"Tortyrövning"

[Hans]

När jag gick InfOHS 1982-83 så utsattes jag för tolkskolans "tortyrövningar" på slutövningen. Den fick ju en del tidnigsrubriker senare och jag tänkte försöka redogöra vad som faktiskt hände på en sådan övning. Förmodligen den mest realistiska övningen jag varit med om under dryga dussinet år i Armén.

Tredje dygnet på slutövningen (där det rådde viss brist på mat och dryck) som utspelades i någon form av fria kriget (gerillakrig)scenario. Avdelningen får en uppgift att göra någonting långt bort med på tok för lite tid, av en lustig anledning fick vi en lastbil till förfogande och chefen beslutade naturligtvis att vi skulle nyttja den.

Uppsittning och jag blev lite förundrad av att föraren var väldigt noga med att stänga kapellet noga. Mina kurskamrater tyckte jag var paranoid som ogillade detta och försökte lirka upp förslutningen. Efteråt berättade övningsledarna att de nästan fått panik när de i följebilen sett min hand som börjat få upp det hela.

Hursomhelst var jag inte snabb nog utan lastbilen svängde av, stannade och vi fick höra en röst från en högtalare som sade att allt motstånd var meningslöst, vi var omringade och vi skulle kliva av en i sänder obeväpnade när de öppnat förslutningen. Tja, skall man prata om hopplös situation så var detta ett skolexempel och bortsett någon optimist som försökte gömma sig under ryggsäckarna så var det bara att ge upp.

När jag klev ut träddes en persedelpåse m/äldre över huvudet och handbojor sattes på bakom ryggen. Jag fördes till någon form av taggtrådshägn och fästes vid en stolpe. Man fästes obekvämt, man kunde inte riktigt stå och satte man sig på knä var det också obekvämt. Vakterna (tolkskolan) talade ryska med varandra, och i närheten landade och startade en helikopter så det var viss realism. Jag hade tidigare kommit i kontakt med tolkskolan så jag var inte helt oförberedd men jag var oförberedd på vad som komma skulle.

Efter ett tag (timme?) tas jag in för förhör, av med huvan, jag sätts på en stol med den obligatoriska starka lampan mot ansiktet – jag uppger namn, nummer och grad. Övriga frågor besvaras med 'Den frågan kan jag inte svara på'. Men de har hängt upp ett rep över en bjälke och varje gång jag inte svarar som de vill drar de upp repet en bit och det börjar göra riktigt ont – det trodde jag inte skulle ske på en övning i Sverige på åttiotalet. Jag vet inte hur många gånger jag var inne för föhör men jag gjorde, en i efterhand har jag förstått felaktig, bedömning att det här gör för ont och jag vill bort och börjar spela sjuk. Troligtvis gör jag det bra för övningsledningen kommer och undrar om jag vill bryta men det vill jag ju inte, så jag svarar med svag röst nej - jag ville ju inte avslöja mig att jag spelade. Tolkskolan var inga amatörer så de hade ju i princip fått reda på allt och ville bara ha en bekräftelse ifrån mig. Men där gjorde de ett litet misstag, jag hade gjort GU på K 3 och de spelade kortet att jag minsann redan visat att jag var en tuff jägarsoldat – jag har aldrig betraktat mig som tuff jägarsoldat och tycket de var korkade och fick en liten kick.

Hursomhelst, förhören fortsatte och jag försökte komma ur genom att spela mer sjuk. Till slut tar två tolkar mig åt sidan och tar av luvan och handbojorna och ger mig en limpmacka och lite mjölk. Hade jag inte varit så inne på att spela svag hade jag faktiskt ett ypperligt flykttillfälle.

Det var det en upplevelse som jag inte vill ha ogjord. Det hela varade en sådär 16 timmar om jag kommer ihåg rätt. Efteråt hade de en kort genomgång efter övning och tolkskolans elever och vi var åtskilda av taggtråd, det fanns en del av oss som var lätt irriterade på tolkarna.

MVH

Hans

[Lasse O]

Tack för den redogörelsen, Hans. Själv gjorde jag också min GU vid K 3 men som MP några år tidigare. Ibland fick vi vara med på TolkS övningar och skulle då spela råskinn och biffiga typer

En sak jag kommer ihåg särskilt är när förhörsledarna förklarade psykologin inför förhören. Fysisk smärta kan många stå ut med till en viss nivå men förhörsledarens viktigaste vapen mot fången är ovissheten om vad som sker och kommer att hända. Det är alltså fångens fantasi om kommande ohyggligheter som en skicklig förhörsledare spelar på. Reella hot påstod de att man sällan behövde använda. Det kunde räcka med att någon skrek av låtsad smärta i rummet intill.
Under de här övningarna skedde inget sådant fysiskt tvång som Hans beskriver förutom den obligatoriska persedelpåsen m/39 och handfängslen.

Mina upplevelser av TolkS personal är att de var väldigt professionella och kompetenta.
Finns förresten TolkS kvar?

[CvD]

Mina upplevelser av TolkS personal är att de var väldigt professionella och kompetenta.
Finns förresten TolkS kvar?

Yep, http://www.forsvarsmakten.se/sv/organis ... olkskolan/

Har väl bytt språkinriktning något, lite mindre ryska och lite mer arabiska odyl.

/CvD

[MD650]

TolkS lyder under Försvarsmaktens Underrättelse- och säkerhetscentrum, FM UndsäkC.

[Hans]

Mina upplevelser av TolkS personal är att de var väldigt professionella och kompetenta.

Tack för din redogörelse och jag delar (delade, då jag har ingen aning idag) din uppfattning.

MVH

Hans

[Bränner]

Staffan Skott har på sin hemsida skrivit en artikel om en nyutkommen bok om tolkskolan. Sök på Staffan Skott.

[Bränner]

Staffan Skott har på sin hemsida skrivit en artikel om en nyutkommen bok om tolkskolan. Sök på Staffan Skott.

[varjag]

Mycket intressant läsning Hans - tack för den biten. Om något jag inte hade en aning existerade

Varjag

[Der Löwe]

Liknande övningar genomfördes senare på Karlberg i samband med slutet av "Gimoövningen". Vi var relativt fysiskt utmattade när vi blev "tillfångatagna" på liknande sätt. Jag hade som sista reserv sparat några rutor nödschoklad. De delades upp i vår grupp så vi hade klara skallar vid första gallringsförhöret som delar upp fångarna i olika kategorier , vilka som är lämpliga att förhöra, det utfördes i samband med avvisitationen.. Därefter med persedelshuva förd in i okänd lokal, stå trångt med andra fångar, kallt, blåste kallluft från fläktar ibland. några hämtades till förhör antar jag, fantasin får ganska fritt utrymme under en huva. Ibland drogs huvan upp och en stark ficklampa lyste i ögonen, jag antog att det var del av urvalsprocessen, men efteråt visade det sig att det var övningsledningen som var oroliga för nedkylning. Den kalluft som vi kände var när de försökte sätta på värmen i den gamla gruvlaven vi förvarades i. Till slut tror jag någon eller några fångar svimmade och övningen avbröts av säkerhetsskäl. Lite snopet att bara stått och väntat i några timmar, men med huvan på hade jag ingen aning om helhetsbilden. När den togs av var vi kanske 50 man som packats ihop i en gammal gruvlave, jag antar det var därför de inte hann förhöra alla fångar.

EDIT tillägg, jag var med om det här hösten 1992.

[Henke78]

Själv var jag med om att agera B-styrka till en sådan övning hösten 1999 i Villingsberg, åt just kadetterna från Karlberg.

Allt började med att kadetterna blev influgna med helikopter (Hkp 3) till lägret. Innan avfärd hade dom fått i uppgift att slå ut en fientligt styrka som skulle finnas i och runt omkring lägret. När dom väl är på väg från övningsfältet, står B-styrkan tillsammans med övningsledaren uppställda och väntar på dom inne i lägret. Vid landning och avsittning så förklarar övningsledaren att dom är tillfångatagna och flyktförsök meningslöst. Samtliga kadetter blir omhändertagna och länsade på alla tillhörigheter. Detta var på den tiden Försvarsmakten med Öv. Tomtlund höll i Baltikumprojektet, så bland kadetterna ingick det även baltiska kadetter.

Jag fick "omhänderta" en estländare. Dock så var han nog mindre glad över mig, då jag i stressen och tumultet, råkade skicka kolven till min AK-4 i huvudet på honom, i samband med att jag böjde mig ner för att visitera honom. Jag var då novis på just AK-4:an, var van vid AK-5:an vilken man kunde vika ihop till en tändsticksask jämfört mot AK-4:an. Men jag kände en riktigt stor pinsamhet över händelsen. Men han varken blev förbannad eller skrek åt mig, vilket jag blev förvånad över. Men oandra sidan hade en då en huva på sig och visste väl inte vad som hände.

När alla fått sin huva på sig och var visiterade, fördes dom in i en större lokal. En lokal som hade rumstemperatur, så kanske lärt sig något från 1992 Där fick dom stå och lyssna på "Vi är arbetarbröder, vi behöver...." eller något sånt. En låt som gick på repeat i drygt tolv timmar. Så även jag som B-styrka gick och sjung på den i huvudet efter ett tag. Och när jag åkte hem dagen efter, och tror till och med att jag somnade med den i huvudet. (Någon här inne kanske har namnet på den, och kanske vet om den finns på Youtube?)

Men när väl alla står där inne i lokalen, så blir en och en utkallade till ett tält där personal från Tolksskolan sitter, vilka inleder samtalet på ryska (och förövrigt var klädda i rysk uniform). Och vad jag fick höra från dom, så var det inte speciellt svårt för dom att få fram det dom ville. Mallade bara ihop all information dom fick fram.

Under den tiden som kadetterna stod, och då menar jag bokstavligen stå i drygt tolv timmar, inne i lokalen, så fick dom inte prata eller tilltalas. Det enda dom fick säga var (om jag minnes rätt) "vatten, toalett och samtal (eller nåt sånt).

Många upptäckte att det fanns två alternativ till toalett, en vanlig inne i lokalen. Men där blev dom av med huvan inne på toaletten, vilket gjorde att dom inte fick tillbaka någon verklighetsförankring. Sen fanns det en toalett precis utanför lokalen, där fick dom en nypa kvällsluft när dom uträttade sina behov. Men efter ett par timmar så var den inte så trevlig att besöka. Då alla vet hur försvarets fälttoalett lätt blir efter att stå ute i våta och kyla.

Av drygt 100 kadetter, så blev alla förhörda, och dom tror jag det var cirka 7-10 kadetter som gav upp. Dessa blev bortförda och fick sova ett par timmar i kasernerna inne på lägret. Och sedan fördes dom tillbaka in i lokalen med "huva på", när det blev dags att avbryta övningen. Detta för att dom själva fick chansen att berätta för sina kurskamrater om dom givit upp eller inte. En stor eloge kommer jag ihåg att jag gav till de baltiska kadetterna, där alla utförde hela övningen. Och killen som jag nästan knockade med min AK, han fann jag inte, och kunde aldrig be om ursäkt till.

Många av kadetterna var riktigt tuffa efteråt och tyckte att det inte var någon match. Men tror nog att alla som stått där i en huva, helst inte gör om det. Jag som B-styrka, var rejält trött efteråt, och skulle inte frivilligt ställa mig där med en huva. Men kan tänka mig att det ger en bra insikt om sig själv, om hur man fungerar i en sån situation.

En kul och intressant händelse och övning. Kanske någon här inne varit med på liknande kadettövning i Villingsberg?

[Hans]

Tack Henke78 för en ytterligare intressant berättelse. Jag hade intrycket att man övade 'offren' mer än tolkskolan. Vad säger andra?

MVH

Hans

[Der Löwe]

Jo minnet kommer tillbaka lite mer, Arbetarbröder första två raderna omväxlande med ljud från en elvisp i en rostfri form på loop spelades hela tiden. Det var vatten, toalett eller "jag bryter" som var enda som fick sägas. Jag ansåg dock att det var att visa svaghet att fråga om något, vilket jag kunde undvika eftersom de bröt hela momentet i förtid. Efteråt var några av de soldaterna som deltagit som fångavaktare illa berörda, så några av kadetterna fick delta i en "debriefing" med dem för att delge hur vi hade upplevt händelsen, jag tror det var soldater från I1. Jag tror det var övning för bägge sidor, en Kapten från TolkS hade föreläsning för oss innan Gimoövningen för att förbereda oss i hur man bör uppträda vid gallring och förhör.

[Stellan Bojerud]

De där Gimoövningarna kommer jag ihåg. Vi satte upp en B-styrka vid Svea livgarde (I 1) som skulle hantera KS Karlberg. Jag minns att kapten Pleijel (nu civil och RO/major) berättade om fångförhörsövningen.

[Vysotskij]

Har deltagit i många dylika övningar, varav en på insidan av fånghuvan. I mitten-slutet av 90-talet följdes rätt strikta regler. Någon tortyr som den Hans beskriver fick inte äga rum, utan det var berövande av sinnesintryck som gällde för att tillsammans med trötthet och hunger simulera fångchock.

Skulle påstå att ALLA förhörsövningar utom de där TolkS GU deltog uteslutande var till för de övade fångarna. För GU-tolkarnas del underströks noga att de element som inte följde folkrätten bara var för de övade fångarna.

[Davian]

Sången ni referar till är "arbetarbröder" av sångruppen Knutna Nävar. Dels av 70-talets proggrörelser. Dåvarande KFML(r):s sånggrupp. Sången i fråga är en svensk version av "Der Heimliche aufmarsch" som är från 1952, skriven och framförd av Ernst Busch. En oerhört stark supporter för DDR och Stalin och Sovjetunionen.

här: Arbetarbröder.
http://www.youtube.com/watch?v=G14NcIbzZ88


här: Der Heimliche aufmarsch.
http://www.youtube.com/watch?v=X7wjLIbMU2k

en av mina vänner, född 1986, genomgick samma typ av övning. Han gjorde lumpen nånstans i Skåne.