Jägarbataljonernas krigsuppgifter ca 1990

Diskussioner kring svenska förband, krigsförband, numera nedlagda liksom de fortfarande aktiva, krigsplanläggning samt anläggningar under perioden från försvarsbeslutet 1925 till idag. Värd: MD650
MOTS
Medlem
Inlägg: 21
Blev medlem: 26 jul 2008 22:04
Ort: NorrVidinge

Re: Jägarbataljonernas krigsuppgifter ca 1990

Inläggav MOTS » 01 maj 2013 12:33

Jägarbataljonerna bildades med Spaningsskvadronerna som grund. Därmed upphörde likheterna.
Spaningsskvadronen var ett med terrängfordon helt motoriserat fördelningsspaningsförband, men även det starkaste pansarvärnsförbandet, näst pansarbrigadernas pansarvärnskompanier.
Användes för spaning på djupet, i småbruten terräng. Fanns även avdelade för norrland, men med andra geografiska operationsområden än Norrlandsdragonernas ryttarskvadroner och norrlandsjägare, som användes i väglöst land.

Stor rörlighet, hög marschhastighet och uthållighet med eget underhåll gjorde det till Fördelningens underrättelseorgan och "brandkårsstyrka".

I mitten på 70-talet ombildades skvadronerna till jägarbataljon syd.
Bilarna försvann, men förbanden blev större. Förändringarna kan även ses som ett paradigmskifte i Invasionsförsvarets ambitionsnivå.
Spaningsskvadronen fastställde fiendes framryckningsvägar och styrka, så fördelningen kunde slå fiendens invasionsförband.
Jägarbatajonen byggde upp förråd och gömde sig i området som förväntades besättas av fienden. När försvaret dragit sig tillbaka inledde man störande verksamhet och överfall i området.

Med den ändrade verksamhetsinriktningen var det även naturligt att ändra utgångsgrupperingen i förhållande till förväntade operationsområden. Med fordonen försvann rörligheten. Nu måste man var på rätt ställe från början. Och helikoptrarna , som kan ge rörligheten tillbaka, har ju aldrig funnits i antal för att flytta bataljonsförband.
Jägarbataljoner hade god uthållighet bakom fiendens linjer. Men hur anväder man återvändarna, när bataljonen utnästlat? Traktorer och fotmarsch var på 90-talet otillräckligt för att hålla takten med de mekaniserade förband som t.o.m. Svenska armén började anvädna i bataljonernas ursprungliga operationsområden , under 90-talet.

Vysotskij
Medlem
Inlägg: 669
Blev medlem: 25 apr 2007 10:30
Ort: Bolsjoj Karetnyj Pereulok

Re: Jägarbataljonernas krigsuppgifter ca 1990

Inläggav Vysotskij » 21 maj 2013 21:15

När bataljonen löst sina uppgifter och måste urnästla är nog kriget (utom kanske det fria) slut. Reglementerad uthållighet räknades väl i veckor?

Användarvisningsbild
Wedman
Medlem
Inlägg: 551
Blev medlem: 27 jul 2007 15:48
Ort: Ludvika

Re: Jägarbataljonernas krigsuppgifter ca 1990

Inläggav Wedman » 31 jul 2014 11:51

FHT har lagt ut dokumentet Högre Regional Ledning och Militärområdesförband som beskriver en av jägarbataljonernas krigsuppgifter.

Det stora geografiska område som benämns GplO (Gemensamt stabsplatsområde) innehåller då förutom stabsdelarna A1 och A2 med annex, samt ur militär synvinkel bl.a. dessa förband:
Milostabsbataljon för betjäning av stabsdel A1 och A2.
Milosambandsbataljon för anordnande av telekommunikationer över ytan och dessas vidmakthållande
Militärpoliskompani För upprätthållande av militär ordning verksamhet
Jägarförband och Hemvärnsförband För ytövervakning
Luftvärnsförband För kontroll av luftrummet
Underhållsförband Livsmedel, drivmedel, reparation, transporter och sjukvård.

Bevakningstjänst inom Gpl-området samordnas mellan C Milostabsbat & HV-förband samt övriga territoriella förband t.ex. Jägarbataljoner & Lokalförsvars-förband.

HKV mm
(nedanstående är av sekretesskäl begränsat)
Det militära högkvarteret grupperades med ingående delar, centralt geografiskt i Sverige. I samma område grupperades jämväl de högsta civila ledningsorganen. Såväl militär som civil ledning kunde inte i sin helhet grupperas i berganläggningar i detta centrala ledningsplatsområde. Precis som vid Milo fanns särskilda förband för betjäning av berganläggning ur kommendantur- och sambandssynvinkel samt enheter för betjäning av yttre sambandsanordningar (annex). Av naturliga skäl är resursbehoven större vid HKV än vid Milo. Jämväl organiserades, i likhet med vid Milo, särskilda förband med rörliga sambandsresurser för anordnande av sambandslösningar över ytan såsom yttre ledningsplatser eller reparationer och förstärkningar i nät. Också, i likhet med Milo, fanns särskilda förband såsom:
Militärpolisförband
Polissäkerhetsförband
Jägarförband
Underhållsförband
HV-förband
NBC-förband
I likhet med Milo fanns – givetvis – möjligheten att utnyttja resurser hos någon DUC.

MB förband
Utöver de förband som direkt har uppgift att svara för betjäning av MB/CB ledningsplatser finns behov av kompletterande stödförband. Dessa förband utbildades icke av Signaltrupperna, men ingick likväl i ledningssystemet. Det erfordras förband för:
Territoriell övervakning
o Jägarförband
Säkerhetstjänst
o Militärpolisförband
o Polissäkerhetsförband
Lokala bevakningsförband
o Hemvärnet
Transportresurser
o Transportledningsgrupper
o Biltransportförband
o Järnvägsenheter
Frivilligenheter
o Lottakåren
o Röda korset
o Flygkåren
o FMCK
o M.fl.

Jägarbataljon / Norrlandsjägarbataljon
Dessa bataljonstyper hade till uppgift att ”hålla rent” i GplO, vilket innebar spaning, övervakning samt eliminerande av fientliga insatser. Jbat/Njbat fanns avdelat för GplO med Lfc/B-funktionen och samordnades vad avser insatser av Chefskommendanten (C Milostabsbat).Styrningar inom GplO fastställdes med ”samverkansavtal”. Jbat/Njbat har egen UHorganisation

Varje Milostab (GplO), samt Högkvarteret verkar alltså haft en jägarbataljon/norrlandsjägarbataljon. Lägger man ihop detta med uppgift enligt reglementen drar jag slutsatsen att detta gällde under förberedelseskedet. Då antalet militärområden minskats till tre från tidigare sex är det troligt att grupperingen förändrats mellan 1990 och 1997 (det år för vilka uppgifterna om K 3 jägarbataljoner tidigare i tråden gäller) (Milo B tom 1991, Milo V och NN tom 1993).

De bataljoner som hade dessa uppgifter var gissningsvis:
Milo ÖN - någon av 61. - 67. njbat (någon av dem som mobiliserade i Arvidsjaur)
Milo NN - 28. njbat (den enda njbat i Milo NN)
Milo B/HKV - 2. och 11. jbat
Milo O - 16. jbat
Milo V - 3. jbat (eller 4. jbat?)
Milo S - 12. jbat

Av de sex jägarbataljonerna (syd) bör åtminstone fem haft till uppgift att skydda GplO/HKV under förberedelseskedet.

Vysotskij
Medlem
Inlägg: 669
Blev medlem: 25 apr 2007 10:30
Ort: Bolsjoj Karetnyj Pereulok

Re: Jägarbataljonernas krigsuppgifter ca 1990

Inläggav Vysotskij » 30 jul 2017 21:26

Har läst lite på Zizkas sida (http://www.armehandbok.se/Sida_1362.htm) och förundras över att norrlandsjägarbataljonerna och -skvadronerna (K 4) år 1982 tycks ha mycket mindre tross än jägarkompanier (I 22) och jägarbataljoner (K 3) och heller inga telegrafister. Är det något knepigt med beskrivningen eller var njbat så områdesbundna att de klarade sig på upplag och inte behövde telegrafi? Någon som vet?

Edit 1: På 1990-talet utbildades i alla fall telegrafister på K 4, så det skulle förvåna mig om de inte ingick även på 1980-talet.

Edit 2: Mitt inlägg hamnade kanske i fel tråd; finns nog bättre. Moderator får styra.


Återgå till "Sveriges militär 1925-idag"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 0 och 0 gäster