GU-bataljonernas kuppförsvarsuppgifter 70-80-tal

Diskussioner kring svenska förband, krigsförband, numera nedlagda liksom de fortfarande aktiva, krigsplanläggning samt anläggningar under perioden från försvarsbeslutet 1925 till idag. Värd: MD650
Användarvisningsbild
Stellan Bojerud
Saknad medlem †
Inlägg: 9662
Blev medlem: 12 juni 2005, 06:23
Ort: Stockholm

Re: GU-bataljonernas kuppförsvarsuppgifter 70-80-tal

Inlägg av Stellan Bojerud » 11 augusti 2013, 20:35

Det var aldrig tal om att "tömma skåp". Det handlade enbart om vapen, radiomateriel, fordon och annan organisationsbestämmande materiel. Uniformer m m fanns i överflöd. För en värnpliktig räknade man med tre uniformer. En buren, en i förråd och en i tvätt eller väntan på det. Åldersklassen låg under 80- och 90-talen på drygt 40.000 man.

Axial
Medlem
Inlägg: 565
Blev medlem: 21 mars 2006, 21:09
Ort: Dalasocken

Re: GU-bataljonernas kuppförsvarsuppgifter 70-80-tal

Inlägg av Axial » 11 augusti 2013, 21:47

Vysotskij skrev:Det är lite detta jag är ute efter: om en röd styrka av okänd storlek satt sig i Gävle eller annan hamn i Gävleborg, skulle man då vara så kall att man låter I 14 ta problemet och skicka de egna väringarna på (visserligen viktiga) bevakningsuppgifter i eget försvarsområde?
Jag kan krångla till mitt svar ytterligare :P
Problemet är, för I13 del, att du valt ett tidsspann där det ändras lite hit och dit.
IB43 var alltid tänkt att skickas till ÖN.
IB13 skulle under 70-talet kvarstå i Dalarna som strategisk reserv, där en av uppgifterna var att gruppera NV Gävle för att verka mot en landstigning i Gävletrakten alternativt en fiende som redan landstigit och framryckte längs Valbodalgången.
Då är frågan: vad ger bäst utfall i förlängningen? Att skicka GU-bat för att (försöka) fördröja fienden tills brigaden är färdigmobbad, eller stanna på hemmaplan för att stödja mobiliseringen och helt enkelt förlita sig på att gävleborgarna är tillräckligt duktiga krigare?
I slutet av 70-talet ändras fokus så att även IB13 ska avtransporteras till ÖN.
I slutet av 80-talet börjar man även titta på möjligheten att skicka NB13 mot Arlanda/Mälardalen. Därmed blir broarna över dalälven ännu viktigare.

Vysotskij
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 858
Blev medlem: 25 april 2007, 11:30
Ort: Bolsjoj Karetnyj Pereulok

Re: GU-bataljonernas kuppförsvarsuppgifter 70-80-tal

Inlägg av Vysotskij » 12 augusti 2013, 10:39

Jag inbillar mig att man i scenariot överraskande anfall mot Mellansverige prioriterar ÖN mycket lågt.

Misstänker att principen för insats mot överraskande landstigen fiende är maximal kraftsamling tidigast möjligt. För mig förefaller några dygns väntetid på mobiliserad brigad som väldigt länge.

Men det är just dessa frågor jag söker svar på.

Användarvisningsbild
Stellan Bojerud
Saknad medlem †
Inlägg: 9662
Blev medlem: 12 juni 2005, 06:23
Ort: Stockholm

Re: GU-bataljonernas kuppförsvarsuppgifter 70-80-tal

Inlägg av Stellan Bojerud » 12 augusti 2013, 17:19

Nja, bekämpa landstigning låg lågt i prioritering. Skydda flygbaser resp avvärja luftlandsättning var högprio. Landstigning i Mellansverige bedömdes troligast i Kapellskär resp Oxelösund. Kapellskär i Roslagen var MiloÖ kraftsamlingsriktning.

Med PB 6 och PB 10 nerlagda fick IB 1 Arlanda som objekt. 4.Fördelningen, som svarade för Roslagen bestod på 1980-talet av I B 2 (Karlstad, Org-77, landsvägsmarsch) och IB 17 (Uddevalla, Org-66, järnvägstransport). I avvaktan på detta fick 1.Kustartilleribrigaden (KAB 1) klara sig efter förmåga. I KAB 1 (överste Kaj Nielsen) ingick 13.cykelskyttebataljonen (major Peter Salomon) på Väddö och 21.cykelskyttebataljonen (major Stellan Bojerud) på Rådmansölandet.

Försvar av broar var lågprio och vanligtvis "terapiuppgift" för hemvärn. Motståndaren bedömdes inte förstöra broar, eftersom han själv behövde dem för sin framryckning.

ÖN var högprio, men inte kopplat till övriga Sverige. MB MiloÖN levde i sin värld. MiloÖN var resursstarkt redan i grundorganisationen.

Forskaren
Medlem
Inlägg: 152
Blev medlem: 1 augusti 2011, 18:38

Re: GU-bataljonernas kuppförsvarsuppgifter 70-80-tal

Inlägg av Forskaren » 12 augusti 2013, 17:27

Stellan Bojerud skrev:... 4.Fördelningen, som svarade för Roslagen bestod på 1980-talet av I B 2 (Karlstad, Org-77, landsvägsmarsch) och IB 17 (Uddevalla, Org-66, järnvägstransport). I avvaktan på detta fick 1.Kustartilleribrigaden (KAB 1) klara sig efter förmåga. I KAB 1 (överste Kaj Nielsen) ingick 13.cykelskyttebataljonen (major Peter Salomon) på Väddö och 21.cykelskyttebataljonen (major Stellan Bojerud) på Rådmansölandet...
...och vart tog IB 38 vägen...?

Användarvisningsbild
Stellan Bojerud
Saknad medlem †
Inlägg: 9662
Blev medlem: 12 juni 2005, 06:23
Ort: Stockholm

Re: GU-bataljonernas kuppförsvarsuppgifter 70-80-tal

Inlägg av Stellan Bojerud » 12 augusti 2013, 18:09

Böt nummer till IB 1 då "gamla" IB 1 upplöstes och blev fristående skyttebataljoner.

Forskaren
Medlem
Inlägg: 152
Blev medlem: 1 augusti 2011, 18:38

Re: GU-bataljonernas kuppförsvarsuppgifter 70-80-tal

Inlägg av Forskaren » 12 augusti 2013, 18:33

Stellan Bojerud skrev:Böt nummer till IB 1 då "gamla" IB 1 upplöstes och blev fristående skyttebataljoner.
Då förstår jag... Du menar alltså "nya" IB1/ "gamla IB 38" i texten kring 4. förd.?

Användarvisningsbild
Stellan Bojerud
Saknad medlem †
Inlägg: 9662
Blev medlem: 12 juni 2005, 06:23
Ort: Stockholm

Re: GU-bataljonernas kuppförsvarsuppgifter 70-80-tal

Inlägg av Stellan Bojerud » 12 augusti 2013, 19:32

IB 38 hade Roslagen som förstahandsuppgift. Mobiliserades i trakten av Rimbo. En förberedd och övad uppgift var att avvärja landstigning Öregrundsgrepen alt Hållnäshalvön. Jag var 1977 tjf stf batch 1.bat/IB 38 under del av KFÖ. Bat hade Org-66 R. Batch var övlt John Drakenberg.

Axial
Medlem
Inlägg: 565
Blev medlem: 21 mars 2006, 21:09
Ort: Dalasocken

Re: GU-bataljonernas kuppförsvarsuppgifter 70-80-tal

Inlägg av Axial » 15 augusti 2013, 13:58

Stellan Bojerud skrev:Nja, bekämpa landstigning låg lågt i prioritering.
(---)
Fortfarande med inriktning på förhållandet I13/Gävleborg:
Gävle hamn och kusten runtomkring borde rimligen ha haft värnkanoner, KA-batterier etc (ett exempel finns ju i nuvarande Furuviksparken) som skulle bekämpa en landstigning. Hur prioriterade man skyddet av besättandet av dessa? Hemvärnet i Gävleborg borde rimligen kunna komma på plats en god stund innan GU-bataljonen från Falun anlänt.
Stellan Bojerud skrev: Försvar av broar var lågprio och vanligtvis "terapiuppgift" för hemvärn. Motståndaren bedömdes inte förstöra broar, eftersom han själv behövde dem för sin framryckning.
(---)
Man behöver ju inte förstöra broarna, men det borde underlätta om man behärskar dem, dvs är först på plats. Nuförtiden så brukar målspelen för hemvärnet innefatta sabotagegrupper med lätta pv- och lvvapen, men hur såg det ut på 70- och 80-talen? Vad bedömde man då att fiendens sabgrp hade för kapacitet?

Användarvisningsbild
Stellan Bojerud
Saknad medlem †
Inlägg: 9662
Blev medlem: 12 juni 2005, 06:23
Ort: Stockholm

Re: GU-bataljonernas kuppförsvarsuppgifter 70-80-tal

Inlägg av Stellan Bojerud » 15 augusti 2013, 15:53

Bemanna värnpjäser vid kust och flygfält var prio för hemvärnet. Om hemvärnsberedskap intagits räknade man med att hemvärnet var stridsberett inom 2 timmar efter hemvärnslarm.

Rörande sabotage mot broar och andra objekt rådde det mycket delade meningar. En del hävdade att hela kommunistiska partiet m fl kommunistiska grupper skulle bilda sabotagepatruller, medan andra åberopade finska krigserfarenheter att vid krig blev även kommunisterna nationellt lojala.

Från min tid på Södertörn minns jag att hemvärnet bemannade värnkanoner vid Tullinge flygbas. Vidare skyddade en radiolänkmast, en radarcentral, tre ammunitionsförråd, en transformatoranläggning samt vattenverket i Norsborg. Vidare sjömålsuppgift med granatgevär vid Skanssundet SO Södertälje.

Tidigare hade bevakning av mobiliseringsförråd varit standarduppgift, men då uppgifter av direkt stridande art, såsom bemanning av värnkanoner, upphörde bevakningen av mobförråd. Endast ammunitionsförråd bevakades.

Som exempel på brobevakning kan tas Skurubron i Nacka. En pluton ur Boo hemvärnskompani. En grupp vid vardera brofästet och den tredje gruppen i reserv. Staben i närbelägen skola. Två SLK sambandslottor, två förplägnadslottor. Skolköket användes. En patrull SRK med bår, sjvväskor och en Volvo-combi.

Stf plutch (serg) befann sig på Nacka-sidan av bron. Plutch (fänrik) i skolan eller vid Värmdö-sidan av bron. Objektet löd under Stockholms kustartilleriförsvar (SK inkl marina försvarsområdet Fo 46).

GU-förband saknade utbildning för att betjäna värnpjäser. Mobtid för värnförband var vanligen 24 timmar, vissa prioriterade (t ex Arlanda) 12 timmar. Jag lät 1978 genomföra en försöksmobilisering av 452.värnkompaniet Arlanda. Det tog 4 timmar. Men då visste de värnpliktiga att de från en viss dag skulle vara beredda att inkallas. Detta med hänsyn till arbete, familj o s v. Men i en riktig krigssituation borde de vpl känna att läget blev spänt och själva förbereda sig på inkallelse.

KA-batterierna kring Gävle var för komplicerade för hemvärnet. Minns jag rätt var KA 5 Härnösand ansvarigt för Gävle.

Axial
Medlem
Inlägg: 565
Blev medlem: 21 mars 2006, 21:09
Ort: Dalasocken

Re: GU-bataljonernas kuppförsvarsuppgifter 70-80-tal

Inlägg av Axial » 15 augusti 2013, 16:20

Stellan Bojerud skrev: (---)
KA-batterierna kring Gävle var för komplicerade för hemvärnet. Minns jag rätt var KA 5 Härnösand ansvarigt för Gävle.
Jag menade inte att vare sig Hv eller inneliggande årskull skulle bemanna och betjäna dessa, utan som jag skrev skydda själva bemanningsproceduren.

För Dalarnas del så fanns det, förutom hemvärn, även vpl värnplutoner, bevakningskompanier, lokalförsvarsbataljoner etc. och jag antar att det såg likadant ut i Gävleborgs län. Dessa skulle ju också mobiliseras och det kanske kunde vara värt att skydda denna mob med inneliggande årskull?

Min fråga om sabgrp under 70- 80-talet avsåg mest vilken mtrl som man bedömde att dessa disponerade?

Användarvisningsbild
Stellan Bojerud
Saknad medlem †
Inlägg: 9662
Blev medlem: 12 juni 2005, 06:23
Ort: Stockholm

Re: GU-bataljonernas kuppförsvarsuppgifter 70-80-tal

Inlägg av Stellan Bojerud » 15 augusti 2013, 17:53

Sabgrp bedömdes ha dynamitladdningar (motsv), som rymdes i en shoppingväska. Bilbomber var hisnande framtidsvision. GU I 13 - ingen aning. Jag skulle satsa på mobilisering av NB 13 och IB 43. Ev skydd av Inlandsbanan genom Dalarna och Härjedalen.

Jag gjorde 1981 vid MHS högre kurs en studie, som visade på den stora betydelse Inlandsbanan hade för försvaret av Övre Norrland. Min lärare sade:
- Betyg 9 plus, plus, plus.
- Varför inte decimalhöja till 10?
- Det betyget är reserverat för Gud Fader!

Vysotskij
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 858
Blev medlem: 25 april 2007, 11:30
Ort: Bolsjoj Karetnyj Pereulok

Re: GU-bataljonernas kuppförsvarsuppgifter 70-80-tal

Inlägg av Vysotskij » 15 augusti 2013, 18:00

Åtminstone sen Suvorov började sprida sina idéer i början av 80-talet har det talats om spetsnaz med luftvärnsrobot, så det hotet var säkert bidragande till etableringen av flygbasjägeriet ungefär samtidigt.

Jag skulle nog säga att den som kring 1980 inte räknade med att diversionsförband kunde medföra Strela och RPG hade rätt dålig fantasi.

EDIT: Menade förstås Strela, inte Igla.

Användarvisningsbild
Stellan Bojerud
Saknad medlem †
Inlägg: 9662
Blev medlem: 12 juni 2005, 06:23
Ort: Stockholm

Re: GU-bataljonernas kuppförsvarsuppgifter 70-80-tal

Inlägg av Stellan Bojerud » 15 augusti 2013, 18:33

Vi hade dålig fantasi i början av 1980-talet.

Användarvisningsbild
Stellan Bojerud
Saknad medlem †
Inlägg: 9662
Blev medlem: 12 juni 2005, 06:23
Ort: Stockholm

Re: GU-bataljonernas kuppförsvarsuppgifter 70-80-tal

Inlägg av Stellan Bojerud » 15 augusti 2013, 18:36

Vi hade dålig fantasi i början av 1980-talet. Du skulle lära dig reglementet innantill och det var svårt förbjudet att söka självständiga tankar.

Skriv svar