Fordonsförares roll i skyttepluton

[TomTop]

Det du tänker på är tgb 22, som var avsedd för RBS70-förbanden. Den har ett lastutrymme längst bak på flaket. Den ordinarie skytteversionen är tgb 21. Tgb 20 är samlingsbegreppet för båda dessa versioner.[/quote]

ja det stämmer, minns nu. Vi hade dessa till rb 56 också

[Grönis]

Så två nskgrp gick till anfall med bara sju man var?

Inte att förglömma understödd av grggrp på åtta man, prickskytt, plutch. stf plutch och plutsjv.

Hade nsk plutonerna en prickskytt placerad i stabsgruppen eller en per skyttegrupp?

[MD650]

Hade nsk plutonerna en prickskytt placerad i stabsgruppen eller en per skyttegrupp?

Fanns ingen formell stabsgrp utan en plutonsledning med en c, stf, prickskytt och plutsjv.

[Grönis]

Hade nsk plutonerna en prickskytt placerad i stabsgruppen eller en per skyttegrupp?

Fanns ingen formell stabsgrp utan en plutonsledning med en c, stf, prickskytt och plutsjv.

Ok, två frågor till. Hur var det med signalist/radio? med vem/vilka opererade prickskytten normalt?

[MD650]

Ok, två frågor till. Hur var det med signalist/radio? med vem/vilka opererade prickskytten normalt?

Ingen signalist på norrlandskytte (NB 85).
Plutonchefen ledde med tecken, kommandon, signaler. Sb med kompch via ordonnans eller ra 135.
Det var olika var prickskytten (egentligen skarpskytt) "opererade" med.
Han kunde var underställd en skgrp men normalt var det plutch som tilldelade honom uppgifter.

[Grönis]

Men vem hade hand om ra 135? Var det inte någon särskild person? I den pionjärpluton jag tillhörde på Livgardersbrigaden 97 så bestod stabsgruppen (eller chefsgruppen) av 5 pers, Chef, stf, plutonsjukvårdare, bandvagnsförare samt signalist. (även han utbildad på bandvagn) Jag trodde det normalt fanns en liknande grupp i skytteplutoner men det kanske var i senare organisationer? From. när kom signalister i skytteplutonerna motsvarande?

I den plutonen jag beskriver borde det funnits minst 11 personer som kunde ratta de 3 bandvagnarna. Sen fanns en ammunitions grupp, chef och tre am. soldater men de hade lastbil som alla i gruppen var utbildade på.

[MD650]

Men vem hade hand om ra 135? Var det inte någon särskild person? I den pionjärpluton jag tillhörde på Livgardersbrigaden 97 så bestod stabsgruppen (eller chefsgruppen) av 5 pers, Chef, stf, plutonsjukvårdare, bandvagnsförare samt signalist. (även han utbildad på bandvagn) Jag trodde det normalt fanns en liknande grupp i skytteplutoner men det kanske var i senare organisationer? From. när kom signalister i skytteplutonerna motsvarande?

I den plutonen jag beskriver borde det funnits minst 11 personer som kunde ratta de 3 bandvagnarna. Sen fanns en ammunitions grupp, chef och tre am. soldater men de hade lastbil som alla i gruppen var utbildade på.

Plutonchefen hade ra 135.
Signalist fanns tidigare i NB 69-orgen (tror jag) men försvann när Nb 85 kom.

[Stellan Bojerud]

Jag låg på InfSS då ra 135 kom. Plutonchefen bar den och använde den direkt. På pansarvärnsplutonen hade både chef och stf ra 135.
Lite OT: Jag gjorde hela min aktiva tid som officer inom lokalförsvaret.

Cskkomp hade 1976:
1 Plbil ½ ton (Volvo Duett) för kompanistaben
4 hjultraktorer med traktorkärror (1 x 3 skytteplutoner, 1 granatgevärstropp)
1 lastbil 3 ton med kokspis på balkbädd
1 lastbil 8 ton såsom packbil
*
1 ra 105 för samband med bataljonen
5 ra 130 B för samband inom kompaniet
*
3 telefonapparater m/37 varav en med fingerskiva
3 kilometer ledningskabel (1000 DL)

[SPINDELN]

I hvinskomp söder om DALÄLVEN ser det ut på följande sätt:
- Bvplut 9 sold/grp, varav 1 ordinarie förare och 1 resfö-sksold. I normalfallet stannar bvfö på fap tills dess att grpch eller plutch beordrar framåt och anslut till plut. Minst en bv iordningställs för sjvtp i samband m att plut lämnar fap till fots.
- Tgbplut(tgb20 alt sprint) 8sold/grp. Grpch/plutch måste avgöra fr fall till fall om fö skall vara kvar på fap eller ej. En inte speciellt bra lösning......

/M v h Spindeln

[Der Löwe]

Ra 135 var avpassad att passa in i stridsselefickorna. Den passade inte så bra i stridsbältesfickorna, tyvär upplevde jag att den inte var att lita på. Men normalt fick vi som plutonchefer väldigt självständiga uppgifter där radion var av begränsat värde alternativt uppgifter där samband kunde hållas med ögonkontakt till angränsande pluton och kompanichefen. Jag tror grundtilldelningen var X antal Ra 135 per kompani, kompanichefen beslutade om vilka skulle ha dem, det var inte ens säkert att plutonen fick en egen. Jag tjänstgjorde på en IB 66 M Bandvagn förband. Där ingick det en PTP gruppchef på kompaniet. Han var chef för alla fordonsförarna och verkade ha i uppgift att se till att de gjorde så lite som möjligt. Vintertid lämnade man traktorerna och trosspackningen vid vägslut och skidade iväg eller tolkade bakom BV 202 an hela stridsmomentet och återsåg traktor och trosspackning först vid återhämtning.

[MD650]

Jag tror grundtilldelningen var X antal Ra 135 per kompani, kompanichefen beslutade om vilka skulle ha dem, det var inte ens )säkert att plutonen fick en egen.

På IB 77/brigskkomp var fördelningen enl. följande (1991):
Stabsgrp fyra st ra 135.
Spangrp en st ra 135.
Skplut x 3 en st ra 135
Pvplut två st ra 135.

Motsv. antala var det på NB 85/nskkomp
Sedan kunde man mycket riktigt omfördela dessa efter behov.

Jag tjänstgjorde på en IB 66 M Bandvagn förband. Där ingick det en PTP gruppchef på kompaniet. Han var chef för alla fordonsförarna och verkade ha i uppgift att se till att de gjorde så lite som möjligt. Vintertid lämnade man traktorerna och trosspackningen vid vägslut och skidade iväg eller tolkade bakom BV 202 an hela stridsmomentet och återsåg traktor och trosspackning först vid återhämtning.

Benämnd parkbefäl (parkeringsbefäl?!). Mycket riktigt chef på fordonsavlämningsplatsen. Motsv. fanns inte på NB 85.

[SolitaryMan]

Benämnd parkbefäl (parkeringsbefäl?!). Mycket riktigt chef på fordonsavlämningsplatsen. Motsv. fanns inte på NB 85.

Njo, chefen för trosstroppen på trosskompaniets stab- och trosspluton var parkbefäl för nskbataljonens s.k. "samlade hjul", vilket var samtliga nskkompaniers hjulfordon gemensamt. Dessa grupperade i direkt anslutning till trosskompaniet vid vägslut. "Parkbefäl" syftar dessutom snarast på fordonspark, dvs. fordonsflottan (samtliga fordon), inte på "parkering".

[Der Löwe]

Jag tror inte PTP gruppchefen var samma som parkbefäl. Personaltransportkompaniet borde väl ha en hierarkisk organisation med plutoner och grupper den med. Mitt antagande är att en PTP grupp bestod av 6 traktorer och kunde då transportera skyttekompaniets skytteplutoner. Plutonen borde vara fyra grupper som kunde transportera skyttebataljonens skytteförband och kompaniet tre plutoner för att kunna transportera hela brigadens skytteförband. Dessa grupper och plutoner borde då ha chefer som ansvarar för respektive organisation. PTP gruppchefen var inte min favorit under värnplikten, han understöddes av nåt motorbefäl som ansåg att om inte traktorförarna fick 8 timmars sömn per dygn skulle dom dö...minst. Det var inte roligt att komma tillbaka från ett par dagars fördröjningstrid i väglös terräng och hitta bara en tältplats uppskottad, befolkad av en PTP grupp i ett tält.

[MD650]

Jag tror inte PTP gruppchefen var samma som parkbefäl. .

Ok. Då är det något som jag aldrig stött på.

[jorjoh]

Vill minnas skytteplutonen IB77 hade 38 man.
3 x 8 skyttesold
1 x 8 grggrp
PlutC (Ra135) & Stf
PlutSjv
2 tgb + 1 bvförare
Ingen prickskytt, däremot 1 skarpskytt/skyttegrp med kikarsikte
Förarna stannade vid FAP & skyddade denna
Det utbildades fler förare, så plutonen hade åtminstone 1 ytterligare/grp, förutom plutC/stf som också utbildades