3/Arboga
504/2/Nora
622/4/Kiruna

Värnkanonpluton/Antal/Mobiliseringskommun
606/7/Boden
616/6/Luleå
624/2/Arvidsjaur
661/5/Umeå
662/2/Skellefteå

[Viktor Lima]

Tack Zizka,

Jag antar att 1 värngrupp typ 1 bemannade 1 styck 37 mm pjäs. I din sammanställning anges kommun, men man kan gissa vilka flygfält det gäller. För tex. Linköping gissar jag att Malmen-basen (huvudbas) har sju pjäser medan SAAB (Sidobas) har tre pjäser.

[Viktor Lima]

Värnkanonerna installerades vid flygfälten från slutet av 1950-talet. Vid denna tid hade de sovjetiska luftlandsättningstrupperna ännu inte mekaniserats i stor skala, huvuddelen av soldaterna slogs som infanterister, men vissa stridsfordon hade börjat tillföras, exempelvis ASU-57 som var en lätt infanterikanonvagn som började användas på 1950-talet för understöd. I Sverige förväntade man sig att ett anfall från Sovjetunionen skulle innebära att ett antal flygfält togs med fallskärmstrupp kuppartat, alltså fällning direkt på eller i direkt anslutning till fältet innan vi hade hunnit mobilisera fullt ut, gärna kombinerat med landning av trupp. Den taktiska förebilden var från andra världskriget, exempelvis Fornebu utanför Oslo där tyskarna tillämpade detta förfarande. Med en sådan hotbild var värnkanoner vid huvudbana högst relevanta. Fanns bemannade pjäser där kunde inte trupp flygas in. Innan så kunde ske måste värnförbandet oskadliggöras och nedgrävda med 37 mm pjäser, kulsprutor m.m var detta ingen lätt uppgift. Ett klar försvårande inslag för fienden, särskilt om pjäserna snabbt kunde bemannas av det lokala hemvärnet.

Utvecklingen sprang emellertid snart ifrån värnkanonerna. Den tänkta motståndaren mekaniserades i stor skala under 1960-talet. Eftersom man nu kunde transportera sig snabbt och splitterskyddat kunde man nu fälla sina förband på lämpliga oförsvarade fält i närheten av sina anfallsmål för att sedan snabbt ta dessa som vilket mekförband som helst. Visserligen kunde 37 mm pjäserna med lite tur bita ifrån sig mot tidiga BMD, ASU-85 m.m, men med ett mekaniserat förband svärmandes runt bana H handlade det snarare om ett slags apokalyptisk slutstrid. Ändå valde man att behålla pjäserna vid baserna under hela BAS 60 och BAS 90-tiden trots att de passade dåligt in i hur markförsvaret i övrigt utvecklades. Särskilt under BAS 90-tiden med ett rörligt försvar under bevakningsskedet och sedan fördröjningsstrid utanför basen vid luftlandsättningar så att man skulle hinna spärra/blockera eller förstöra banan medan klargöringsförbanden omgrupperades. Jag tycker detta väl illustrerar det kalla krigets ”man tager vad man haver”-mentalitet i Sverige. Pjäserna fanns på plats, ammunitionen var inköpt och avskriven, det fanns gott om äldre värnpliktiga från brigadförbanden som kunde krigsplaceras någonstans och när de inte bemannade pjäserna fyllde personalen en viktig funktion som bevakningspersonal när baserna började växa i yta.

[Bjernevik]

437/5/Bälinge

Intressant. Ska man tro att det gamla krigsflygfältet Sundbro fick värnkanoner fast det aldrig blev aktuellt för bas 60?

[FredH]

Hur hanterades ammunitionen till dessa gamla värnkanoner?
Om de var från 40-talet lär ammunitionen vara lika gammal, eller byttes den kontinuerligt ut mot nytillverkad?

[MD650]

Hur hanterades ammunitionen till dessa gamla värnkanoner?
Om de var från 40-talet lär ammunitionen vara lika gammal, eller byttes den kontinuerligt ut mot nytillverkad?

Varje förband hade en tilldelning beroende på uppgift.
Ammunitionen omsattes efterhand.
T.ex. finns ju 12 cm grk m/41 med nytillverkad ammunition.

[Ro/Lt]

Kanske offtopic men i mitten av 90-talet var jag med som eskort på en tömning av i ammunition i ett värnpjäsbatteri, vill minnas att det var Ljungbyhed. Det var väl i den vevan de avvecklades...

[MD650]

Kanske offtopic men i mitten av 90-talet var jag med som eskort på en tömning av i ammunition i ett värnpjäsbatteri, vill minnas att det var Ljungbyhed. Det var väl i den vevan de avvecklades...

Jo, det var då avvecklingen nog påbörjades i liten grad.

[Viktor Lima]

132/8/Klippan

Ljungbyhed var en av få krigsbaser som hade två parallella huvudbanor (och ett gäng taxibanor). Välförsvarat med 8 värnpjäser (Klippans kommun)! För övrigt en fin flottilj med byggnader i klassiskt lägerstuk.