En eller två brigader per regemente (IB)

[Ra145]

Vad var det som avgjorde om ett regemente satte upp en (1) eller 2 brigader?

Speciellt undrar jag om I2 (Karlstad) som endast utbildat en brigad. Utöver detta 2 (?) fristående fältjägarbataljoner (NB-org?). Var detta regemente mindre storleksmässigt, dvs kaserner, förråd, rekryteringsunderlag (värnpliktiga), eller vad avgjorde hur mycket man utbildade?

En följdfråga direkt: Var lokalförsvarsbataljoner ("cykelskytte") alltid utroterade skyttebataljoner från brigaderna eller GU-utbildades lokalförsvarsbataljoner?

[Henke78]

Vad var det som avgjorde om ett regemente satte upp en (1) eller 2 brigader?

Speciellt undrar jag om I2 (Karlstad) som endast utbildat en brigad. Utöver detta 2 (?) fristående fältjägarbataljoner (NB-org?). Var detta regemente mindre storleksmässigt, dvs kaserner, förråd, rekryteringsunderlag (värnpliktiga), eller vad avgjorde hur mycket man utbildade?

En följdfråga direkt: Var lokalförsvarsbataljoner ("cykelskytte") alltid utroterade skyttebataljoner från brigaderna eller GU-utbildades lokalförsvarsbataljoner?

En bidragande orsak till vad som avgjorde om ett regemente satte upp en eller två brigader var dels hur många fältregementen som regementet satte upp innan FB 1948. Dvs enkelt beskrivet så omorganiserades fältregementena till brigader. I 2 tex hade endast ett fältregemente, medan I 3 hade två (I 3 och I 33, vilka blev IB 3 och IB 33). I 2 var ju även ett reducerat infanteriregemente mellan FB 1925 och FB 1948 (Kan ju vara en orsak till att de inte satte upp ett andra fältregemente?).

Upptagningsområdet för I 2 bör från början varit varit Värmland och Dalsland? Storleken på kasernerna var i samma storlek som tex de i Örebro, Uppsala och Borås. Hur själva området på kasernhöjden i Karlstad sedan utvecklades sig jämfört mot andra förband under 1970-talet, när många regementsområden expanderades, vet jag inte?

Din följdfråga om lokalförsvarsbataljoner får någon som är mer kunnig på det området svara på

[MD650]

En följdfråga direkt: Var lokalförsvarsbataljoner ("cykelskytte") alltid utroterade skyttebataljoner från brigaderna eller GU-utbildades lokalförsvarsbataljoner?

Normalt var lokalförsvarsförbanden ett överföringsförband från brigaden/-erna.

[Stellan Bojerud]

OBS! Fram till 1 oktober 1939 var Värmlands regemente nr I 22. Om ett regemente dubblerades eller ej berodde bl a på tillgången på värnpliktiga inom inskrivningsområdet. Grundutbildning av cykelskytte debuterade 1986 för att upprätthålla sysselsättningen då IB 66 avvecklades.

[VJ5]

OBS! Fram till 1 oktober 1939 var Värmlands regemente nr I 22. Om ett regemente dubblerades eller ej berodde bl a på tillgången på värnpliktiga inom inskrivningsområdet. Grundutbildning av cykelskytte debuterade 1986 för att upprätthålla sysselsättningen då IB 66 avvecklades.

P6/Fo14 grundutbildar 1986-1987 två cykelskyttekompanier (=lokalförsvarsskyttekompanier) till den cykelskyttebataljon som hade till krigsuppgift att försvara Åhus hamn.

[MD650]

P6/Fo14 grundutbildar 1986-1987 två cykelskyttekompanier (=lokalförsvarsskyttekompanier) till den cykelskyttebataljon som hade till krigsuppgift att försvara Åhus hamn.

Det var inte femmånaders-vpl till försvarskompanierna?

[Hans]

Det var inte femmånaders-vpl till försvarskompanierna?

Kom de där femånadersoldaterna inte först något år senare, sådär 89? I alla fall på I3. Jag blev av av min löjtnant för förberedelser för slika ting hösten 89 då jag hade min första fredspluton - och blev kvar med mig själv och en värnpliktig fänrik. Jag gick 1990 i övertidstaket (200h) i februari då jag naturligtvis också fick ta hand om en bunt repövningsstridskjutningar

MVH

Hans

[Der Löwe]

Våren 88 genomfördes gemensam "KadS" för KB eleverna i MILO B vid I3. Det var vi från I 13´s IB 66, I 3´s IB66 och så den moderna organisationen Lokalförsvarsskytte 86 från I 2. Så det året grundutbildades Lokalförsvarsbataljon på I2. De som skiljde mest var vad jag kommer ihåg att de hade 8 cm grk där vi hade 12 cm, traktor med släp som stridstross där vi hade Bv 202 och att PTP kompaniet, som hos oss var mer eller mindre organisatorisk utdelat till varje kompani med PTP grp, saknades helt. Det var några intresanta månader där jag första gången förvånades hur soldater utbildade efter samma reglementen och mot samma målsättningar kunde bli så olika beroende på vilket förband de utbildades på.

[MD650]

Kom de där femånadersoldaterna inte först något år senare, sådär 89?
MVH

Hans

Det låter rimligt.

[MD650]

Det var vi från I 13´s IB 66, I 3´s IB66 och så den moderna organisationen Lokalförsvarsskytte 86 från I 2. Så det året grundutbildades Lokalförsvarsbataljon på I2.

Ok, då kan det vara så att man ville göra GU med det nya förbandet lfskbat 86 i syfte att snabbt få nya förband.
Normalt var lokalförsvarsförbanden ett överföringsförband från brigad- resp. fördelningsförband.

[VJ5]

P6/Fo14 grundutbildar 1986-1987 två cykelskyttekompanier (=lokalförsvarsskyttekompanier) till den cykelskyttebataljon som hade till krigsuppgift att försvara Åhus hamn.

Det var inte femmånaders-vpl till försvarskompanierna?

Gruppcheferna ryckte in i augusti och övriga i oktober 1986. Gemensam utryckning i maj 1987. Samma utbildningstid och rytm som ett pansarskyttekompani.

[Stellan Bojerud]

Det var vi från I 13´s IB 66, I 3´s IB66 och så den moderna organisationen Lokalförsvarsskytte 86 från I 2. Så det året grundutbildades Lokalförsvarsbataljon på I2.

Ok, då kan det vara så att man ville göra GU med det nya förbandet lfskbat 86 i syfte att snabbt få nya förband.
Normalt var lokalförsvarsförbanden ett överföringsförband från brigad- resp. fördelningsförband.

Nej, det var ren sysselsättningsterapi för att hålla oförändrad verksamhetsvolym vid fredsförbanden trots nerlagda brigader.

[Sarvi]

Inte konstigt att försvarets ekonomiska nedskärningar aldrig gav avsedd (ekonomisk) uteffekt, med tanke på alla svartförband som existerade. Vad hjälper det om en brigad läggs ned när tre bataljoner utbildas istället?

[Hans]

På åttiotalet skedde ibland en överrekrytering av värnpliktiga på grund av arbetsmarknadspolitiska skäl. Jag minns 1983-84 på I 3 då man samlade de övertaliga värnpliktiga till en skyttepluton på livkompaniet, helt utanför organisationen. Stående B-styrka.

MVH

Hans

[tyskaorden]

På åttiotalet skedde ibland en överrekrytering av värnpliktiga på grund av arbetsmarknadspolitiska skäl. Jag minns 1983-84 på I 3 då man samlade de övertaliga värnpliktiga till en skyttepluton på livkompaniet, helt utanför organisationen. Stående B-styrka.

MVH

Hans

Intressant kan vara en av orsakerna till dagens höga ungdomsarbetslöshet, nu finns det ingen värnplikt att spela med som arbetsmarknadsåtgärd.