Krigsplacering av civil materiel

[kblomster]

Mindre privatflygplan, typ Cessnor och PA 28 användes av hemvärnets flyggrupper. Men vilka övriga förband hade krigsplacerade civila flygplan?

Artilleriobservationsförband och annat arméflyg tror jag hade i alla fall till vissa delar krigsplacerade civila småflygplan.

[Donkeyman]

Ingbat låg något(-ra) dygn efter infbat'arna i mobtidplanen , för allt som skulle iordningställas från civila byggbolag.

Jag var ju en del av ett ingenjörkompani och vår uppgift var att mobilisera för att sedan förflytta oss till en plats vid Dalälven där vi skulle upprätta en färjeförbindelse när "fi" hade bombat brorna över älven. Där färjeförbindelsen skulle byggas fanns redan allt material i förråd. Det fanns till och med material till en färjeförbindelse nummer 2 ifall den första skulle bli bombad.

Och jag själv hade nog av en märklig slump hamnat på "rätt plats" inom det militära. Därför att jag dels var yrkessjöman och kunde det mesta man behövde av det sjömansmässiga men i det civila hade jag också varit ansvarig för underhållet av ett par linfärjeförbindelser som drevs av Vägverket. Så vid övning med Linfärja som var det som först skulle upprättas var de proffesionella "knektarna" tämligen impade av de icke reglementerade lösningar som jag gjorde när detta skulle riggas upp. Och vid drift av frigående färja körde jag också med ting som de över huvud taaget aldrig hade tänkt på. Vilket gjorde att jag efter första repmötet gjorde spänn på att delta i att projektera om hur Ingenjörerskomp skulle organisera de här tingen. Just det att de med intresse tog del av om mina yrkesmässiga erfarenheter efter genomförda repmöten gör att jag tror ännu mer på förnuftet i den organisation som fanns den gången.

[Grönis]

Ingbat låg något(-ra) dygn efter infbat'arna i mobtidplanen , för allt som skulle iordningställas från civila byggbolag.

Jag var ju en del av ett ingenjörkompani och vår uppgift var att mobilisera för att sedan förflytta oss till en plats vid Dalälven där vi skulle upprätta en färjeförbindelse när "fi" hade bombat brorna över älven. Där färjeförbindelsen skulle byggas fanns redan allt material i förråd. Det fanns till och med material till en färjeförbindelse nummer 2 ifall den första skulle bli bombad.

Och jag själv hade nog av en märklig slump hamnat på "rätt plats" inom det militära. Därför att jag dels var yrkessjöman och kunde det mesta man behövde av det sjömansmässiga men i det civila hade jag också varit ansvarig för underhållet av ett par linfärjeförbindelser som drevs av Vägverket. Så vid övning med Linfärja som var det som först skulle upprättas var de proffesionella "knektarna" tämligen impade av de icke reglementerade lösningar som jag gjorde när detta skulle riggas upp. Och vid drift av frigående färja körde jag också med ting som de över huvud taaget aldrig hade tänkt på. Vilket gjorde att jag efter första repmötet gjorde spänn på att delta i att projektera om hur Ingenjörerskomp skulle organisera de här tingen. Just det att de med intresse tog del av om mina yrkesmässiga erfarenheter efter genomförda repmöten gör att jag tror ännu mer på förnuftet i den organisation som fanns den gången.

Låter klokt. Var det civila färjor som användes som Linfärjor eller var det militära? På pionjärplutonen lärde jag mig bara bygga färja av KB4 så det är den enda militära bro/färjemateriel jag kommit i kontakt med. (Som anekdot kan berättas att även här fanns en person, en värnpliktig som var några år äldre än de andra, han hade jobbat med sjötransporter i skärgården och blev därför inofficiell "färjemästare".) Värnpliktsförsvaret har sina fördelar!

[Grönis]

Frågor som rör flyg.
Trafikflygplan användes för transport av soldater samt sjuktransport. Vilket förband skötte detta?

De var krigsplacerade i de flygtpdivisioner och -grupper som skulle mobiliseras. Huvudbasen var Borlänge, som därför fick ett ovanligt stort antal transportplattor vilket än idag kan ses på t ex Eniro.

Skulle vara intressant att se organisationen för såväl flygtpdivision samt grupper. Flygförarna var väl piloter vid SAS/Linjeflyg. Blev även de piloter som inte hade militär bakgrund automatiskt krigsplacerade där? Var det även flygtpdivision som hade ansvaret att kunna fälla fallskärmsjägare etc.?

[Hans]

Tack Grönis för en av de intressantaste trådarna på länge.

MVH

Hans

[Bjernevik]

Fast inte verkar det finnas något ovanligt stort antal transportplattor?

Det normala för en krigsbas var en transportplatta. Borlänge har sex.

[Urban]

Skulle vara intressant att se organisationen för såväl flygtpdivision samt grupper. Flygförarna var väl piloter vid SAS/Linjeflyg. Blev även de piloter som inte hade militär bakgrund automatiskt krigsplacerade där? Var det även flygtpdivision som hade ansvaret att kunna fälla fallskärmsjägare etc.?

Finns en del intressant info på http://www.artiklar.z-bok.se/transport.html som handlar om läget fram till början på 60-talet

[Donkeyman]

Var det civila färjor som användes som Linfärjor eller var det militära?

Det var helt och hållet militärt materiel. Färjan byggdes ungefär som ett stort mekano av detta materiel. I grunden kunde man välja att bygga en pontonbro, en frigående färja eller en linfärja av samma prylar. Det var förhållandena på platsen som avgjorde vad som skulle byggas. Frigående färja drevs med stora utombordsmotorer eller med båtar inbyggd motoranläggning. Linfärjor hade en styr- och en drivlina. Maskineri monterades ombord i färjan. Detta drev i princip en winsch som drog i drivlinan och släppte ut den bakom färjan.

Materialet var normalt sett lagrat på platserna där man planerade att anlägga krigsbroar vid behov, de ordinarie broarna förutsattes bli bombade av fi. Det fanns ofta förberedda lägen, tillfartsvägar, fästpunkter och sådant. Men ingenjörskompanier hade också kapacitet att transportera materialet till platser där det skulle byggas utan någon förberedelse. Byggde också sådant på "fri hand" ett par gånger. Det var spännande uppgifter där man faktiskt fick visa god ingenjörskonst. Vid en skarp mobilisering tog nog ingenjörsförbanden hand om ett stort antal inmönstrade civila tunga fordon. Plus ett gäng med volvo stationsvagnar för lättare transporter. Förmodligen hade man redan i fredstid rekat och kartlagt alla tänkbara platser för tillfälliga broar och färjor men sådan kunskap låg ju inte på basplanet där jag befann mig, vi bara anvisades en byggplats.

[Viktor Lima]

Hej,

Angående krigsplacering av civila flygplan och helikoptrar:

Den svenska delen av SAS samt alla övriga svenska flygbolags flygplan var krigsplacerade och organiserades i krigsförbanden Transportflygdivision respektive Transportflyggrupp. Antal förband, flygplan och typer varierade över tiden, men generellt placerades större flygplan vid transportflygdivision och mindre vid transportflyggrupp där det senare förbandet främst verkade regionalt. Flygplanen bemannades av ordinarie piloter och övrig personal som också ansvarade för klargöringen i egen regi. Uppgifterna var främst trupptransport och sjuktransport där viss modifiering av flygplanen var möjligt, tex.för att få in bårar. Flygplanen användes inte för ”taktiska” uppgifter typ fälla fallskärmsjägare. Inga transporter avsågs genomföras där det fanns ett hot från LV-eller fientlig jakt. Borlängebasen var navet för den svenska transportflygorganisationen i krig. Ledningsmässigt hanterades den av respektive luftförsvarssektor/flygkommando där det fanns en transportflygledare (ofta reservofficer). Personlig reflektion: Jag bedömer att denna organisation främst hade ett värde innan kriget bröt ut, tex. för mobtransporter. Med fientlig jakt över Sverige hade denna organisation ingen förmåga att verka, möjligen regionalt i vissa områden, eller för väl planerade utrikestransporter. Sådana skulle det emellertid funnits stor behov av.

Avseende civila helikoptrar krigsplacerades vissa inom arméflyget och marinflyget. Av tekniska skäl endast de som fanns inom respektive organisation i fredstid vilket i praktiken innebar Jet Ranger (fanns det några civila HKP 3 i Sverige?)som var en vanligt civil helikopter på 1980-talet. Inga civila flygplan krigsplacerades i arméflyget.

I hemvärnets flyggrupper krigsplacerades mindre civila flygplan via Frivilliga Flygkåren. Här har jag inte helt koll, men uppfattar det som att det endast var sådana som ägdes av FFK-medlemmar och som också kunde hantera dessa avseende klargöring, underhåll etc. Således ingen allmän mobilisering av civila småflygplan.

En mindre mängd civila småflygplan var krigsplacerade vid KSI:s flygenhet 66 för speciella transporter i krigstid, exempelvis hämtning av nyckelpersonal, landsättning av agenter etc. Dessa transporter leddes och samordnades av en särskilt organisation, transportledarna vid luftförsvarssektorerna var emellertid involverade.

Snart kommer Lennart Andersson att publicera en bok som kommer att ge oss svaret på alla spännande organisatoriska frågor kring transportflygorganisationen under kalla kriget:
http://z-bok.se/catalog.23.html

/VL

[kblomster]

Inga civila flygplan krigsplacerades i arméflyget.

Vid vilken tidpunkt? Jag skrev "tror" i förra inlägget för att jag nyligen råkade se nåt i KrA men var inte säker på vad jag hade sett. Nu var jag där igen idag och hade fortfarande volymen jag sett det i framme, så jag har faktiskt papper på att det fanns krigsplacerade civila flygplan inom arméflygets artilleriflygtroppar 1965: http://imgur.com/a/OSJdQ
Troligen slutade man med detta i och med köpet av fpl 61 i början av 70-talet.

I dokumentet ovan anar man också lite av organisationen bakom det hela: "planläggningstillstånd" utfärdas av försvarsgrensstaben, varvid mobmyndigheten ser till att fixa plats dit utrustningen levereras. Milostaberna och förvaltningsmyndigheterna (senare FMV) orienteras.

edit: detta kanske intresserar någon ärkenörd: http://imgur.com/a/CGjN9

[Viktor Lima]

My bad, uppgifterna gäller från slutet av kalla kriget 1970-tal till ca 1990. Jag ska kolla i arméflygets gigantiska minnesbok kring detta, där borde det stå något. När det gäller helikoptrar under slutet av kalla kriget vet jag däremot att man i krigsförbanden endast mobiliserade helikoptrar av samma typ som redan fanns i FM för att underlätta klargöring/service, taktisk användning m.m. Det blir ju lätt lite klurigt om man står med fyra olika helikoptertyper i ett förband med lite olika reservdelar, räckvidd m.m.

När det gällde civila större flygplan så var man ju beroende av att mobilisera dem tillsammans med befintlig personal för att det skulle fungera. Om man mobiliserade mindre civila flygplan av blandade typer till artilleriflygplutonerna borde det varit ett himla strul med klargöring, service om man inte dessutom krigsplacerade man ägarna som förare? Man använde i och för sig värnpliktiga flygförare på Hkp 5 i just artilleriflygplutonerna.

/VL

[kblomster]

Jag har inte kollat upp det (var kan man kolla historiska registreringsbeteckningar för flygplan? Trafikverkets arkiv?) men jag misstänker att de här flygplanen är av samma typer som de man redan har som stamflygplan. På några rader står det "f.d. 51A" vilket torde betyda att det är fpl 51A, dvs Super Cubar som av någon anledning sålts som surplus.

Wikipedia är oväntat insatt i denna fråga och skriver:

1958 levererades sex stycken PA-18-150 till Arméflyget och gavs beteckningen Flygplan 51A (Fpl 51A). En andra omgång om sex flygplan (PA-18-150, L-19) levererad 1959 och fick beteckningen Fpl 51B. 1963 levererades så en tredje omgång om sex Fpl 51B. Dessa flygplan anskaffades för att ersätta Fpl 51A, som nu försåldes till olika flygklubbar (flygplanen kvarstod dock i krigsorganisationen).

[Grönis]

Kul med all information, När det gäller FFK tror jag det var vanligt att flygklubbars flygplan krigsplacerades i hemvärnets flyggrupper. Det fanns och finns ju även idag ett visst samarbete där FFK använder klubbstugor och fällt för sin sin verksamhet.

Hur fungerade det med civilanställda piloter och tekniker. Gjorde de normalt "repövingar" i den befattningen eller var verksamheten så lik den civila att man räknade med att det skulle fungera ändå?

[Viktor Lima]

Bakåt på min tidigare post! En snabbläsning av "Arméflygets historia" gav vid handen att civila flygplan, främst Super Cub, som var vanligt inom jordbruksflyget på 1950-talet var krigsplacerade i arméns artilleriflygplutoner med värnpliktiga förare och mekaniker.

[Grönis]

Hur var det förresten med hus och fastigheter. Jag vet att man kunde få bidrag för att tillhandahålla skyddsrum. En bekant uppförde ett garage enligt speciella anvisningar och fick då ersättning vid uppförandet mot att att det skulle kunna iordningställas till skyddsrum inom X timmar.

Vissa andra lokaler var ju tänkta att användas som staber osv. Var detta endast offentliga fastigheter eller fanns det planer även för privatägda fastigheter och hur och vem organiserade i så fall det?