GU-bataljonernas kuppförsvarsuppgifter 70-80-tal

[Grönis]

När jag låg inne på Livgardesbrigaden 1997 så sade man alltid att om det blir krig blir ni hemförlovade (efter kuppuppgifter). Det borde ju innebära att det egentligen fanns folk över till kuppförsvaret även vid A-Mob? Men att det alltså avvecklades då det inte fanns ledningsresurser. Men med ett förband som är i sluttampen av sin utbildning känns ju detta som ett enormt slöseri med resurser.

[Stellan Bojerud]

Nej, så var det inte. Hade GU sex månaders tjänst så gick de in i krigsförbanden och ett antal "repgubbar" fick tills vidare stanna hemma.

[TJ1]

Min uppfattning är att de soldater som transporterades med GUTEN hade all sin utrustning mob-förråden på ön. De åkte civila. Det grundar jag på att mitt eget Strv-kompanis mob-förråd innehöll komplett utrustning för alla och mitt kompani var inte ett "gute-förband" utan bestod till 95% av fastlänningar.

[TJ1]

Nej, så var det inte. Hade GU sex månaders tjänst så gick de in i krigsförbanden och ett antal "repgubbar" fick tills vidare stanna hemma.

Det är även min uppfattning.

[Stellan Bojerud]

Min uppfattning är att de soldater som transporterades med GUTEN hade all sin utrustning mob-förråden på ön. De åkte civila. Det grundar jag på att mitt eget Strv-kompanis mob-förråd innehöll komplett utrustning för alla och mitt kompani var inte ett "gute-förband" utan bestod till 95% av fastlänningar.

Nej, personlig utrustning fanns på fastlandet (F-delen). Vid KFÖ på Gotland lade man för tillfället upp utrustning i G-förråden för att slippa bryta de förseglade kartongerna i F-delen. På så sätt behövde man inte packa om de riktiga mobförråden och sparde därvid timverken och pengar.

[TJ1]

Jag måste nog vidhålla min uppfattning. Det var inte vid en KFÖ jag såg det kompletta mobförrådet utan då jag tog över kompaniet och personligen inventerade det. Det var långt efter sista KFÖ:n och kompaniet skulle omsättas vid GU ett par år senare. Kanske bör tilläggas att det var 1996...

[Axial]

Jag är intresserad av hur inneliggande kullar (om någorlunda utbildade) skulle använts vid överraskande anfall under perioden 1970-90, vart de skulle skickats och med vilken uppgift (innan man vet något om stormaktens operativa inriktning).

Jag börjar en lista med okvalificerade gissningar, som gärna får rättas och kompletteras. (Jag antar en uppgift per regemente, vilket förstås kan vara fel.)
(---)
I 13 - lst Gävleborg
(---)

Det beror väl lite på när under året som detta sker? I början av augusti så finns ju enbart KB/PB/GB/E-värnpliktiga att tillgå, medan det ett par månader senare även finns en hel skrälldus med 7,5-månaderssoldater med hjälplig kunskap att tillgå.

Hur som helst, att inneliggande kull i Falun skulle möta en i Gävle landstigen fiende är helt klart ett alternativ. Jag har under någon timme bläddrat i Dalregementet 1950-2000 utan att hitta några uttalade fakta i frågan, men genom att läsa mellan raderna så kan jag tänka mig några alternativ, om vi nu utgår från att läge ELD gäller:
årskullen skickas inte till Gävle eftersom där redan finns ett regemente med egen årskull. Istället används årskullen för ett eller flera alternativ:
*) (hjälpa till att) skydda mobilisering av de två brigader + en cskbat som ska skickas till ÖN
*) (hjälpa till att) skydda flygvapnets bas i Borlänge
*) (hjälpa till att) skydda broarna över dalälven
*) (hjälpa till att) skydda de koncentreringsvägar som går genom länet.

[Vysotskij]

Det är lite detta jag är ute efter: om en röd styrka av okänd storlek satt sig i Gävle eller annan hamn i Gävleborg, skulle man då vara så kall att man låter I 14 ta problemet och skicka de egna väringarna på (visserligen viktiga) bevakningsuppgifter i eget försvarsområde?

[Bjernevik]

Om inneliggande årskull är beväpnade med g/96 och inte har någon tyngre materiel är det kanske lika bra?

[Vysotskij]

Sant. Men går saker riktigt dåligt riktigt snabbt har man kanske inte hunnit ombeväpna inneliggande kull. Att hålla på att tömma värnpliktigas skåp och fylla på i mobförråd låter för mig som ett minst veckolångt projekt. Är militärledningen osäker på den politiska ledningens mobiliseringsvilja kanske det inte heller vore högprioriterat.

[Stellan Bojerud]

Ombeväpning av en GU-bataljon från kpist m/45 till gevär m/96 har jag varit med om 1963. Det tog två timmar.

[MD650]

På 80- 0ch 90-talet behöll GU sina vapen de hade ute.

[Stellan Bojerud]

Ja, då var det enklare. GU hade Ak 5 och i mobförråden låg Ak 4. "Repgubbarna" var inte utbildade på Ak 5 utan just Ak 4.

[Bjernevik]

Sant. Men går saker riktigt dåligt riktigt snabbt har man kanske inte hunnit ombeväpna inneliggande kull. Att hålla på att tömma värnpliktigas skåp och fylla på i mobförråd låter för mig som ett minst veckolångt projekt. Är militärledningen osäker på den politiska ledningens mobiliseringsvilja kanske det inte heller vore högprioriterat.

Man kan väl sammanfatta det med att svaret på din fråga blir beroende på var i utbildningen gu befinner sig. Är det så pass tidigt att de inte kan stoppas in i krigsförbandet, ja då är det nog bäst både för dem själva och uppgiften att de tilldelas bevakningsuppgifter.

Har de kommit så långt att man väljer att stoppa in dem i krigsförbandet vid dess mob, ja då är det bara att skicka dem till Gävle.

[Bjernevik]

På 80- 0ch 90-talet behöll GU sina vapen de hade ute.

Kan det bero på att mängden vapen av modernare typ hade ökat i och med att Ak5 började levereras, så att det då fanns tillräckligt för "dubbla uppsättningar"?