Pension för stambefäl

[Markus Holst]

De olika befälskategorierna har väl egentligen så olika uppdrag och utbildningar, att problemet aldrig uppstår.

Går vi lite tillbaka, har vi väl manskapsgraderna att klämma in i systemet också. Jag vet inte hur det förhöll sig mellan till exempel rustmästare och sergeant.

[Vysotskij]

Är inte säker, men jag har fått intrycket att exempelvis skytteplutoner före NBO skulle kunna ledas av såväl fanjunkare som subalternofficerare.

[TomTop]

Den som är bäst lämpad tar väl befälet antar jag oavsett om det är en sergeant eller fänrik, ansvaret dock ligger ju alltid på den som har befälsrätten!
Sedan var det väl så att fänrik var ett löst tillstånd (före 1983) dvs en skolgrad! De kom väl hem som löjtnanter från Karlberg och skulle tjänstgöra som plutonchefer, som stf plutonchef satt väl i regel en fanjunkare eller garvad sergeant. Det var väl mycket upp till den nykläckte löjtnanden hur det skulle gå för honom, bra relation till fanjunkaren = bra betyg = kapten fortare.

[Lasse O]

Nja, den där fanjunkaren eller garvade sergeanten kunde faktiskt byta karriär och bli kompaniofficer. Efter kompaniofficerskursen blev de fänrikar och var verkligen inte fänrikar "i löst tillstånd".

[TomTop]

Karlbergs löjtnanten var väl I regel en blivande regementsofficer? Dvs minst majors grad, och som du nämner kunde ju en karriersväxling ske för sergeanten och fanjunkaren med en slutgrad som kapten, givetvis Inga regler utan undantag inom både komp off och regoff.