Svenska förluster 1900-talet

[Lasse O]

Johanne Hildebrandt skriver i dagens SvD:
"Enligt militärhistorikern Lars Gyllenhaal dog 541 personer i flygvapnet under Kalla kriget 1946–1990.
Gyllenhaal uppskattar att, lågt räknat, ett hundratal människor inom marinen och armén dödades i tjänsten under samma tidsperiod. Med andra ord kostade Kalla kriget 600 svenska liv.
Under första och andra världskriget dog 4000 militärer i gränsincidenter och dylika händelser."

För mig låter de här siffrorna fantastiska men att diskutera dem på SvD debattsida tjänar oftast inget till. Ligger verkligen siffrorna i rätt härad?

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/sj ... 661590.svd

[Lasse O]

Totalförlusterna för perioden 1939-45 vad gäller de militära olyckshändelserna med dödlig utgång var 782 människoliv, allt enligt "Sveriges Militära Beredskap 1939-1945".
Om man halverar siffrorna för de båda världskrigen så bör alltså ytterligare tusen soldater under perioden 1939-1945 ha dött "i gränsincidenter och dylika händelser".
Kanske räknar Hildebrandt med svenskar som tjänstgjorde i handelsflottan, hos de västallierade, i Finland samt i Tyskland men siffran verkar ändå hög, särskilt som de beskrivs som gränsincidenter och dylika händelser.

Jag tror att Hildebrandt misstolkat Lars Gyllenhaals uppgifter men hur?

[Stellan Bojerud]

Jag har för mig att en (1) soldat stupade vid en gränsincident under vk 2. Det var i Abisko då pansartåget Kiruna skottväxlade med en tysk Dornier.

[Lasse O]

Jag har för mig att en (1) soldat stupade vid en gränsincident under vk 2. Det var i Abisko då pansartåget Kiruna skottväxlade med en tysk Dornier.

Hur kan då en eljest vettig människa som Hildebrandt hitta på att 4000 soldater stupat för fosterlandet under åren 1914-1945?

[Bjernevik]

Jag har för mig att en (1) soldat stupade vid en gränsincident under vk 2. Det var i Abisko då pansartåget Kiruna skottväxlade med en tysk Dornier.

Hur kan då en eljest vettig människa som Hildebrandt hitta på att 4000 soldater stupat för fosterlandet under åren 1914-1945?

Det beror nog på hur man definierar "stupat för fosterlandet". Om man t ex i den siffran tar med de värnpliktiga som dog i spanska sjukan så ökar ju antalet en del, jämfört om man bara räknar de som dött för annan nations vapenverkan.

[lampros]

Ubåten Ulven medförde väl några stupade? Och en incident med en militär färja i norr någon gång (kan stå i Herman Lindqvists bok om dessa år).

4000 döda i incidenter relaterade till svensk beredskap är som sagt för mycket. Men Hildebrant har väl bara slarvat. Som journalist hinner man inte alltid kolla, texterna ska vara klara snabbt. Det ursäktar inte felet. Men slarvfel är slarvfel = olycksfall i arbetet,

[MD650]

Och en incident med en militär färja i norr någon gång (kan stå i Herman Lindqvists bok om dessa år).

,

Färjeolyckan i Armasjärvikostade 46 liv varav två var civila.

[kblomster]

Vi har ju också den sk. Horsfjärdskatastrofen där 33 personer omkom.

[Wooster]

Dessutom kanske man har räknat in Svenska Frivilligkårens förluster på 33 man?

Gissar att om man gör en ganska vid definition på dödad i tjänsten och också inkluderar sjukdomsfall hos aktivt tjänstgörande kanske man kan komma upp i 4 000?

[ola]

Frågan är väl vad som menas med stupat i detta fall, räknas även olyckor in i statistiken tro ???


Sedan har vi: (info taget ur wikipedia)

"Palovaaraolyckan":

"var en olycka som inträffade den 3 juli 1944, strax efter klockan 16:00 vid Palovaara, strax väster om Haparanda. Fjorton värnpliktiga i militär beredskap omkom när stridsvagnsminor exploderade: nio soldater ur Livgrenadjärregementet (I 4) i Linköping och fem ingenjörssoldater från Stockholm. 11 soldater skadades, en av dem svårt.[1] 40 år efter olyckan, den 3 juli 1984 avtäcktes en minnessten över offren. Minnesmärket består av tre stenblock. På det översta har ett kors och följande text huggits in: "Här förolyckades 14 unga soldater under beredskapstjänst 3/7 1944." Soldaterna skulle röja ett minfält som bedömdes som ofarligt, men utredningen efter olyckan visade att minst sex minor utlösts"

"Horsfjärdskatastrofen":
Under andra världskriget inträffade ett antal olyckshändelser för vilka det inte alltid var lätt att klargöra om det var sabotageverksamhet som varit orsaken. Den 17 september 1941 inträffade katastrofen i Horsfjärden, den svenska flottans största förlust under beredskapsåren. Delar av Kustflottan befann sig på Horsfjärden varav pansarskeppen HMS Sverige, HMS Drottning Victoria och HMS Tapperheten låg till ankars. En grupp flygplan från F 2 Hägernäs utförde anfallsövningar mot dessa fartyg. Anfallen insattes på låg höjd österifrån över ön Märsgarn, där jagarna HMS Klas Uggla, HMS Klas Horn och HMS Göteborg låg förtöjda. Den fjärde jagaren i divisionen, HMS Stockholm, befann sig under gång på Mysingen med avsikt att förtöja utanpå Göteborg, där man höll på med utbildning vid de aktra torpedtuberna.
Plötsligt inträffade en kraftig explosion akterut på Göteborg, omedelbart följd av en likadan på Klas Horn som låg närmast. Det var med all säkerhet de stridsladdade torpederna som exploderat. En häftig brand utbröt och brinnande olja rann ut på vattnet, vilket gjorde det omöjligt att bogsera undan de skadade fartygen för att rädda Klas Uggla som låg innerst. De två skadade fartygen bröts itu och sjönk inom en kvart. De osäkrade sjunkbomberna trasade sönder akterskeppen. Även Klas Uggla sjönk efter en timme som en följd av den brinnande oljan. Vid olyckan omkom 33 man.




Hittade detta ur en gammal tråd

Omkomna svenska soldater och civila arbetare under kriget
av Skribenten 11 jun 2007 21:48

Thomas Roth Statens Försvarshistoriska Museer har i ett PM lämnat besked om stupade och omkomna svenskar under kriget

En svensk soldat dödades av kulspruteeld från ett tyskt flygplan på Vassijaure station den 20 maj 1940. Minst två svenska flygplan sköts ned av tyskt flyg, ett jaktplan utanför Skånes kust och ett spaningsplan över internationellt vatten öster om Gotland. Bägge piloterna omkom. Dessutom dödades en svensk Rödakorsman den 25 april 1945, då brittiskt flyg av misstag angrep en svensk evakueringskonvoj i norra Tyskland. Totalförlusterna i människoliv genom olyckshändelser utgjorde för armén 350, flottan 145, kustartilleriet 35 och flygvapnet 252 eller sammanlagt 782 döda. De svåraste olyckorna var de följande:

 I december 1939 dödades sex man ombord på pansarskeppet Manligheten i Göteborgs skärgård under bärgning av utländskt minsvep.

 I juli 1940 sprang en högtrycksledning läck på pansarskeppet Gustav V varvid tio man dödades.

 Vid sjön Armasjärvi i Norrbotten förolyckades i oktober 1940 en löjtnant, 43 värnpliktiga och en civil färjkarl då en transportfärja i samband med överskeppning vattenfylldes och sjönk.

 Den 17 september 1941 inträffade katastrofen på Hårsfjärden då de stridsladdade torpederna i aktra torpedstället på jagaren Göteborg detonerade, omedelbart följda av en liknade detonation på jagaren Klas Horn. Jagaren Klas Uggla antändes senare av brinnande olja. Samtliga fartyg sjönk och 33 man omkom medan 17 skadades. Orsaken till olyckan kunde aldrig fastställas. Ett minnesmärke över de omkomna och icke identifierbara finns på Galärvarvskyrkogården på Djurgården i Stockholm.

 I november 1941 minsprängdes hjälpvedettbåten Libanon utanför Ölands östkust och tio man miste livet.

 En olycka i samband med minutbildning på Karlberg krävde sex dödsoffer i juli 1942.

 I februari 1943 omkom sex man då ett flygplan nödlandade och havererade på isen utanför Övertorneå. Lika många soldater dödades vid en övning med stridsvagnsminor på Ränneslätt vid Eksjö i mars 1943.

 I april 1943 gick ubåten Ulven på en mina på Västkusten varvid hela besättningen om 33 man omkom.
 I april 1943 förlorade sex man livet vid en våldsam explosion som fullständigt förstörde minverkstaden på Nya Varvet i Göteborg.

 Hjälpvedettbåten Condor minsprängdes i Öresund i oktober 1944 och åtta man dödades.

 Ytterligare en svår olycka inträffade i juli 1944 utanför Haparanda, då ett antal stridsvagnsminor detonerade vid röjning av ett minfält. Fjorton man dödades och tio skadades.

Den olycka som krävde det största antalet människoliv och som mest upprörde den allmänna opinionen, inträffade i november 1944, då Gotlandsångaren Hansa torpederades av en sovjetisk ubåt och sjönk mellan Gotland och fastlandet. Vid detta tillfälle omkom 88 personer, däribland 20 militärer.

Skribenten

Mvh Ola

[Lasse O]

4000 döda i incidenter relaterade till svensk beredskap är som sagt för mycket. Men Hildebrant har väl bara slarvat. Som journalist hinner man inte alltid kolla, texterna ska vara klara snabbt. Det ursäktar inte felet. Men slarvfel är slarvfel = olycksfall i arbetet,

Jo, och hon brukar också hålla en försvarsvänlig linje när det blåser snålt mot Försvarsmakten och utlandstjänstgöringen. All heder alltså åt henne i övrigt.

Min undran är bara hur hon och Lars Gyllenhaal kunnat misstolka varandra så till den milda grad.

[Lasse O]

Plus uppgiften att "Enligt militärhistorikern Lars Gyllenhaal dog 541 personer i flygvapnet under Kalla kriget 1946–1990."

Hennes uppgifter är märkliga men hennes artikel i SvD ligger ännu kvar
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/sj ... 661590.svd

[Ben]

Anta att det handlar om ett missförstånd och att siffran också inkluderar svenska sjömän som dödades i samband med tjänstgöring på handelsfartyg. Kan den då bli någorlunda riktig?

[ola]

Hon har väl haft otur att ha fått tag på fel siffror, för hon är ju inte en sådan som slarvar
och så har hon väldigt stor koll på sina uppgifter.

Som skrevs ovan...hon är en riktigt bra journalist/författare vilket hon skall ha heder för

[Lasse O]

Hon har väl haft otur att ha fått tag på fel siffror, för hon är ju inte en sådan som slarvar
och så har hon väldigt stor koll på sina uppgifter.

Som skrevs ovan...hon är en riktigt bra journalist/författare vilket hon skall ha heder för

Jo, visst är hon en sällsynt bra journalist men nu hänvisar hon till den välrenommerade forskaren Lars Gyllenhaal, en person som har hög trovärdighet och synnerligen goda kunskaper om tidsperioden.