Men åtminstone för den första uppgiften måste väl kringgång på Bottenvikens is av Stormaktens förband varit ett relevant hot?MD650 skrev:Det låter rimligt OM det vore så att hotbilden var landstigning vid kust.Wedman skrev:Björn Zickerman skrev:Jag menar att ska man anfalla Övre Norrland då ska man anfalla vintertid och då hade man alltså tjock is där pansarförband kunde gå fram i stor mängd och mycket snabbt. De stridsvagnsbataljoner ÖN som fanns de hade som huvuduppgift att gå till strandkanterna och bekämpa stridsvagnar ute på isen.
Enl. mig så fanns inte den hotbilden utan det var två uppgifter strvbat ÖN hade:
* Understödja fördelning/brigad i E4-riktningen.
* Slå luftlandsättning inom fyrkanten (Boden -Luleå-Piteå-Älvsbyn) med dragning år Luleå.
Nyttjandet av Bottenvikens is med stridsvagnsbataljon ÖN
-
- Stödjande medlem 2020
- Inlägg: 858
- Blev medlem: 25 april 2007, 11:30
- Ort: Bolsjoj Karetnyj Pereulok
Nyttjandet av Bottenvikens is med stridsvagnsbataljon ÖN
Re: Stridsvagnsbataljon ÖN
Det alternativet hade nog inte stort utrymme i planeringen.Men åtminstone för den första uppgiften måste väl kringgång på Bottenvikens is av Stormaktens förband varit ett relevant hot?
Jag tror att en dylik övergång skulle vara allt för resurskrävande (luftskydd), en tillfrusen bottenviken ser inte ut som en bandyplan utan är synnerligen ojämn och innehåller flera skikt av is med vatten emellan. Bottenviken är vintertid genomskuren av en himla massa brutna farleder (och naturligt uppkomna råkar) samt att möjligheterna att söka skydd/skyl är näst intill obefintliga.
Äh, det löser sig.
- Stellan Bojerud
- Saknad medlem †
- Inlägg: 9662
- Blev medlem: 12 juni 2005, 06:23
- Ort: Stockholm
Re: Stridsvagnsbataljon ÖN
Sovjetryssarna hade viss framgång med taktiska kringgångsmanövrar å Finska vikens is under Vinterkriget 1939-40.
Re: Stridsvagnsbataljon ÖN
Den fanns nog med i planeringen men då var nog tanken att möta med lätt attack och ev. tung attack.NIL skrev:Det alternativet hade nog inte stort utrymme i planeringen.Men åtminstone för den första uppgiften måste väl kringgång på Bottenvikens is av Stormaktens förband varit ett relevant hot?
.
Var med på en stabsövning när just det scenariot genomfördes.
Re: Stridsvagnsbataljon ÖN
Att beakta är skillnaden avseende vikten på dåtidens och 70-80 talets vagnar.Stellan Bojerud skrev:Sovjetryssarna hade viss framgång med taktiska kringgångsmanövrar å Finska vikens is under Vinterkriget 1939-40.
- Per Andersson
- Medlem
- Inlägg: 1186
- Blev medlem: 24 mars 2002, 21:51
- Ort: Stockholm
Re: Stridsvagnsbataljon ÖN
Vilken istjocklek är det som krävs för framfart med modern ex-sovjetisk stresavagn? Mitt opålitliga minne säger någonstans kring 150+ cm.MD650 skrev:Att beakta är skillnaden avseende vikten på dåtidens och 70-80 talets vagnar.
Re: Stridsvagnsbataljon ÖN
Enl. Handbok Stormakten del 3 (HStorm 3) så för strv gäller följande avseende framkomlighet:Per Andersson skrev: Vilken istjocklek är det som krävs för framfart med modern ex-sovjetisk stresavagn? Mitt opålitliga minne säger någonstans kring 150+ cm.
> 75 cm kärnis = god
50-75 cm kärnis = måttlig- dålig
> 50 cm = i regel oframkomlig
För pskfordon är siffrorna:
> 45 cm
45-25 cm
< 25 cm
Att beakta är att siffrorna är från 1980.
Re: Stridsvagnsbataljon ÖN
Enl wikipedia gäller följande:
T-55 - 36,6 ton
T-72 - 44,5 ton
T-80 - 46 ton
T-90 - 46 ton
Stridvagn S - ca 40 ton
Centurion - 55 ton
Leo 2 - 62 ton
Enl denna väldigt korta sammanställning är det alltså som så att klarar de svenska vagnarna isen så gör även de ryska det. Begränsningen låg således hos våra egna vagnar, eller har jag missat något?
T-55 - 36,6 ton
T-72 - 44,5 ton
T-80 - 46 ton
T-90 - 46 ton
Stridvagn S - ca 40 ton
Centurion - 55 ton
Leo 2 - 62 ton
Enl denna väldigt korta sammanställning är det alltså som så att klarar de svenska vagnarna isen så gör även de ryska det. Begränsningen låg således hos våra egna vagnar, eller har jag missat något?
Re: Stridsvagnsbataljon ÖN
Mig veterligen så planerade man inte att utnyttja havsisen med våra strvförband.Ornellaia skrev:
Enl denna väldigt korta sammanställning är det alltså som så att klarar de svenska vagnarna isen så gör även de ryska det. Begränsningen låg således hos våra egna vagnar, eller har jag missat något?
Kan forska lite mer i det.
Re: Nyttjandet av Bottenvikens is med stridsvagnsbataljon ÖN
Inläggen flyttad från denna tråd.
- Per Andersson
- Medlem
- Inlägg: 1186
- Blev medlem: 24 mars 2002, 21:51
- Ort: Stockholm
Re: Nyttjandet av Bottenvikens is med stridsvagnsbataljon ÖN
Hur tjock var sjöisen det år P5 sänkte en 103:a?
Vi fick se bilderna från bärgningen i avskräckande syfte.
Vi fick se bilderna från bärgningen i avskräckande syfte.
Re: Nyttjandet av Bottenvikens is med stridsvagnsbataljon ÖN
Det var en tjärn som den gick ned i men jag har inte hört nån istjocklek. Ska forska lite.Per Andersson skrev:Hur tjock var sjöisen det år P5 sänkte en 103:a?
Vi fick se bilderna från bärgningen i avskräckande syfte.
Re: Nyttjandet av Bottenvikens is med stridsvagnsbataljon ÖN
1977 gick historien om den värnpliktige som tvingades skriva en AFSE på en strv 103!
Hur djupt ner i tjärnen gick den? Vilket år hände det? Hur bärgade man den?
Hur djupt ner i tjärnen gick den? Vilket år hände det? Hur bärgade man den?
Re: Nyttjandet av Bottenvikens is med stridsvagnsbataljon ÖN
Hur pass sårbar är isen mot t.ex. granatkastare och artilleri? Om man knäcker isen till isflak torde en övergång vara ganska riskabel. Men det är klart, 150cm is kanske funkar ändå...
/fåtöljgeneral
/fåtöljgeneral
Re: Nyttjandet av Bottenvikens is med stridsvagnsbataljon ÖN
150 cm is räcker för en strv men då "bör" isen vara homogen.gunship skrev:Hur pass sårbar är isen mot t.ex. granatkastare och artilleri? Om man knäcker isen till isflak torde en övergång vara ganska riskabel. Men det är klart, 150cm is kanske funkar ändå...
/fåtöljgeneral